Nu sover Tess

Ni är många som skrivit om Tess i kommentarerna men jag ville vänta med att publicera ett inlägg tills alla anonyma troll från Flashback lämnat min blogg.

Den 24 maj gick träningsbloggaren och författaren Terése Alvén ut med att hon drabbats av aggressiv äggstockscancer, och för två dagar sedan skrev hennes man följande, öppna inlägg på Facebook. (Det är även delat på hennes officiella FB-sida)

Det gör så ont i mig att hon inte kommer vakna mer, aldrig mer slå upp de där glittrande ögonen för att peppa fler människor till rörelseglädje.
Tess var en sådan förebild för många och det känns så orättvist att hon tagit ifrån sin man och sina barn vid ynka 37 års ålder.
Tess har alltså valt att sova sin sista tid på jorden för att slippa ångesten, så trots att hennes hjärta fortfarande slår så är hon inte längre här. Hon har somnat in och kommer inte vakna mer. (Jag vet att någon motsatte sig den formuleringen ”somna in” så där är förklaringen till det.)

Jag kommer minnas min vän och kollega så här – full av rörelseglädje och liv!
Tess insamling på Cancerfondens sida har redan nått sitt mål på 150 000 kr – ett mål som utökats till 500 000 kr så fortsätt stödja deras forskning HÄR!!!

I februari skickade Tess den här fina hälsningen till alla er som stöttat familjen när hon tvingades avbryta sin graviditet efter att precis ha opererat bort en stor cysta i magen. (Om någon missade den under det här inlägget.)

#springförterese

126 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    ❤️?

    ❤️❤️❤️

    Helt obegripligt! Hur fort det spred sig och tills hon blev jättesjuk. Helt galet!

      Precis. Fruktansvärt. Känner enormt mycket med hela familjen. Finns inga ord, mer än #fuckcancer

    Följde inte henne eller liknande, men kan inte sluta tänka på detta och hennes familj och små barn, att behöva lämna, att de inte får krama sin mamma mer 🙁 Får sån ångest… hur kan det gå så fort… och eländet hon redan gått igenom med den sena aborten… Livet, så orättvist bara 🙁 fyfan

    ?..Är hennes blogg borttagen tro?

    Fruktansvärt hemskt. Ovarialcancer är extra hemsk då den oftast upptäcks för sent, eftersom den inte ger tydliga symptom förrän sent i sjukdomsförloppet.

      Varför får man det? Finns det något man kan göra för att minska risken? Så fruktansvärt hemskt!!!

        Få barn minskar risken för just denna typ, har jag läst. Men finns aldrig några garantier med denna sjukdom, hon var ju hälsosam och aktiv..
        Läste dock bakåt och cancern ska ha kommit av en stor cysta hon fick besked om vara godartad. Men det var cancer i som spreds.. 🙁

          Det var en borderlinetumör, skrev hon. De är som namnet låter – varken det ena eller det andra, men inte cancer. Gissar att man följs upp efter ett tag efter att man opererats för en sån, men de kan alltså ge upphov till fler, elakartade, tumörer och i det här fallet gick det supersnabbt. Så himla, himla sorgligt.

            Ja så var det, sant. Att de testat området utanför och själva kanterna för cancer men hittade inget mer. Cystan var rejält stor och växt fort, kanske därför så snabbt förlopp sen. Hemskt på alla plan

              Hon fick en cysta till på andra äggstocken som sprack, kanske det bidrog till snabb spridning? Eller så blev hon feldiagnostiserad. Ofattbart hemskt är det och jag fäller tårar utan att ha känt henne personligen. Hon var så modig och stark i allt hemskt hon fick genomlida med avslutad graviditet, operation mm, men det räckte inte och mer skulle komma…fy farao vad livet kan vara fruktansvärt grymt. Jag förstår det bara inte. Inte för att ngn förtjänar ett sånt här hemskt öde, men hon var ju ljus, livsglädje och värme personifierad.? Om det finns ngt att lära av detta, är det att som hon själv skrev, känns ngt skumt i magen, gå och kolla upp och nöj er inte med att en ev. stressad stafettläkare på VC (dagens sjukvård) säger ”inget farligt, bara lite magont” om ngt känns fel i din kropp! Sen behövs mer forskning (och pengar) på denna vidriga sjukdom.

