Det finns några saker att haka upp sig på i det här inlägget – som att reklamidentifieringen ska komma först i ett inlägg – men jag är mer intresserad av att veta vad ni tycker och tänker kring kändisar som får ADHD-diagnoser som del av ett reklamsamarbete.
Malin Gramer berättar nämligen om att hon fått en diagnos i det här inlägget, och längre ner i inlägget upptäcker man att det hela är reklam. Hon har även en rabattkod till följarna om någon av dem själv skulle vilja utredas.
Och hur blir det om det visar sig att man inte har en diagnos?
Hade Malin blivit ”diagnosfri” – också i betalt samarbete med kliniken?
Just nu verkar de ha rea på ADHD-utredningar för vuxna, men om Malins rabattkod gäller på redan reducerade priser vet jag inte.
Tack för tips!
Föregående inlägg 
Att dessa flunsor kan- reklam är reklam oavsett någon vill mörka det
Jösses- trevligt helg!
De utreder gärna och tar betalt därefter. Mer ovanligt, aldrig?, står de för behandlingen som kan behövas utan det får den offentliga vården göra. Och då vill de göra utredning efter sina manualer och riktlinjer.
Först tänkte jag det var helt oetisk men jag kan inte förklara varför? Betala man egentligen för en diagnos? Finns det någon som har betalat 30k och INTE fått en diagnos?
Ja jag undrar hur det där fungerar. Säg att man inte har just ADHD, kommer de utreda mer om man har någon annan diagnos? Eller måste man betala ca 28k igen om man då istället kanske vill utredas för autism tex. Alltså är det bara ADHD ja eller nej eller kollar de efter andra diagnoser också?
På mottagningen jag gick så gjorde de screening för allt möjligt, autism, borderline ect. Bara för att man tror att det kan vara adhd så kan det tex vara autism. Så man väljer inte själv utan de utreder fullt ut allting.
Ja det känns ju som det rimliga men här står det ju just ADHD-utredning. Det ligger ju även i klinikens intresse isåfall att ge just diagnosen adhd eftersom de då inte behöver spendera mer tid med att undersöka om det kan vara någon annan diagnos (eller flera diagnoser utöver adhd). Och eftersom det är specifikt måste man väl ändå anta att folk tror de har adhd och att en diagnos ska kunna hjälpa dem, hur många går dit för att utesluta att det är adhd?
Varför har just influensers ADHD i kubik..? Är de bara slackers eller blir personer med diagnos influensers… Eller vill man ha uppåttjack för mer energi och lägre vikt.
Troligtvis är det så. ”Laglig amfetamin”!
ja. man betalar för en utredning och det kan vara så att man inte får diagnos adhd. Det är väl ändå inte så att man köper en diagnos. min man men fick ingen diagnos.
Det är väl oftast de personer som anar att de har ADHD som i vuxen ålder vill utreda det. Så att folk får en diagnos kan lika gärna bero på det.
Det är också oftast personer som vill ha en diagnos ”för det förklarar så mycket i deras liv”, ”nu förstår jag äntligen varför jag alltid lägger bort nycklarna”. Det är ofta människor som har ett behov av att känna sig speciell eller ha något att skylla på. Det i sig är ju en folksjukdom numera.
Vilka som söker sig dit än en sak, men du får inte en adhd-diagnos för att du brukar lägga bort nycklarna.
Känns rätt nedlåtande att skriva som du gör. Fördomsfullt.
Jag sökte för att jag inte ville leva. Berättade om känslokaoset. Läkaren ville göra en utredning för borderline. Det blev svår Adhd.
Det tog mig 2 år att acceptera diagnosen just pga fördomar. Jag hörs inte. Jag pratar inte mycket. Jag vill inte vara i centrum. Hur kan jag ha adhd? Fick startdos av medicin men missade återbesöken för att fullfölja behandlingen.
Nu äter jag medicin. Det botar ingenting men det är ungefär som att en enbent person får en krycka- ett hjälpmedel.
Det var jätteskönt att tappa aptiten då mitt konstanta sug efter dopamin gör att jag tänker på att äta hela tiden, men det är en biverkning som försvinner och nu var det många år sedan den påverkade aptiten. Kan inte dricka alkohol då jag inte kan sluta dricka om jag väl börjar.
Jag har fortfarande svårt att komma ihåg att borsta tänderna vilket gjort att jag har tandsten, tandlossning som jag skäms över och vågar inte gå till tandläkaren.
