Barn och integritet – en fortsättning

På mina sociala medier diskuterar vi ofta hur influencers exponerar sina barn genom att dela bilder och filmer på dem, ibland i både privata och utlämnande situationer.
Vissa influencers har valt att inte visa sina barns ansikten, samtidigt som de delar extremt utlämnande skildringar om barnen i ord och jag undrar lite hur ni ser på det?
Det kan ju vara nog så utlämnande att beskriva konflikter, sjukdomar, eller utmaningar i skolan. Man får inte glömma bort att text är subjektiv och kan tolkas olika av olika personer. Om en förälder skriver om barnets ”trotsighet” eller ”utbrott” kan det ge läsaren en negativ eller stigmatiserande bild av barnet, vilken riskerar att hänga kvar även i framtida inlägg.


Jag kom att tänka på det när jag läste det här inlägget av Michaela Forni där hon både beskriver ganska utlämnande detaljer om sitt dotters agerande, samtidigt som hon bryter mot marknadsföringslagen. 🙂

Barnet som beskrivs här är 1,5 år gammalt och kommer troligen inte lida särskilt mycket alls av mamma Michaelas inlägg, men det finns ju många äldre influencerbarn som får hela sina liv utfläkt på sociala medier i text och ord, samtidigt som föräldern klappar sig själv på axel för att de sätter små emojis över barnens ansikten på alla foton. Michaelas inlägg fick mig alltså att börja fundera över detta, men det finns fler exempel än jag har fingrar, så Michaela ska inte känna sig utpekad. Hennes inlägg fick hjärnkontoret att spraka igång, det är allt. 🙂
Men…det här är problematiskt om du frågar mig, och eftersom vi ser en första generation av influencerbarn så har vi ingen aning om hur de kommer påverkas längre fram i livet för det finns ingen forskning. Än.
Vem vet vilka flunsbarn som kommer bryta med sina influencerföräldrar längre fram när de blir varse vad deras föräldrar utsatt dem för?

Hur ser ni på saken?

 

101 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Väldigt uttjatad frågeställning kan jag tycka

      Håller med. Att kränka barns integritet är såååå 2022.

        Du har nog inte barn hemma som halkat in på alla dessa youtube familjer som delar både det ena och det andra. Tycker det är viktigt och att familjerna får tänka till. Föräldrarna jagar pengar som barnens bekostnad… barnen blir meems på TikTok och Instagram. Jag undrar om deras barn någonsin utrycker att dom inte vill vara med? Eller om dom skäms? Har barn som inte delas på some men som skäms över bilder jag delat på fb för 14 år sen.

      Hahahaha ja ”fick mig att börja tänka”
      Det här tänker väl Camilla på minst varannan dag och skriver inlägg om. Det här och marknadsföring är väl DET ENDA hon tänker på och skriver om!?

        Så märkligt då, att det ändå fortsätter med oförminskad styrka? Användandet av barn i influencers flöden.

          Tror att influencers bryr sig marginellt om vad Camilla skriver om… uppenbarligen eftersom ingen förändring skett sedan bloggen startades

            Opinion, hört talas om det?

              Tycker du att det går bra?

                Tycker inte du? Tror du att opinion är samma som att ett gäng influensers tackar nej till inkomster? Nog för dom är blåsta men så blåsta är inte ens dom.
                Nog diskuteras det både här och där.

                  Tycker att det går otroligt dåligt med tanke på hur många som fortfarande exploaterar sina barn hejdlöst och tjänar pengar på dem.

          Ingen av dom som har sina barn med på sociala medier kommer sluta med det för att det skrivs om det här.

    Sorry, men det är det töntigaste jag någonsin läst? Det är inte utlämnande att en kämpar i sitt föräldraskap eller att en 1,5 åring är inne i en jobbig fas?

      Det håller jag med om men det behövs inte ges utlämnade detaljer eller bilder. Det är det problematiska. Och inte om stora barn alls vad de gör och inte gör eller foton.
      Det är min åsikt.
      Jag tycker en bra parallell är barnstjärnor som ofta får psykiska problem och gissningsvis de som inte har trygga föräldrar, tryggt hem. Att ens föräldrar agerar som influensers känns inte som ett tryggt agerande, de ger inte barnen den rätt som barn har till integritet enligt barnkonventionen som faktiskt är lag i Sverige.