          Hon hade ju två barn och ett tredje på väg. Hur i hela världen kan de missta cystan?!

            Den hade inte missats, opererades i samband med graviditeten. 20 cm tror jag hon skrev

            Hon hade ju haft magsmärtor länge, hon skrev ett inlägg om det att hon fick såna hemska kramper i attacker ibland som gick över dagen efter, men trodde det var ibs förstod jag det som ??

        De som får många barn och tar p-piller löper en minskad risk läste jag på en sida som handlar just om äggstockscancer.

          Är det sant? Jsg trodde p-piller ökade risken för cancer 😮

            Nej, p-piller skyddar mot cancer. Ju färre ägglossningar du har, desto bättre.
            Det här pratas det tyvärr inte så mycket om när influencers propagerar för ”naturliga” medel, som NC.

              Läste att det skyddar mot äggstock- och livmodercancer men ökar risken för bröstcancer. Gahh, hur ska man tänka där? ?

                Jag tror man ska tänka som så att det tyvärr inte finns så mycket att göra för att påverka risken. Den relativa riskökningen är inte så stor och verkar vara minskad för vissa sorter och ökad för andra. Sambandet är absolut inte i närheten av ex rökning och lungcancer.

                Kolla in Jenny Koos aka @vulverinekoos på insta för massa info om hormoner, preventivmedel, fertilitet m.m.

                  Jag tycker att man ska läsa vetenskapliga undersökningar om det fantastiska p-pillret istället ?

                    Hormonella preventivmedel som hämmar ägglossningen skyddar mot vissa cancerformer, så som äggstockscancer. Det samma gäller många graviditeter. Desto färre ägglossningar, desto mindre risk helt enkelt. Sedan är det omöjligt att tala om hur mycket risken påverkas.

                    Och som någon sa, samtidigt finns det en liten ökad risk för bröstcancer.

                    Det man kan göra är väl egentligen att operera bort livmoder, äggledare och äggstockar.

                Jag tänker att äggstocks- och livmodercancer är svårt att upptäcka, men den fantastiska mammografin gör att bröstcancer upptäcks. Därför hade jag aldrig valt bort p-piller av just DEN orsaken.

            Finns så många olika typer av cancer så man kan inte säga att p-piller ökar eller minskar risken för cancer. Men man vet att risken för vissa cancerformer ökar med varje gång man har ägglossning, så då minskar p-piller den risken. Så har man hittat ett samband till p-pillerätande och bröstcancer men vad jag har förstått har de inte kunnat fastställa någon kausalitet? Eller vet någon om de hittat någon ännu?

      Jag fick också det förra året. Samma ålder som Tess. Jag har opererat mig (tog bland annat bort livmoder, äggstockar) och fått cellgiftsbehandling och mått fruktansvärt till och från. Som det ser ut nu är cancern borta och jag njuter men jag vet också alltid i bakhuvudet att den har en stor återfallsrisk vilket gör att oron ständigt är närvarande.
      Det är som vissa skriver att få barn minskar riskerna (jag själv hade inte fått några barn och nu kan jag inte längre) , det kan också vara genetiskt. Alla kan dock drabbas och tyvärr pratas det inte om just denna cancer så ofta. Det är ganska ovanligt att få den i min (och Tess) ålder, vanligast är att kvinnan är över 70 men det finns de som drabbas och konsekvenserna blir ofta stora.
      Det jag vill säga till mina medsystrar är att lita på er kropp, om något känns märkligt och diffust och ni inte mår bra. Gå till läkaren. Låt ingen vifta bort det som något vanligt kvinnosymtom. Man ska inte gå runt och vara rädd men det är bra att vara observant.
      Ta hand om varandra Och njut av dagen.

        Ta hand om dig ❤❤❤

        Hoppas den håller sig borta nu! ??
        Upptäcktes din i ett tidigt stadie? Hur upptäcker man det?

