Jag har kämpat så enormt hårt för att bli frisk. Jag vägrar att slungas tillbaka. Jag orkar inte det.
Men ett friskhetstecken i det här är att jag faktiskt känner mig fin, även naken i spegeln. Hade jag inte vägt mig hade jag inte alls trott att jag har gått upp i vikt. Jag känner en helt annat självkärlek.
Tack och lov. // Isabella Löwengrip
Isabella delar ett ärligt och sårbart blogginlägg om sin relation till kropp och vikt efter att ha varit frisk från sin ätstörning i 1,5 år.
Hon berättar att hon nyligen var på återbesök hos Mandometer, där hon tidigare blivit friskskriven från behandling för hetsätning och svält, och då märkte att hon gått upp några kilo från sin tidigare stabila vikt. Tydligen vägs man alltid in där som en delö av behandlingen. Trots att hon vet att viktfluktuationer är normala, blev hon mentalt påverkad och oroade sig för att falla tillbaka i gamla mönster.
Hon reflekterar över hur mycket hon kämpat för att bli frisk och hur hon vägrar låta ätstörningen få grepp om henne igen.
Samtidigt ser hon det som ett friskhetstecken att hon fortfarande tycker om sin kropp och känner självkärlek, även efter att ha gått upp i vikt. För att förebygga återfall väljer hon att gå tillbaka till sina tidigare rutiner och matschema, inte för att gå ner i vikt, utan för att behålla balansen och kontrollen.
I kommentarsfältet låter det så här – lite högt och lite lågt skulle jag säga:
Föregående inlägg 
Varför kan inte kvinnor vara glada för andra kvinnor och bara hylla när någon äntligen mår bra? Direkt ska det påpekas att hon minsann sagt att hon vill fettsuga sig och att hon äter för mycket sötsaker…
Och sänka henne genom att påstå att hon minsann inte alls är frisk…
Så fruktansvärt onödigt kommentarsfält…
Skitrolig kommentar om att någon tycker hon äter för mycket sötsaker. Av alla saker i världen att jaga upp sig för…
Jag blir faktiskt provocerad av Daniel Paris och Julias nya video när de är i butiken och skämtar om alla dagar i veckan är en anledning att äta chips, glass och godis. Hade varit en kul video om man inte visste att Julia fastar på dagarna och följer ett kost och träningsschema…. nu blir det bara löjligt faktiskt.
Jag fattar inte dags fasta. Det är väl skit dåligt för diabetes
Det är en sketch. Du får lugna ner dig lite inte inte bli så provocerad tror jag
Det går 13 på dussinet när det kommer till ätstörningar bland kvinnor. Jag har dock aldrig hört talas om en enda man med ätstörningar.
Då har du inte lyssnat/tittat tillräckligt noga. Men det är väl som vanligt, Amanda.
Hon har säkert sett nån, men vill bara provocera som vanligt🙃
Finns gott om män som hetsäter och överäter, eller lider av ortorexi. Anorexi och bulimi förekommer också, men inte i lika stor utsträckning, vanligast hos tonårsflickor, likt självskadebeteende samt könsdysorfi.
Jag tror det kommer. Finns säkert mörkertal. Män är också kroppsfixerade idag.
Jag har ingen ätstörning, men har upptäckt att jag är mer viktnojig än jag visste om. Är gravid och oroar mig ständigt för vikten, kosten och träningen. Både för bebisen och för mig själv.
Hade lite samma under min graviditet, men fokuserade på att äta som jag gjorde innan och jag gick ”bara” upp ca 10 kg och 10 dagar efter förlossningen vägde jag ett par kg mindre än jag gjorde innan graviditeten och nu en dryg månad efter jag fött så har jag t.o.m. gått ner 2 kg till och finns inga spår alls på kroppen att jag nyligen varit höggravid. Och då är jag ändå 36 år så ingen ungdom med superbra förbränning haha. Så det måste inte skena iväg bara för man är gravid.
Jag låter det inte skena iväg, men är ju hungrig och tycker absolut inte om att känna att byxorna blir tajtare. Även om det ju givetvis är positivt att bebisen växer och graviditeten fortskrider. Äsch jag vet inte, det är så dubbelt och svårt alltihop. Jäkla hjärna 😛
Jag gick upp 25 kilo under graviditeten. Jag åt normalt men en gravidkropp gör vad en gravidkropp vill. Jag gick sedan ned alla gravidkilo inom ett halvår och ett år senare väger jag mindre än innan. Haka inte upp dig på din vikt, om du äter balanserat så kommer du få tillbaka din kropp igen! Lycka till med bebis och grattis <3
Förstår att du oroar dig. Blir lätt att man stressar upp sig mer som gravid ❤️Tar du upp det med din barnmorska?
Tack, jag ska ta upp det när vi ses 💜
Jag har en ätstörning, odiagnosticerad men överäter och hetsäter. När jag var yngre orkade jag svälta mig och träna i långa perioder vilket gjorde att jag hölls smal, eller snarare smalfet pga medförda hormonstörningen det innebar.
Nu när jag är 35 är ämnesomsättningen paj, väger ca 20 kg för mycket och 10 kg går rätt fort att gå ner men faller alltid tillbaka i mina hrtsätningsperioder. Skulle vara skönt att kunna ha snygga kläder igen utan att se ut som en uppstoppad korv.