      ”Har ni några tips på hur man hanterar en frustrerad 1,5 åring”, hade räckt. Men nej Forni ska promt göra content på barnets utvecklingsfas genom att i detalj beskriva vad barnet gör som mamma forni tycker är jobbigt.

      Läste du att det var inte Forni o hennes inlägg specifikt som frågan gällde utan det inlägget fick symbolisera problematiken?

      En? Men två eller,flera då?

        Språket utvecklas, det är bara du som ser dum ut när du låtsas att du inte förstår.

    Michaela Fornis liv är inte kompatibelt med småbarn, så inte konstigt att ungarna blir frustrerade. De ska vara dekor i hennes perfekta yta, klädda i outfits som matchar hennes, men annars inte vara till besvär. Vet någon vad appen kostar? Jag skulle aldrig betala för såna platta och intetsägande råd.

      Har du träffat en 1,5-åring? Kan lova dig att de är frustrerade oavsett om mamma vill att de ska matcha outfits eller inte.

        He he he jag har haft världens jobbigaste 1,5-åring, plus tre till som var jobbiga men inte på skänka-bort-snart-nivå. Min poäng är att alla vet att det är skitjobbigt med småbarn, och att enda lösningen är att sänka ambitionsnivån. Smink är inte kompatibelt med småbarn, inte heller ett hem som går helt i luddigt vitt och beige, inte heller utemiddagar på finkrog… Forni behöver dra på sig en tålig allvädersjacka och hänga osminkad i parken med kottarna så att de får springa av sig.

          Du har väl ingen aning om ifall hon hänger i parken eller hur ofta hon är osminkad. Dessutom är det irrelevant om du som förälder sminkar dig eller inte. Det är inte vad som avgör om du är en bra och närvarande förälder, och definitivt inte det som avgör om ditt barn kommer bli frustrerat över småsaker eller inte. Att sätta gränser mot ett litet barn som vill springa in med leriga skor är knappast att ha en föväntan på en livsstil som inte är kompatibel med småbarn. Det är ju sunt förnuft att man lär sig att man tar av skorna i hallen?

            Det handlar om totala mängden me time, inte specifikt att sminka sig. Även var och hur ofta man tar sin me time räknas. Ja hon kanske är i parken varje dag men vad gör hon där, bekräftar sitt barn eller sig själv ?Allt för ofta ser man föräldrar med sina barn i parken där barnen vrålar efter uppmärksamhet, titta på mig och föräldern grymtar fram ett mmm utan att släppa telefonen med blicken.

              Och alltför ofta tror folk att de vet någonting om hur andra människors vardag ser ut baserat på en ögonblicksbild från parken. Är det värre att barnet får vänta för att mamma vill sminka sig än att barnet får vänta för att mamma måste sätta på en tvättmaskin eller ta hand om ett syskon? Folk brukar vara överens om att det är nyttigt att barn får lära sig att vänta på sin tur, att man inte kan få allt man pekar på, att man inte alltid får all uppmärksamhet – Förutom när en mamma råkar ha mage att vilja göra någonting för sin egen skull. Då är det plöstligt synd om barnet som måste vänta på sin tur.

                Swosh, ta hand om syskon och fylla tvättmaskinen är väl knappast me time.

                  Det är det ingen som har påstått, prova att läsa igen.

          Du är fan den tröttaste på länge .
          Dra på sig en tålig allvädersjacka haha själv äger jag ingen och planerar inte att köpa den.
          Jag sminkar mig varje dag , har det vitt och beige samt är ute och äter på finkrogar så fort jag får lust.
          Man behöver inte bli personen som du beskriver ovan ..
          Man kan va morsa ändå.
          Barn är jobbiga oavsett tro mig .

            Är du morsa?

        Håller verkligen inte med. Har flera barn ingen frustrerad. Inte skrikande.
        Busiga och massa hyss ja. Fick tv och soffa och fåtölj målade med rosa läppstift hen norpat i tonårsrum och gjorde ingen sak av det eller något annat och hen var nöjd och glad och jag tvättade bara. Vad gör det? Det är gulligt och de ska upptäcka värden. Sluta va frustrerad så är inte barn det.
        Kan verkligen föräldrar inte att de absorberar förälderns känslouttryck. Det är en del av deras utveckling. Barn är väldigt lätta att hålla glada. Vänta med frustration tills de är tonåringar.