          Det är svårupptäckt. Förändrade blödningar, nyuppkommen menssmärta, magen blir stor utan att du gått upp i vikt, smärta i magen, du kissar oftare. Men när man får symtom är det ofta i ett sent skede. Sån jävla skitsjukdom.

          Vad hade du för symtom ????
          Jag hejjar på att du håller dig frisk!!

            Tack ❤❤❤
            Jag hade svullen mage och var väldigt trött. En känsla av att något inte stämde och så tappade jag aptiten. Den upptäcktes i stadie III. När den upptäcktes fick jag opereras ganska omgående, tumören vägde nästan 2 kg och den hade spridit sig till bukvätskan och lymfkörtlar. Hade känt av symtomen i några månader av och till men försökte hela tiden övertala mig själv att det var något annat.

              ??? Sänder en massa kärlek och ljus till dig och hoppas du förblir frisk!

              Hur upptäcktes det? Vilka undersökningar gjorde du och hur gjorde du för att få undersökningarna? Jag har vid ägglossning börjat få sjuka smärtor, säkert bara cysta/ngt ofarligt men vet inte riktigt var jag ska vända mig, jag vill ju få typ allt kollat med ultraljud (äggstockar/livmoder osv) så att jag får veta om jag har tumör eller inte. Ser man det vid ultraljud?

                Sök gynekolog. Dom undersöker med ultraljud.

                Jag gick till vårdcentralen för att jag var så trött och hade en väldigt bra läkare som efter en enklare undersökning skickade mig direkt till akuten och där fick jag göra en röntgen och ultraljud. Det hade gått så pass långt så de var 99% säkra på att det var cancer innan de gjort biopsi vilket de brukar göra först och skicka på analys.
                Jag opererades inom två veckor och det var efter det som jag fick det 100% säkra svaret.
                Det går att få göra ultraljud på kvinnokliniken om man är orolig vet jag. Ligg på och förklara din oro.
                Håller tummarna för dig att det inte är något farligt och att de tar dig på allvar. Lycka till ❤

                Svarade innan men vet inte var det tog vägen?
                Jag gick till vårdcentralen pga min trötthet och där efter en enklare undersökning blev jag skickad till akuten. Där fick jag sen göra en röntgen och sen ultraljud. De var 99% säkra på att det var cancer innan svar på biopsi och sånt som jag fick göra senare på grund av att det gått så pass långt. Fick opereras inom 2 veckor. Vilket såklart på ett sätt var skönt, vissa får ju vänta allt för länge på svar och operation.
                På kvinnokliniken gör de undersökning med ultraljud så sök dig dit. Stå på dig. Berätta om din oro. Håller tummarna för att de tar dig på allvar men framför allt att det är något ofarligt. Lycka till ❤

        Håller tummar för dig❤och instämmer i det du poängterar, gå och kolla upp er om ngt känns skumt och nöj er inte med att en stressad vc läkare säger typ”vanligt med smärtor för fertila kvinnor”, man känner sin egen kropp bäst och man får ligga på själv och hålla sig uppdaterad i dagens sjukvård.

        Ta hand om dig. <3

        All kärlek till dig, ta väl hand om dig! ❤️❤️❤️

    Det finns inte tillräckligt med ord för hur otroligt sorgligt detta är. Skänker pengar till Cancerfonden och tänker på hennes familj ❤️❤️❤️

    <3 <3 <3 Har mått så dåligt sedan jag läste igår och sörjt med familjen och alla ! Kärlek

      Samma här. Fruktansvärt orättvist.

    Oj den försvann visst! Skönt

    Får sån ångest när jag tänker på vad Tess och hennes familj gått/går igenom. Fy fan va hemskt!! ??

      Jag tänker på dig också och hoppas att du kan hitta någon smärtlindring. ?

      (Har du prövat motion/träna?)

        Tack ?
        Jag har provat det mesta utan resultat, tyvärr.

          ??

    … fy fan vilket beslut!
    Sov gott Tess.

    Så obeskrivligt sorgligt ???