För att livet ska fungera så måste jag ha inrutade rutiner, så fort jag bryter dem måste jag börja om. Jag har inte förmågan att lära mig att plocka undan saker automatiskt vilket gör att jag bara plockar fram saker hela tiden. Tappar jag något inne så tar jag inte upp det för att min hjärna byter tanke direkt och jag ”glömmer” att jag precis tappat något. Detta gör att jag får städa upp kaos konstant men jag glömmer alltid vart jag lägger saker för jag har inte koncentrationsförmågan att hålla tanken länge nog för att den ska kunna fasta i minnet. Det går inte ens att förklara.
Jag har fått välja bort att skaffa barn, jag skulle inte klara av det, när jag inte ens klarar av mig själv.
Däremot driver jag 4 bolag och jobbar konstant för jag har ingen lagom. Är livrädd att jag ska tappa kontrollen. Allt skulle falla som ett korthus. Är på gränsen till utmattning.
Så jag skulle heller inte kalla mig slacker heller. Detta är en funktionsnedsättning och att behöva förklara sig hela tiden och ursäkta mig för människor som tycker att jag bara behöver nått att skylla på, det gör inte livet enklare.
Tack Ida för att du orkat dela med dig, hoppas livet börjar kännas enklare ❤
Ja dom finns! Det varnar till och med klinikerna om när man ett första besök. Finns väl antagligen kliniker som slarvar, men dom flesta är seriösa och är öppna med att det är dyrt och det inte är säkert att man ens får en diagnos.
Görs inte såna utredningar inom den vanliga sjukvården med högkostnadskort?
Det gör dom. Men väntetiden är många många år. Har elever som väntat 5 år innan de får tid för besök, samma lika gäller vuxna i min omgivning. Särskilt föräldrar, om det har ekonomi, väljer oftare privata utredningar i stället för att vänta alla dessa år. Barn/ungdomar behöver hjälp snabbt för att underlätta skolgång samt det sociala livet <3
Ja. Jag. WeMind, Sthlm.
30K exakt kostade det mig. Jag valde privat för jag hade väntat såå länge på en tid via vården.
Det föll tydligen på en sak; att jag ”inte upplevdes så pass bråkig som adhd-are alltid är” enl min person som utredde mig. (Wtf!? Fortfarande chockad över hennes ord!) Sämsta lureriet någonsin och jag fortsatte må skit tills jag (äntligen) fick en utredning på ett icke privat ställe och där kom diagnosen rätt omgående när jag var klar. Enl dom så var jag ett solklart fall och idag har jag rätt verktyg för mig och min vardag för att det ska fungera så smidigt det kan och jag mår mycket bättre! 🙂
Samtiden du är full, gå hem
Har ngn ”kändis” som testat sig inte fått diagnosen?
Kanske folk med ADHD ofta dras till det yrket (mycket folk, högt tempo, utåtriktat).
Tvek på att dom skulle berätta det isåfall.
Ja, Måns Möller faktiskt. Det finns säkert fler, men det är honom jag känner till.
Alltså det här är så sjukt på så många sätt. Varför inte bara besöka VC till att börja med?
Men såklart har man mycket pengar så går dom att slösa på precis vad som helst så varför inte en ADHD-diagnos.
Det är jättesvårt att som vuxen få en ADHD-utredning via vårdcentral.
Jag fick utredning som vuxen via min vårdcentral. Eller vårdcentralen skickade en remiss till någon privat mottagning. Behövde inte vänta såååå länge. Var ung vuxen.
Hur längesen var det? jag har väntat över ett år på min utredning och går också cis vårdcentralen.
Hos*
Jag fick min diagnos som 32-åring. Själva väntetiden var typ ett år, ett och ett halvt tror jag, men innan dess hade jag behandlats för ångest och depression i nästan 15 år. Allt via vårdcentral.
Min syster som har exakt samma problematik men bor i ett annat landsting blir bara runtskyfflad och ingen vill ta i det.