          Föräldrar som har fått enkla barn och tror att allt handlar om deras eminenta föräldraskap är bland det värsta jag vet. En helt vanlig del av utforskandet och utvecklingen är att barnen blir frustrerade när de inte får eller kan göra allt de vill. Att dina barn inte har gjort det betyder faktiskt exakt ingenting.

            Tycker verkligen inte jag är eminent. Har definitivt inte bara haft enkla barn. Dermot märker man snabbt skillnad på hur man hanterar saker på hur barnen reagerar. Du är den vuxna de är barn.
            Bara att tycka barn är jobbiga säger mer om föräldern än barnet.

              Var i Michaelas text läser du att hon reagerar negativt på barnets känslor? Hon beskriver att hon jobbar på tålamod, förståelse och snälla känslor och verkar ha full förståelse för vad hennes barn går igenom. Låter som att hon hanterar det som en vuxen person.

              Ja, folk är olika. Vissa tycker att det är jobbigt när småbarn skriker, vissa gör inte det. Vet inte riktigt vad det säger om en person mer än att man är olika känslig för sensoriska intryck?

          Min 2-åring är i perioder väldigt lätt att hålla glad, och i perioder omöjligt lättstött och allting är fel. Vi är ju samma föräldrar som praktiserar samma föräldraskap hela tiden. Vad säger det om din teori tycker om att det helt och hållet handlar om föräldrarnas känslouttryck tycker du?

    Det här tycker jag inte var så farligt. Snarare hög igenkänning för många. Det hon beskriver anser jag inte är speciellt utlämnande, och jag skulle tro att barnet kommer att skratta gott åt den här beskrivningen i framtiden.
    Att jag sedan tycker att hela grejen med att fläka ut sina dagboksanteckningar för hela världen är konstig, är en annan sak.

      Jäklar vad pretentiöst. Hög igenkänning för många, vad vet du om det?
      Barnet kommer att skratta gott åt beskrivningen, vad vet du om det?

        Vad ordet pretentiöst betyder, vad vet du om det?

        Personen skrev ju bokstavligt talat ”skulle TRO att..”, alltså hävdar hen inte att veta någonting.

          Skulle tro var det pretentiösa, om du inte fattade första gången.

            Håller inte med om att det var pretentiöst.

            Du och jag har väldigt olika uppfattning om vad ordet pretentiös betyder.

              ts och svenska akademiska ordlistan har även de olika uppfattning.

        Eh….du behöver inte alls hålla med Anonym ovan dig, men…prententiöst var det väl inte? haha

      Förstår att hon känner ett behov av att dela med sig av sina upplevelser (för att få stöd och uppmuntran), men det kanske hon kan göra med en grupp mammavänner och inte hela internet.

    Det hemska är att det lär inte sluta här, barnet kommer bli en följetong. Det ena efter det andra kommer fläkas ut. Jag tycker så synd om barnen.

    Väldigt svagt exempel, vilket är synd för fenomenet håller jag med om i stort. Men blir så fjantigt att lägga dig på nivån att det är utlämnande att en 1,5 åring är trotsig?

    Tycker dock att ju äldre barnen blir desto viktigare att inte skriva personliga saker. Framförallt när dom kommer upp i skolåldern och tonår. Malinshusochhem har varit helt vidrig och delat hur hennes tonåringar mått väldigt dåligt och gjort massa icke önskvärda saker. Det känns verkligen illa och skadligt till skillnad från detta.

    Det låter inte särskilt jobbigt heller. Det är ett litet barn som gör vad små barn gör. Utforskar världen. Sen är det upp till föräldern att hantera det rätt. Inte se det som trots och jobbigt helt ärligt. Som du skriver det lät roligt och gulligt.
    Håller Med Gertrude ovanför.

      Tycker Michaelas beskrivning låter som att hon hanterar det alldeles utmärkt. Och att ett barn skriker större delen av sin vakna tid kan väl vara jobbigt även om är vad små barn gör.

    Jag tycker Sanna bråding är ett mycket bättre exempel på det här. Förutom utelämnande bilder så delar hon med sig av alldeles för mycket om barnens liv och bekymmer. Man häpnar när man tittar på hennes Instagram.