    ❤️❤️

    Kände inte till Terese innan men hennes historia har berört mig djupt. Så frukstansvärt tragiskt på alla sätt. Kan inte sluta gråta när jag tänker på det hon och hennes familj går igenom. Att hennes barn ska behöva växa upp utan sin mamma. Skrämmande så fort det gått, hon fick inte ens chansen att kämpa emot denna skitsjukdom. De skulle ju haft en bebis nu i sommar… Vilket fruktansvärt hemskt öde.

      Så fruktansvärt hemskt 🙁 ska själv få mitt tredje barn i sommar och detta får en verkligen att stanna upp och uppskatta livet lite extra..

    Det här är så sjukt hemskt. Man inser verkligen hur fort livet kan ändras och hur fort ens liv kan vara över. Man vet aldrig när ens sista tid kommer och hur länge man har kvar på denna jord. Grät så mycket då jag kollade igenom hennes Instagram och levde mig själv in i hennes situation och även hennes familj. Sån mycket ångest och sorg att säga hejdå till sin kära familj. Jävla cancer dra åt helvete.

    Kramade om mina nära och kära extra mycket efter det här.

    Detta har verkligen berört mig så.
    Så fruktansvärt, obegripligt sorgligt. Att det kan gå så fort. Fyfan. Från att vänta sitt tredje barn och vara lycklig, sen detta. Tänker på hennes familj <3

    Visste inte att man kunde välja att sövas ner i livets slutskede men vad ”bra” att kunna göra det valet.

    Det är så hemskt 🙁 kollade hennes insta igår, hon var ju frisk och levande och såg ut att må bra denna vår ju, och så nu bara slut ? hulkgrät som ett barn i duschen igår när jag tänkte på Terese och hennes familj. Så fruktansvärt ??❤️

      Oj tycker du? Jag tyckte det var tydligt på bilderna att hon såg sjukare och sjukare ut. Men kanske beror på om man sett cancer på nära håll eller inte. Oavsett, otroligt tragiskt.

        Hon menar nog att Tess såg frisk ut innan hon blev inlagd.

          Jag undrar nog om inte Anonym (15:01 i går) menar det jag själv tänker – att man faktiskt såg på bilder på Terese, tagna under våren 2019, att hon inte var kry. Jag följde inte Terese utan läste om henne första gången här på Bloggbevakning och först då gick jag in i hennes blogg. Det blev naturligt att läsa några månader tillbaka och jag reagerade exakt så som Anonym skriver. Och faktiskt är det en mycket enkel diagnosmetod som används särskilt i länder där man inte alltid har tillgång till alla de undersökningar vi har här i Sverige. Ansiktet på en människa avslöjar mycket för den erfarna läkaren. Jag håller med Anonym, hon såg inte frisk ut.

    Vilken sorg. Går inte att sätta ord på något sånt här.
    Döden är så brutal och onaturlig.

    All kärlek o styrka till hennes familj och vänner! ❤

    Brast ut i gråt på vägen hem igår över detta. Känner inte människan men det tog så jävla hårt någonstans i mig. Först förlorade de ett barn och sedan dör Tess. Jag vet att livet inte alltid är rättvist men det här är fan överjävligt.

    <3 <3 <3

    Klarar nästan inte av att läsa om detta. Ofattbart fruktansvärt. Tänker på hennes familj.

    Cancer är fruktansvärt och det är överjävligt att en ung mamma med små barn skall ryckas bort så här.
    Lider med hennes närmaste familj och kommer att göra det enda jag kan göra i detta läge; skänka en summa pengar till Cancerfonden!
    Tänker även på dig Camcam som förlorat en vän och beklagar din sorg. ❤️

    Så himla sorgligt..vilka livsbeslut att välja att somna in..att behöva välja bort en graviditet..
    Stackars Tess och stackars familj <3

    Beklagar sorgen till familjen och dig.

    Detta berörde mig verkligen. Har swishat en summa till Cancerfonden och hoppas att alla som har berörts och har möjlighet att skänka gör det också.

    Så fruktansvärt!