Jag gjorde det och har stått på väntelista 2 år då det är tydligt att jag har massvis av problem som skapar stort lidande i min vardag. Sparade undan pengar och gick privat och fick min diagnos förra veckan, medelsvår mot den svåra delen av adhd och har idag fått medicinering. Medicineringen kommer antagligen att hjälpa mig ätstörning, ångest, sömnproblem, alkoholprobel utöver mina ”vanliga” adhd besvär som impulsivitet och totalt avsaknad av planering/struktur. Vill bara förklara varför VC inte fungerar i många fall och att alla psykologer ink på VC är helt förfärade över att de inte kan hjälpa fler.. du måste i princip vara tandlös och bo under en bro för att få hjälp via landstinget eller så tar det flera år. men med det sagt så tycker jag Malins reklam är helt sjuk och förskönande av diagnos som man absolut inte vill ha?! Och det har tagit mig ett år att spara ihop för att gå till en seriös aktör. Sorry för lång kommentar
Förklara hur medicinen ska hjälpa dina alkoholprpblem
Många självmedicinerar med alkohol. Då är det bättre att få rätt behandling. Dock är det svårt att göra utredningar om man har ett pågående missbruk. Men att missbruk och obehandlade diagnoser kan gå hand i hand är ingen nyhet.
Skulle inte säga att jag har svåra alkoholproblem men ofta finns det ett samband med missbruk i kombination med adhd. Eller ett behov utav att stimulera hjärnan, lugna den eller bara helt enkelt brist av impulskontroll för att sluta dricka. Är du intresserad och vill veta mer koppling missbruk – adhd är det bara en googling bort 🙂
Det är inget påhitt, det kan verkligen hjälpa. Hittar man rätt behandling så minskar behovet av det snabba dopaminet som personer med adhd ständigt letar efter. Man har högre risk att hamna i missbruk när man har adhd.
Dessutom mår man inte så bra av att kombinera alkohol och centralstimulerande, så många avstår drickandet av den anledningen.
Att de valde att utreda dig trots pågående alkoholproblem säger allt om hur oseriösa privata aktörer är. Missbruk ska behandlas först innan man ställer diagnos.
Ofta går det hand i hand, därför utreder man vissa personer ändå.
Jag är inte samma Ida som ovan, men svarar ändå.
Man behöver inte ha ett pågående missbruk av alkohol för att ha alkoholproblem.
Jag drack inte jätteofta i perioder men när jag väl drack så kunde jag inte sluta, en konstant kamp. I vissa perioder var det svårare att kämpa, och jag fick ”börja om” hela tiden. Samma med maten. Jag har ett matmissbruk men är inte tjock just pga att jag hela tiden kämpar emot missbruket. Medicinen gjorde det lättare att kämpa. Den botar dock ingenting tyvärr.
Missbruksbeteendet är ett av kriterierna för att få diagnosen.
Märkligt att så många kändisar har adhd.
Jag tycker det är märkligt att varenda en som också gått till privat klinik ”har” ADHD.
Men jag tänker att man väl inte går till en klinik för utredande av ADHD, om man själv inte tror att man har det?
Det är ju ingen fördel att få en diagnos annat än att du kan få medicin.
Glöm inte skapa content!
Stora fördelar…
Kort och enkelt svar: personer med adhd dras till dessa yrken, det är väldigt passande arbeten.
På samma sätt som autister ofta arbetar med IT.
Asperger är mer rimligt än autism. För övrigt är man inte autist utan har autism. Det är en diagnos och inte en identitet.
Den funktionsnedsättning som tidigare diagnostiserades som Aspergers kategoriseras idag rätt och slätt som högfungerande autism (då det är en variant av autism), utan att specificeringen Aspergers.
Asperger är samma sak som autism. Asperger finns inte kvar som diagnos idag.
Och nej, vi autister föredrar att man inte säger att autism är något ”vi har”. Snälla gör lite lite research bara!
Många autister föredrar faktiskt att kalla sig just autister eftersom det påverkar hela deras person och inte upplevs som något man ”har”. Jag använder båda uttrycken, men skulle aldrig hävda att det ena eller det andra är fel.
Tack!! Det är absolut individuellt, men de flesta tar illa upp att höra att vi ”har autism”. Mer safe att säga autist/autistisk!❤️
Ja har förstått det. Men det börjar nästan gå till en ”överdrift”, eller hur man ska kalla det.
Fast det är inte riktigt så det funkar.. Det hoppas jag ändå du förstår?
Det är otroligt provocerande för oss som har diagnosen att det börjar gå inflation och man tar det alltid mindre seriöst, att folk tror att bara man betalar kan man få diagnosen och medicinen. Det här är fan skamligt.
/Tjej med ADHD, där diagnosen är allt annat än en superkraft
Samtidigt, varför är du mer berättigad av diagnosen än någon annan?