      Verkligen, helt jävla gränslöst!

      Är logistikens morsa och mami tillsammans med pappa B igen? Hon skriver ju själv på sin story att hon inte kan sluta ta hand om honom.

        Aldrig sett ett värre exempel på trauma bonding

      Sanna Bråding skräckexempel. Helt gränslösa barn. Lämnat ut barnen sedan hon blev gravid. Filmat förlossningarna. Klagar dygnet runt hur hon har det jobbigt. Varför passa hon upp barnens pappa. Pappan gör noll för att underlätta hjälpa Sanna B i vardagen.

    Att just skriva om en så generell grej som ett litet barns trots är kanske inte vad jag själv tycker är utelämnande. Men tror absolut att vissa av dom här barnen kommer tycka att även en sån liten text är jobbig att den delats till allmänheten när dom blir större. Vad jag tycker är mer problematiskt med just Michaelas inlägg är snarare att hon använder dotterns utveckling och trots som reklam för sitt eget företag. Det i sig är mer kränkande tycker jag.

    Jag tror många av dessa influensers projicerar så mycket av sig själva på sina barn. Dom tänker att bara för att dom själva är extroverta och får ut något av att synas, höras och dela med sig av privata tankar och situationer så kommer deras barn uppskatta detsamma. Men dom vet ju varken hur deras barn kommer att vara när dom är äldre eller för den delen hur samhället kommer att se ut. Kanske kulturen bland unga människor kommer vara väldigt annorlunda från vår egen. Kanske kommer det anses konstigt att visa upp sig på sociala medier. Kanske det uppstår någon sociala medier-revolt bland ungdomarna. Då kommer det ju vara tabu och märkligt att man själv dokumenterats sedan man var liten bebis för allmänheten att beskåda. Jag säger inte att det kommer att bli så men influensers förmåga att göra såna här reflektioner verkar inte existera. Dom bara utgår från sig själva och vad just dom är okej med.

      Många ser nog sina barn som en förlängning av dem själva, en liten ”mini-me”. Och det tycker jag är problematiskt.

        Absolut, de skriver ju till och med det. ”Jag och min mini-me”. Det är alltid lika roligt när ungen inte ens är lik dem.

          Som Tiingelinnskan, hon utnyttjar verkligen sina flickor, usch!

          Har flera gånger fått frågan från föräldrar, när jag sagt att jag inte vill ha barn: ”Men vill du inte ha en liten mini-me?”

          Sjuk fråga.

            Men snälla, det är väl inte konstigt att folk tycker att det är mysigt med aspekten att kunna känna igen sig själv och sin partner i sitt barn. Sen är mini-me ett töntigt uttryck, men det betyder inte nödvändigtvis att man tror att barn inte är egna personer. It’s not that deep.

            Däremot störigt som fan att ifrågasätta någon som säger att de inte vill ha barn, förstås.

              Ja, det är störande som fan att bli ifrågasatt gång på gång. Tycker det är konstigt att använda det uttrycket. Då kan man säga det mer som du beskriver ”Lockas du inte av att att känna igen dig själv och din partner i ett barn ni delar tillsammans?”

              Det känns mer seriöst.

                Jag tror man avsiktligen vill fråga på ett mer lättsamt och ”gulligt” sätt som är lätt att skratta bort, för att inte låta just superseriös och presumerande, av respekt för den andres val och ”integritet”, typ.

    Jag tycker det också är skillnad på ifall innehållet med barnen är ”lösryckt” och händer mera sällan, eller om det liksom blir en följetong av barnen och deras liv. Då behöver det inte ens vara direkt utlämnande innehåll för att det ska gå över gränsen för mig. Typ att dela med sig av så mycket av barnet över tid att läsaren får en hel bild av barnet och dess personlighet. Sen kan det ju också hända att barnet läser det som äldre och inte alls känner igen sig i den bild som målades upp av hen. Det skulle kännas minst sagt konstigt kan jag tänka mig.

      Det här var ett intressant perspektiv jag inte reflekterat över tidigare, men håller helt med dig!

    Jag tror ett problem också är att deras följare, som till största del nog är föräldrar själva, ser inte detta problemet. De ser igenkänning och hyllar allt som delas. Jag har aldrig förstått varför man ens vill följa någon annans familjeliv, men det blir väl någon slags gemenskap som man inte har i verkliga livet.