    Tess lämnar ett stort avtryck i många människors hjärtan ❤

    Det är så fruktansvärt ?
    Finns inte ord för att beklaga sorgen tillräckligt. Hoppas hon får springa fritt uppe i molnen nu. Vila i frid fina Tess ?

    Terese var en av den svenska influenservärldens mest genuina och klart lysande stjärnor. Jag har följt henne sedan hon började blogga 2007 och har alltid sett upp till hennes sätt att sprida träningsglädje. Att detta blev hennes öde är helt ofattbart och även jag har gråtit för henne och hennes familj. Kärleken som man ser överallt och #springforterese taggen visar i vilken omfattning hon har påverkat och inspirerat så många till ett mer glädjefyllt liv. Vi behöver fler som Terese i världen. All kärlek till hennes nära och kära

    Vila i frid. Tänker på familj och vänner. Så tungt med sorgearbete. Ta hand om varandra. ❤

    N

    Hoppas den håller sig borta nu! Upptäcktes din i ett tidigt stadie? Hur upptäcker man det?

      Läs om äggstockscancer på 1177

    Cancerfonden är väl i det stora hela ok. Jag har dock lite moraliska invändningar till var de har sina dyra kontor, löner, men framförallt vilket sätt de väljer att propagera, gör reklam, för att få in mer pengar.

    Vidare. Jag pratade med en barncancer-läkare, mycket duktig och passionerad sådan. Hans åsikt var att cancer samlar in tillräckligt med pengar och att det finns andra sjukdomar och syndrom som verkligen skulle behöva få in pengar istället om man nu vill välja till vem man ska skänka.

    Men om man brinner för och känner extra mycket för cancer så är det kanske iaf dit man ska skänka?

    (Själv har jag valt att skänka till annan forskning och då direkt till det projekt jag mest tror på)

      Okej tack för svar. ??

      Ja, cancer är väl en av de sakerna som får absolut mest pengar till forskning ändå. Annat med t.ex. ME som verkligen har brist på pengar till forskning. Där folk lever i åratal med sämre livskvalité än slutstadiet av cancer.

        Beror antagligen på att fler drabbas av cancer jämfört med några andra mer ovanliga sjukdomar. Det är väl också den sjukdom som de flesta är mest rädda för.

          Säkert så.

          Men fundera då på varför du är räddare för det än andra sjukdomar som tex är obotliga så som ALS när den cancerformen som dödar flest i Sverige är lungcancer. Vem har gjort dig rädd?

          Och skillnaden mellan dem som får tex livmodercancer och ALS är inte någon större.

    Så fruktansvärt sorgligt. #springförterese Hon har gjort ett djupt och fint avtryck hos mig och många andra. Hon skrev en av de första bloggarna jag började läsa! Tankar går till de anhöriga <3. #fuckcancer

    Vilken sorglig historia! Jag har bett om en mirakel så att Terese Alven vaknar ur sömnen och blir frisk från cancer. ❤️

    ❤️?

    Har förlorat flera nära och kära till olika former av cancer. Att se en person bara vittra sönder i sjukdomen gör så ont i själen. Med det sagt, forskningen går framåt och fler överlever sin cancer. Hoppas att Tess har det bra i sin sömn och är ångestfri, innan hon somnar in för gott.

    Precis så.

      Nej tar tillbak efter läst hela.

        Vad är det i hans text du inte sympatiserar med?

          Kan vi ta det en annan gång under ett bättre inlägg (och när jag har mer tid)?

          Ångrar att jag kommenterade då diskussionen inte passar under detta inlägg. ?

    Äggstockscancer är så himla lurigt! Jag fick min diagnos för 1,5 år sedan och med facit i hand kan jag se att jag hade symtom i åtminstone ett år innan jag fick diagnosen. Jag valsade dessutom runt i primärvården i drygt 6 månader innan de kom fram till vad felet var. Symtomen är så fruktansvärt diffusa så det upptäcks ofta sent och dödligheten är stor. Jag hade tur att de fick bort allt vid operationen trots spridning till bland annat bukhinnan, diafragman och levern. Sjukdomen hålls än så länge i schack med cytostatika var tredje vecka, men jag bävar för den dag återfallet kommer. För att inte tala om sorgen att inte få se sina barn växa upp….