Varför då? Är det värre för dig än för andra eller hur menar du?
Jag har autism och är bipolär och kunde inte bry mig mindre om hur många andra som får diagnoserna.
Så du menar alltså att du har ”rättigheten” att ha ADHD, men inte andra människor?? ?
Jag skulle gissa att ”M” menar att OM kliniker som denna ”delar ut” diagnoser så kommer ADHD inte tas på allvar av gemene man. Typ tänk lite som fibromyalgi.
Jag tror verkligen inte att M menar att de som verkligen har diagnosen inte ska få den.
Va fint av dig att förklara. Genuint från min sida. Härligt att vi kan hjälpa varandra.❤️
Tack! ??
Håller 100% med och blir väldigt ledsen av hennes typ av inlägg
Jag håller så med dig. Att gå igenom en utredning inom vården är riktigt tufft! Det är en ordentlig utredning. Läkarna och psykologerna jag pratade med sa faktiskt att de gör privata klinikerna sällan gör en grundlig utredning och styrs av pengar. Nu vet jag inte hur mkt problem just Malin har/har haft. Men hon verkar ju ha ett väldigt fungerande och framgångsrikt liv. Alla har lite drag av olika diagnoser, vi är människor. Men för att verkligen ha en adhd diagnos ska du ha Flen sån stor funktionsnedsättning då att det påverkar ditt liv på många plan. Känns som detta glöms inom den privata sektorn. Varför utredas om man har ett fungerande liv? Otroligt märkligt för mig.
Oj skrev lite fort. Hoppas ni förstår ändå<3
Fast man kan ha ett fungerande liv och fortfarande påverkas extremt mycket av sin adhd. Jag har en universitetsutbildning, karriär, är gift och har familj så utåt ser allting också ut att bra perfekt. Men jag mår blir överväldigad konstant, har haft ätstörningar, problem med självbilden, känner mest att jag alltid gör fel och aldrig passar in. Har dessutom svårt med att organisera saker i privatlivet och väldigt svårt med känslohanteringen. Jag har däremot en otroligt stöttande man som kompenserar där jag fallerar. Knäppt att jag skulle behöva avstå från min diagnos eller aldrig ens bli utredd av den bara för att mitt liv är bra i det stora hela.
Jag gick privat för 30k pga klarade verkligen inte av väntetiden. Utreddes för autism och adhd, fick ”bara” adhd-diagnos. Sen valde jag att gå via landstinget för vidare behandling och då fick privatkliniken skicka en remiss med min diagnos som då först behövde godkännas
Det är inte möjligt att alla som säger sig ha diagnos har det, såklart. Men vad sjuk att det har blivit trend och status och ett sammanhang. Bra mår inte människor och varför blir vi bara dummare ?
Inga ungar får ha myror i röven längre, då ska de medicineras.
Tror du har missförstått.
Du får nog läsa på lite om du tror det handlar om att han myror i brallan..
Så är det verkligen inte, inga barn medicineras för ett de skulle ha lite ”myror i röven”.
Fast jo. Jag har sett det själv genom mitt jobb i skolan. Det finns en besatthet att medicinera barn som skolan inte kan kontrollera. Det är inte alltid skolans fel såklart, vissa barn behöver mer stöd än skolan kan erbjuda men det är den system vi har tyvärr.
Fast adhd yttrar sig rätt annorlunda hos tjejer än hos killar, ’man kan ha svår adhd utan att ha ”myror i röven”
Det här med att det är så många kändisar som verkar ha diagnosen: för mig ”vanlis” är det inte konstigt alls, tvärtom. Det är ofta yrken som inte är kontorsjobb 9-5 som passar oss bättre. Själv har jag jättestruligt med min adhd, men har lyckats göra riktig bra karriär med väldigt hög lön, tack vare att jag lyckats hitta en nisch där jag har väldigt mycket frihet och flexibilitet
Men samtidigt så är det ju inte direkt lätt att försörja sig som kändis, brist på rutiner och ofta inte direkt ett fokuserat arbete så det är ju lite märkligt ändå att kunna hålla sig flytande som kändis (inom olika branscher) under decennier för att sedan få diagnos som 40+, något måste de ha gjort rätt ändå. Och verkat vara väldigt många kvinnor i den åldern som får diagnos nu, adhd kom ju inte igår direkt, man undrar om de sökt hjälp för sina besvär tidigare? Har ingen föreslagit ADHD tidigare?