    Heter barnet Gaia. Det är ju värre isåfall. Ungen kommer få större problem pga namnet. Folk kommer på så konstiga namn som möjligt till sina barn för att själva framstå som så unika som möjligt. Sen skiter de i vad namnet får för konsekvenser för barnet. Allting handlar hela tiden om föräldrarna själva.

      Vem skulle reagera på namnet Gaia? Idag finns en så stor mångfald av namn bland små barn, alltifrån gamla klassiska svenska namn till utländska namn till påhittade namn. Har sedan jag själv fått barn hört bland annat Leoni, Melody, Noelia, Dion, Odin och Elian så Gaia kommer inte vara den enda ungen med ett ovanligt namn.

        Det är ju det som är hemskt att påhittade namn blivit så vanligt 😂

          Det är ju inte påhittat, namnet kommer från grekisk mytologi. Ovanligt absolut, men inte påhittat.

          Alla namn är påhittade…

            Aldrig kul med namn som det går att rimma på. / Maja

              Hälsa till Nora😳

              Nej det förstår jag, men där är ju betydligt vanligare namn också i riskzon. Att namnet skulle vara ”påhittat” är ju en helt annan kritik än att namnet får att rimma på.

    Behöver man en app för att kunna hantera sina ungar så ska man tammefanken inte ha några barn.
    Sen använder hon barnet i reklamsyfte som vad jag kan se är omarkerad reklam.
    Avdelning hjälplös,aningslös influenser.

    Jag har ett tips! Strunta i att sminka dig, lägg bort telefonen, ta på er ytterkläder och gå ut! Lek i en lekpark, ta med picknick, köp korv med bröd i en korvkiosk. Släpp på några regler. Köp ett vinglas i plast som hon kan dricka ur. Ta inga onödiga fighter.
    Var närvarande och strunta i att fota, kolla mail, scrolla insta osv.
    Upplever att mina barn blir så mycket mer harmoniska när jag är där på riktigt.

      Bra skrivet och väldigt sant 🙂

      Men vad är det med folk att kritiserar mammor för att de har smink?! Man kan väl göra allt du skrev med smink? Man blir inte en sämre och mindre närvarande förälder med smink.

        Haha nej man FÅR INTE bry sig om hur man ser ut eller vad man har på sig som mamma. Det är fysiskt omöjligt för mammor att bry sig om sig själva och sitt barn samtidigt, så en mamma som bryr sig om sig själv kan omöjligt bry sig om sitt barn också. Om man sminkar sig är man också allergisk mot lekplatser tyvärr. Inte mycket att göra åt.

    Undrar verkligen varför du valde Michaela forni och hennes inlägg som grund till ditt blogginlägg? Vi är flera som tipsat om influencers som verkligen hänger ut sina barn tex Nadia Kenza, Helen torsgården osv.

      Och Alexandra Bring. Tror aldrig hennes exponering ens har nämnts? Michaela Forni är inte ett bra exempel på just detta 🙂 Noll exponering av barn är ju såklart bäst, men om vi har grader i helvetet så är Michaela långt ifrån värst.

        Hon tog ett axplock som exempel av någon som milt utelämnar sitt barn jämfört mot många andra och med dolt ansikte för att ifrågasätta om ens detta är okej.

        Lämna barnen utanför era jävla sociala medier, ha lite självrespekt både till er själva och era barn.

        Kan det möjligen vara för att om det är några barn som verkar ha det jättebra och behandlas med respekt så är det hennes tre. Trots den ständiga exponeringen. A. hänger aldrig ut dem i problematiska situationer.

          Jag tycker dock att det fortfarande känns lite lustigt att exponera sina barn till den grad att främlingar känner igen den på stan. Jag som haft patienter som varit pedofiler vet även att även att även ”vanliga” vardagliga bilder på barnen uppskattas. Tror att detta är svårt att inse om man själv aldrig skulle
          Tänka i de banorna, och det är sjukt att föreställa sig men ni ska bara veta vad jag sätt under mina år inom rättpsyk.

            Tyvärr så förstår jag precis vad du menar och önskar i mitt innersta att vi följer Frankrikes exempel och lagstadgar barns rätt i förhållande till sociala medier. Menade att AB går under radarn eftersom hennes skriverier är så sympatiska i förhållande till många andra skräckexempel.