🩷
Samma här. Tränade på elitnivå när jag gick på gymnasiet. Det kan man inte tro idag…men jag är peppad på en nystart. Till sommaren SKA jag få plats i världens snyggaste byxor😍
Eller så ska byxorna passa dig 🤗
Jag bryr min inte om ämnet i sig, men kan inte förstå överhuvudtaget hur man vill följa blondinbella? Hon är på en annan planet utan kontakt med verkligheten – fattar inte ens varifrån hennes pengar kommer så att hon kan åka på sina random resor och prova alla klänningar eller var hon nu gör om dagarna. Och folk är inne och kommenterar/följer henne? Det får mig helt att tappa tron på mänskligheten.
Gammal vana. Har följt henne sen gymnasiet och går fortfarande in på bloggen varje dag (hade bara en paus under hennes gift och småbarnsperiod). Varifrån kommer hennes pengar? Från företagsengagemang och samarbeten antar jag.
Hade jag upptäckt henne idag hade hon kanske inte intresserat mig ett skvatt. Jag förstår inte hur nån kan följa Bianca ingrosso, det får mig att tappa tron på mänskligheten.
Hon ser jättefin och frisk och hälsosam ut. Rena motsatsen till Arianna Grande och hennes motspelare. Om det inte vore så sorgligt skulle jag vilja klassa dessa skådespelerskors utseende som totalt livlöst och ute och Isabellas nya som sexigt och inne.
Ja botox och bröst operationer är ”inne” så där har du en poäng.
Sedan vad som ser friskt/hälsosamt/sexigt ut det är upp till var och en att avgöra.
Nu menade jag kroppsformen eftersom det är den det pratas om här.
Det är ju rätt ätstört att fettsuga magen. Kost och motion. Gratis
Känns som att det finns en massiv gråzon mellan frisk och sjuk och ligger man där (vilket det verkar som att fler gör än inte) så handlar det nog mest om att hitta ett förhållningssätt till det som funkar. Snarare än att prata frisk/sjuk och botad och sådär, det kommer komma nya utmaningar och jobbigare faser under livet och då är det ju bra att ha något att hålla sig i, som Isabellas matrutin tex.
Tror inte någon som haft en ätstörning blir helt fri från det men man har fått verktygen för att hantera mat och känslorna kring maten. Jag har haft bulimi och blivit av med beteendet men jag äter ändå på ett visst sätt för att det inte ska triggas. Dvs regelbundet så att jag inte blir för hungrig tex. Sen skulle jag kanske också vilja fettsuga magen för att känna mig bekväm i bikini men av ren fåfänga som jag inte kopplar till mat egentligen och dessutom skulle min mage bli ännu hängigare om jag gick ner i vikt.
Är det någon som följer Mikaela yngwe som vet vad som hänt henne? Har hon gjort slut med sin kille för femtioelfte gången eller är det något annat?
Varför har man krav på vägning på en ätstörningsklinik? Är inte vikt extremt triggande?
Hur ska man kunna hjälpa någon på en ätstörningsklinik om man inte kan få ta tag i saker som triggar någon? Tänker att man måste våga ta obekväma steg och prata om jobbiga saker oavsett om det triggar eller ej, det är ju en del av läkningsprocessen. Ska man inte kunna ta upp narkotikamissbruk och prata om sånt som patienten använt på ett rehab för att det finns risk att sånt triggar? Tror det är omöjligt att fullt ut hjälpa en person om man undviker jobbiga frågor, och för att se framsteg (och normalisera vikt) så är väl just att lära sig vägas en viktig del av läkningsprocessen 🙂
När jag gick hos en ätstörningssköterska när jag var yngre fick jag aldrig veta hur mycket jag vägde när jag var på besök hos henne. Jag hade heller ingen våg hemma. En gång såg jag, av misstag, vad jag vägde o såg att jag gått upp några hekto, det var oerhört ångestframkallande. Jag mådde bättre av att inte veta. Jag har varit ”frisk” (om man någonsin blir helt frisk?) i drygt 20 år nu.
Hur kan en ätstörningsklinik göra detta om en patient ökar några kg i vikt?
Så här skriver Isabella.
”Planen nu är att gå tillbaka till mina rutiner och de tidigare ”matschema” jag hade. Inte för att det behövs (även 67 kg är en normal vikt för mig) men utanför att jag känner att jag behöver ha kontroll. Nu ska jag inte slarva med mina sex mål om dagen. Äter jag ofta och regelbundet håller sig överätningen borta, det är lite utav en livboj för mig för att hålla mig frisk.”
Detta är i princip ätstört att börja hålla koll på maten igen.
Både och. Det är inte att vara frisk att behöva äta efter ett schema, men det är fortfarande mer friskt än att svälta sig eller hetsäta.
Är inte sex mål om dagen överätning?
nej verkligen inte, jag går på en behandling på Sankt Görans Obesitas avdelning och jag är rådd till att äta 6-8 mål per dag, det ska gå max 3-4 timmar mellan målen. Saken är att det ska vara en ordentlig frukost, lunch, middag och resten mindre mellanmål. Måltiderna ska bestå av en halv tallrik grönsaker, kvart protein och kvart kolhydrat. Det är precis det som Isabella skriver om att när det går längre tid mellan målen så sjunker blodsockret och du stoppar i dig snabbt och överäter ofta. Jag har hittills gått ned 7 kg på 6 månader, det är perfekt enligt min dietist. Är så otroligt skönt att min hjärna lär sig hur man ska äta.