Hur symptomen ser ut hos flickor och kvinnor skiljer sig väsentligt från hur det ser ut bland pojkar och män. Så jo, det är ganska ”nytt”.
Ja självklart när hon har barn att hon kanske inte fick den diagnosen men kan ju inte bott under en sten senaste decenniet iaf
Som sagt, forskningen vad gäller hur adhd yttrar sig hos kvinnor ligger rejält efter.
Jag har t ex inte fått höra av någon i vården att min menscykel påverkar mina symptom, men det verkar finnas bevis på att det är så
Nja, tror du förenklar lite. Jag tror absolut att kändislivet kan passa många med adhd- beroende på vad det innebär såklart. Jag kan tänka mig att det är intensivt i vissa perioder och lugnt i vissa, vilket t ex passar mig utmärkt. de rutiner etc som krävs tvingas man ju skaffa, men det är ju inte samma för alla kändisar jämfört med t ex kontorsjobb. Vissa måste jobba sena nätter, andra inte.
Sen är det ju ingen hemlighet att många kändisar också har drogproblem vilket också har en hög korrelation med adhd ?
Herregud, är det så dyrt. Då kan man lika gärna skaffa en personlig tränare och en psykolog för dom pengarna. Varför i hela friden slösa bort så mycket pengar på att få en diagnos på papper, och varför är det så viktigt att få en diagnos på papper, varför behöver folk få diagnosen svart på vitt, det räcker väl att man själv vet om det, det är ju bara att googla symptom osv och sen vet man ju ungefär vilken diagnos man har. Varför måste folk ha diagnosen på papper?! För att få bidrag osv?? Kanske?!
Skulle väl säga att det är för att få behandling och få ordning på sitt liv kanske..?
Det är inte direkt så att det ramlar in bidrag för att du får en diagnos…
Jag fick diagnosen autism i vuxen ålder. För mig hjälpte diagnosen mig att förstå varför jag många gånger känner mig så annorlunda, och gav mig även strategier för att klara av vardagen lättare. Att googla är inte likvärdigt med en utredning. Du kan tycka att du har många symptom utan diagnos och tvärtom.
/Tjej med diagnos utan bidrag
Fast man kan ju förstå och hitta strategier utan diagnos med. Har länge funderat på om jag har adhd. Och har läst väldigt mkt om diagnosen. Men känner inte att jag behöver ha den på papper om det nu skulle va så. Utan jag har tagit dessa strategier som de med adhd kan hjälpas av och applicerat på mitt liv och det har hjälpt jättemycket.
Men diagnosen adhd är ju per definition ett funktionshinder— om dina besvär inte utgör ett funktionshinder så kommer du inte få diagnosen, om det är en vårdgivare med rent mjöl i påsen.
Det finns även andra saker som kan förväxlas med adhd som ger i princip samma symptom, typ ptsd, men man kan inte veta säkert förrän man t ex testar medicin och ser om den hjälper. Har man adhd på riktigt så påverkas man annorlunda av medicinen än om man inte har det
Var skulle bidraget komma ifrån menar du?
Själv har jag en bekants som som fick diagnos, och med det medicin. Det har hjälpt honom genom skolan.
För att få medicinsk tjack
För att få medicin? ? resonerar du så här om sjukdomar också?
För att få droger på recept rent krasst. Därför är ADHD ”coolare” diagnos än
tex autism bland flunsor som kommer helt plötsligt på i vuxen ålder att de minsann måste ha en diagnos.
Du är ute och cyklar.
Kampanjpris och ADHD i samma mening är lite, ja, udda kanske ??
Är så trött på diagnoser, snacka om att det får inflation i hela diagnosregistret.
Om mer än 50% av befolkningen har ngn diagnos kanske man helt enkelt ska acceptera art det är olika egenskaper vi alla har, olika styrkor, och olika svagheter.
Hela hennes inlägg får mig att tröttna bara
Det är helt ok att bara acceptera, men för att få en medicin som kan hjälpa, eller hjälp i skolan, så måste du få en diagnos.
Ja låt oss skippa mediciner för fysiska sjukdomar också. Tycker det gått inflation och vi bara får acceptera att våra kroppar beter sig lite olika.