        Alexandra Bring exponerar väl aldrig sina barn i ett dåligt ljus? Följer inte henne slaviskt, men tror aldrig jag läst något som kan uppfattas som negativt när hon skriver om sina barn.

      …den beskäftiga Underbara Clara icke att förglömma…

      Problemet här handlar väl om att hon gör reklam för sin app snarare än att hänga ut sin unge. Liksom, barnet gick runt med leriga skor och skrek lite. Alla som någon gång har varit två år gammal har gjort det.

    Jag tycker personligen att om dessa sk influencers inte har nåt annat att skriva om än sina barn så ska de låta bli.
    Jocke Lundell, Patricia Wide (eller vad hon nu heter) Magdalena Graaf m fl m fl De borde verkligen tänka på att en dag når allt barnens ögon och öron.
    Ta bara Mirka, trettonbarnsmamman.
    Ett skrämmande exempel.
    Näe, som sagt.
    Har de inget annat att influera om än barnen, då är det bättre låta bli

    Jag håller med dig till 100% Camilla.

    Bespar era barn som inte valt er offentlighet deras integritet.

    På tal om barnexponering: Vart har fayme elmen tagit vägen? Känns som det varit lite radiotystnad på sistånde? Vad har hänt?

      Hon har lagt ner sin instagram, hon vill inte vara offentlig längre. Hon vill fokusera på familjen och studier.

    Arr lägga ut andras barn är hemskt utan tillåtelse
    Fosterhemsbarn är ett exempel

      Ja. Varför får Melinda Jacobs vara helt ifred? Noll kritik. Är inte barnens biologiska föräldrar med i bilden alls?

    jag tror inte hon vill ”förstöra ditt smink”. Jag tror att hon ser att mamma står och leker med de där roliga grejerna (ofta) och då vill hon också göra det! Samma i köket, de vill ju riva ut och leka med allt för att de ser att vi gör det. Det är ju skitjobbigt ibland att det blir stökigt, men det är ju ingen baktanke med det.
    Det är ju ingen 1-åring som tänker att nu ska jag gå och förstöra mammas smink för att vara taskig.

      Det är jag ganska säker på att Forni också vet om

        Men då behöver hon inte uttrycka sig så om barnet på some 🤷🏼‍♀️

          Nä det behöver hon inte, men de allra flesta har väl intelligens nog att förstå att hon inte tror att hennes barn är ute efter att vara elakt utan att hon helt enkelt beskriver en vardaglig och för de flesta relaterbar situation – Att små barn förstör saker.

    Magdalena Graaf. Problem med barnen. Många olika pappor till barnen. Karlar har kommit och gått under hela deras uppväxt. Vad säger man? Sådan mor sådana söner.

      Du verkar må fantastiskt.

        Toppen. Bara gammal. Bitter. Ful.

    Många som reagerar på att det finns värre saker. Det är ju just det här som gör att många faller under radarn. För det finns ju alltid värre saker som man borde fokusera på. Jag kan dra det så långt som, varför lägger människor öppet ut om sitt familjeliv? Har man ett privat konto och delar med sina nära och kära förstår jag. Men det finns ju hur många helt normala familjer (alltså inte offentliga) ed öppna konton som lägger ut hur mycket bilder och info som helst om sitt liv. Varför? Barn förstår inte att sånt är på internet för evigt. Ni vuxna ska ta ansvaret att hålla dem borta tills de förstår. Spelar ingen roll om det är helt vanligt familjeliv. Fortfarande inte något era barn har valt. Vem som helst kan kolla. Men ingen verkar bry sig.

    Vad smidigt att alla barn följer en mall och just månad 19 beter sig så där. Så att man vet.

      Ja det är ju så? Utvecklingen hos människor ser likadan ut. Sen finns det ju avvikelser som man får vara beredd på.

    Barn är lika mycket människor som vuxna. Skillnaden är att de behöver vuxnas hjälp att se om sina rättigheter. Rättigheter som finns i lagtext. Svårare än så är det inte.
    Fast det är visst svårt, för barns rättigheter kränks på många vis varje dag i Sverige. Inte bara av föräldrar utan också av myndigheter (skola, vård, soc).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *