Wow!
Vilken gripande film Margaux lagt upp på sin blogg.
Hennes morföräldrar överlevde nämligen Andra Världskriget och berättar nu för Margaux om det.
Det här är så, så viktigt för snart finns det inga människor kvar som faktiskt kan berätta om sina ögonvittnesskildringar från kriget och om den grymhet och de brott mot mänskligheten som nazisterna utsatte människor för. Även de som inte hamnade i koncentrationsläger har en viktig historia att berätta och jag är så tacksam att Margaux spelat in den här filmen.
Jag minns när det kom en man till oss i nionde klass och berättade om hur han suttit i koncentrationsläger under kriget. Han visade upp de intatuerade siffrorna på sin arm och gav en fasansfull skildring av det som hände honom.
Trots att mannen framför mig SJÄLV hade varit med om sakerna han berättade om så var det svårt att ta in, tänk då när nästa generation får det berättat från någon som fått det berättat för sig. Ju längre bort historien hamnar desto lättare är den att avfärda.
Vi FÅR inte glömma bort! Aldrig!
Aldrig någonsin!
”Den som inte kan minnas sitt förflutna är dömd att upprepa det” – George Santayana
Återigen gör Margaux någonting ”icke-influenciskt” och jag beundrar henne SÅ för det!
Precis som här.
Föregående inlägg 