?♀️?♀️?♀️
Fast förr fick man ju heroin över disk och allt bantningstjack på 50-talet, tror verkligen dessa diagnos-mediciner kommer försvinna också. Som sagt, ska mer än halva befolkningen ha diagnoser ? Nä, det är inte det som är problemet. Det är bara ett symtom och en tillfällig lösning.
Nu råkar samhället vara designat utifrån en viss typ av människa, och funkar man inte så så måste man ju få hjälp. Att få medicin gör mig mer nytta än att stå med skyltar och demonstrera utanför riksdagen.
Regionerna köper utredningar pga personalbrist.
Köpta utredningar resulterar oftast i en diagnos!!!!
Jag tycker livet är tufft, nog borde jag ha ADHD. Jag orkar inte jobba 8-16, nog borde jag ha en diagnos. Livet som vuxen är jobbigt, nog borde jag ha en diagnos. Jag är trött, nog borde jag ha en diagnos. Mina grannar är jobbiga, nog borde jag ha en diagnos. Jag orkar inte med föräldrarlivet, nog borde jag ha en diagnos.
Jag scrollar internet/influencers 24/7, är det en diagnos?
Är jag en människa? Eller är jag en diagnos?
Det är på grund av såna här kommentarer som jag aldrig pratar om min diagnos eller mitt mående. ”alla har lite adhd idag, folk vill bara ha subventionerat tjack, du behöver bara skärpa dig, alla har det jobbigt ibland”.
Jag skulle inte ätit antidepressiva och gått i KBT i 20 år om jag bara kände mig lite trött och störde mig på mina grannar. Jag planerade inte mitt självm*ord in i minsta detalj för skojs skull.
Verkligen. Jag tycker livet är svinjobbigt emellanåt men livet är ju så, och att känna det är väl ett tecken på att man fungerar som man ska. Ibland undrar jag hur faan alla andra orkar och undrar om det är fel på mig men det tror jag också att de flesta känner. Det är en svår balansgång men så många kan inte ha diagnos. Sen att samhället ställer orimliga krav är en annan femma. Men en sån som Malin som lever lyxliv och gärna visar det, ärligt talat, jag ser inte problemet, dock bidrar hon till ytterligare hets. Du kan köpa vård och du är inte svårt sjuk. Sluta likställa dig med folk som det faktist skapar problem för.
Tänka sig att alla flunsor har ADHD och problem med magen och allt annat som de får pengar för att göra reklam för.
Snart är man unik om man inte har någon diagnos.
Malin Gramer verkar använda sina diagnoser och sjukdomar för content och få lite rampljus. Varje gång (enda gångerna) jag hör något om henne, är när hon har nån sjukdom.
Jag förstår inte varför det är så inne att skaffa sig en diagnos nuförtiden? ?
Självklart ska man söka hjälp om man känner att man inte fungerar i vardagen och man är i behov av stöd och hjälp. Men det känns ju som att var och varannan influencer vill ha en ADHD-utredning? Till vilken nytta undrar jag då…
Det många flunsor inte tänker på är att det kan bli svårt att skaffa sig jobb och t.ex ta körkort om man har en diagnos.
Jag jobbar på vårdcentral, det är faktiskt ganska många som hör av sig till oss och vill bli av med sina diagnoser, när de insett att diagnosen ställer till det mycket för dem.
Herregud, vi har annat att göra än att ta bort diagnoser för att det plötsligt känns obekvämt.
Nej, här måste vi prioritera de patienter som faktiskt är sjuka.
Men betänk då att många numera vuxna fick sin diagnos som barn, då dem själva inte kunde välja.
Klart man inte kan välja sin diagnos? Eller menar du välja att utredas, ja man får väl anta att det var någon form av problem och sedan fick man en diagnos, för att man hade den helt enkelt, antingen har man den eller så har man den inte, man kan ju inte välja fram och tillbaka och har man utretts så bör det väl vara korrekt. Eller? (Obs är själv väldigt tveksam till det) men i första hand bör det ju vara personalen som ställde diagnosen felaktigt som bör ta ansvar för avskrivningar och kanske anmälas om man upprepade gånger feldiagnosticerat
Anonym 18:33 här igen.
Nej, jag vet inte alls hur det fungerar, kan man verkligen kan bli av med sin diagnos?
Man borde väl rimligtvis ha autism eller ADHD livet ut? ?
Jag antar att de vill ha en ny bedömning, då de insett att diagnosen ligger dem i fatet på många sätt. Många har fått sin diagnos som barn, kanske har man utvecklats och förändrats så mycket i sin personlighet med åren att man känner att diagnosen inte stämmer överens med den man är idag.
Ja, man kan tycka att de som från början ställt diagnosen borde göra en ny bedömning, men de kanske inte ens jobbar kvar längre. Eller så har mottagningen lagt ned. Sen kanske personen vill ha en second opinion av en ny utredare.
Tror absolut att barn kan bli feldiagnostiserde, samtidigt kan vi ju inte strunta i att göra utredningar för att de i vissa fall kan vara fel.
Min mamma tog mig till vårdcentralen som barn. Jag hade en enorm ilska och frustration. Vi blev hemskickade med orden ”Kan det vara så enkelt att hon bara är ouppfostrad?”
Önskar jag hade fått hjälp redan då.
Jag har alltid fått så mycket bannor över min glömska/slarv. Har varit så arg på mig själv för att jag inte haft förmågan att bättra mig. Var ett tyst och tillbakadragen barn som alltid slarvade och glömde. Tror många misstog mig som intellektuellt funktionsnedsatt då jag inte hördes på lektionerna men hade heller inte förmågan att koncentrera mig. Då jag inte störde någon annan var jag inget problem. Hemma var jag extremt arg och frustrerad, så fylld av ångest.
Största trenden just nu – ha ADHD, annars är du ute!!
Alla har vi våra diagnoser, dom som inte har någon är bara inte tillräckligt utredd (typ).
Grattis till hennes superkraft, själv ska jag hämta ett glas vin till innan det är dags att lägga barnen.
Skoja bara klart jag inte dricker vin när jag har barnen.
Då är det Whisky som krävs ???
Hon kanske fick det av att vara med i Fråga Olle.
?
Gjorde min utredning på öppenpsykatrin (ej privat) blev remitterad från min vanliga vårdcentral och fick 2 diagnoser som resultat. Lever ett säreget liv och diagnoserna påverkar min vardag grovt, jag varken kan jobba eller ha sociala relationer, dom som betalar privata aktörer nästan för att få en adhd-diagnos…fråga er en sak: påverkar den troliga diagnosen ditt dagliga liv påtagligt? Personer som Therese Lindgren och Bianca Ingrosso är 2 exempel på personer som med största sannolikhet betalat en privat aktör för att dom vill ha diagnoser men…dom klarar sig jävligt bra utan. Men för såna som mig lider i det tysta för vi dränks under alla som har diagnoser dom tycker är en ’superkraft’
Ja, den så kallade undanträngningseffekten är mycket stor. Beklagar att du drabbas.
Precis så. Håller helt med dig.
Jag har alltid känt mig ”annorlunda. Haft mycket problem med utmattning, självmordstankar, dålig självkänsla, bytt jobb hela tiden, nya kurser men nästan aldrig avslutat en kurs/utbildning, nya projekt hela tiden som aldrig avslutades Gymnasiet gick jag men fick slutbetyg på komvux. Blivit utredd för bipolaritet mm men det var det inte. De skulle remittera mig vidare till allmän psykiatrin då jag skattade högt på screening mm men detta glömdes. Livet var då kaos. Tillslut utreddes jag privat för ett par år sedan. Hela mitt liv har förändrats till det bättre. Äter idag inga antidepressiva utan ”bara” elvanse. En stor sorg att jag först i vuxen ålder fått rätt hjälp. Den privata kliniken utreddde allt från bipolaritet, personlighetsstörningar mm till npf. Jag är egenföretagare och driver även ett ganska stort konto på sociala medier. Så jag tror främst att personer med samma problematik söker sig till dessa yrken eller rättare sagt det blir kanske bara så.
Jag fick min utredning betald pga vårdgarantin. 40.000kr år 2020. Var beredd att ta lån och betala själv och det var för att få rätt hjälp, inte för att stoltsera med en diagnos. För tro mig – de flesta som har ADHD och/eller autism skulle gärna vilja fungera som ”alla andra”.
För mig har det inneburit otaliga sjukskrivningar och fysiska skador på grund av för höga stressnivåer genom stor del av mitt vuxna liv.
Att de rabatterar känns mindre seriöst. Jag skulle ta reda på mer om deras sätt att utreda, vilken kompetens och erfarenhet deras personal har osv först.
Kan också vara helt i sin ordning, men privat vård är sällan saltad rent kostnadsmässigt. Vill man veta vad en läkartid eller psykologtid egentligen kostar inom regionen så kan man ta reda på det och sedan räkna ut vad det skulle kosta om man tog allt ur egen ficka.
Jämför med tex ett veterinärbesök – de fakturorna brukar vara specifika och går att jämföra med motsvarande i mänsklig vård.
Har hört flera som säger att de mår så mycket bättre psykiskt efter de fått diagnosen. Alla har mycket ångest och blir mycket bättre tackvare medicinen, där inget har fungerat tidigare.
Vad ska man säga? Mitt barn och jag (det handlade då om barnet) fick göra en utredning på ca ett år om inte mer och det var inte jag som kom på att det ens kunde vara Adhd utan barnläkaren. Det blev mycket ta ledigt och flexa för min del men det blev bra för mitt barn? eller inte. Skolan var definitivt Ohjälpsam och som vi har kämpat. Nu har även jag fått utreda mig men vid 50 år har jag väl kanske förstått men jag har ordnat allt och diagnosen för mig i min ålder betyder ingenting. Jag är den jag är och lärt mig hantera det. Givetvis förklarar det saker men inte försvarar enl mig. Jag tar ansvar för MIG och vill inte ta någon medicin. Sonen fick det för att fungera i skolan osv. Men han har valt bort det nu. Jag vet att medicin fungerar så definitivt inget mot det. <3
Varför har jag hamnat i ”modd”? inte skrivit illa om någon? det enda är väl i så fall konstruktivkritik och hållt med dig CamCam då vi verkar dela samma ideal, kan bero på livserfarenhet… Men min kommentar ang detta finns inte med.
Du fångas upp av misstag av modereringen. Så DU är inte blockad. ☹️
Jag tänker så här ang alla diagnoser som nu är så vanliga gentemot förr. Förut levde vi alla ett lugnare liv, på en mindre yta (resor o dyl var inte lika vanligt hos gemene man) Världen var ”lite” mindre så att säga både fysiskt och psykiskt. Då fanns inte alla dessa intryck som hjärnan idag får via sociala medier. Tv som sänder dygnet runt och musik och poddar i öronen hela dygnets vakna timmar om man vill jämfört med det som sändes via radion förut. Min tanke är att all denna stimulans som hjärnan i dag utsätts för kontra hur hjärnan utsattes förut, att det är det som gör att vi får dessa diagnoser (sjukdomar) Vår hjärna blir överbelastad och symtomen på detta är det diagnoser som vi ser öka lavinartat. Om man överanstränger en fot, ett ben, en rygg osv blir det symtom som visas, då vet vi att vi ska ta det lugnare, vila och ge kroppen en chans till återhämtning. Men hur gör vi om det är det samhälle/värld som vi lever i som gör att vi inte mår bra? Som ger oss (inte alla, men allt för många för att det ska vara svårt att missa ) symtomer som leder till diagnoser. För att få en diagnos gäller det att man fyller ett visst antal kriterier, annars ingen diagnos. Självklart kan vissa säkert slinka igenom, på samma vis som en del kan hamna mellan stolarna trots en utredning som visar på rätt diagnos. Men att allt fler och fler, får och fyller, samma kriterier som ger samma diagnos är ju i mina ögon ett bevis på att någonting skadar/utlöser/påverkar vår hjärna så att den inte orkar hålla i hop på samma sätt som förr. Att sätta diagnoser på människor utan att försöka att ta reda på varför vår hjärna reagerar som den gör just nu är som att behandla någon med lungproblem med mediciner men inte ta reda på VARFÖR lungorna reagerar/blir dåliga.
Självklart ska alla med Npf diagnoser få hjälp, jag säger ingenting annat. Men läkarvetenskapen borde försöka förstå/hitta VARFÖR människans hjärna i dag reagerar så kraftigt och ger såna symtom som vi i dag ser i en betydande stor del av alla i samhället.
Blir otroligt provocerad av det här. Att köpa en diagnos, det är helt sjukt. Min personliga åsikt är att om det inte ger dig stora hinder i vardagen (som enligt 1177 är ett viktigt kriterie för att få diagnos) så är det kanske inte adhd man har. Det finns en anledning till att vården i väldigt många fall inte accepterar diagnoser från privata kliniker. Ingen kritik mot Malin personligen (kan inte uttala mig om hennes diagnos) men riktar min kritik mot de privata aktörerna.