      Håller tummar för dig❤och just det att ”valsa runt” eller bli bortviftad i vårdcentral världen under dyrbar tid är tyvärr så vanligt. Idag får man hålla sig uppdaterad själv och ligga på med vad för undersökningar som behövs göras, inte lätt när man är sjuk, trött, rädd. (och framförallt inte utbildad inom området.) Att det tex. ibland sitter så förbaskat långt inne att bara ge en patient en röntgen, ta det säkra före det osäkra och som kan vara frågan om liv el död. Äldre människor som levt i den ”gamla världen” har det sannerligen inte lätt idag, de litar blint på läkarens ord.

        Det är hemskt att det ska vara så svårt att bli tagen på allvar inom primärvården! Efter många om och men fick jag en remiss för CT och då upptäckte man att hela buken var full av metastaser ”som ett bifynd”. Men då gick det fort att komma till gynonkologen och vården där har varit helt amazing!

          Usch, men din behandling måste varit väldigt effektiv på den typ du har då. Precis så är det, kommer man väl ”in” i systemet, så är vården i världsklass, det är proppen innan som är problemet, stafettläkare, dålig uppföljning, vinstdrivandet VC etc, etc. Varmt lycka till med din fortsatta behandling, läste de hittat nya mer målsökande behandlingar som prövas nu och som verkar mycket lovande!

            Jag hade turen att ha en skicklig kirurg som lyckades få bort all synlig tumörmassa vid operationen och har haft bra effekt av cytostatikan. Och forskningen går framåt hela tiden!

      ❤ ❤ ❤

      Håller tummarna för dig ? Får jag vara nyfiken och fråga vilken cytostatika du får? Har en anhörig som är drabbad och får Avastin var tredje vecka, cytostatika fick hon i 6 cykler med stor operation efter halva tiden. Vad jag förstått är inte Avastin cytostatika, eller det kanske kallas det?
      Förstår din oro för återfall, känns som man lever livet i tre månaders perioder. Vi fick bra besked i maj, så nu kan man andas ut lite till augusti…

        Jag fick två omgångar karboplatin och plaxitel (?) sedan operation och fyra omgångar karboplatin och plaxitel till. Nu får jag Avastin (som är en form av cytostatika enligt min läkare) under minst två år och förhoppningsvis kommer jag inte få något återfall under den tiden. Jag tar prover för cancertumörer var tredje vecka, så när det är klart och visar bra siffror kan jag pusta ut i tre veckor till nästa gång…. Ta väl hand om din anhörige, för avastinet är riktigt tufft i längden! Jag har fått enbart Avastin i ett år nu och det blir allt svårare att återhämta sig mellan behandlingarna.

          Vilka biverkningar upplever du? Har dom hela tiden blivit värre, eller när började dom bli det? Min anhörig har fått Avastin sen februari och de senaste omgångarna har hon mått mycket bättre än innan. Just nu går hon på en låg dos kortison vilket verkar hjälpa mot smärtorna hon får av behandlingen, men alla reagerar ju olika. Usch vad jag önskar att alla bara kunde slippa allt sånt här!

            Jag tyckte det var ok i början, nu har jag nyligen haft ett uppehåll pga av ytterligare operation och jag tycker att det har varit värre de fyra behandlingarna som jag fått sedan dess. Muskelvärk, neuropati och högt blodtryck plus en trötthet som inte är av denna värld. Jag har inte orkat jobba sedan februari. Men så länge det håller cancern på avstånd är det helt klart värt det och jag är tacksam varje dag över den otroligt fina vård jag får!

      Vilken kämpe du är❤️.Jag undrar vad du hade för symptom?Ngt som vi bör vara extra uppmärksamma på?

        Jag blev mätt väldigt fort när jag åt, var kissnödig ofta, blev lätt andfådd och hade smärta under höger revben vilket gjorde att de misstänkte gallsten först. Men inget som direkt skrek jättesjuk….

    Du fick en länk här tidigare som visade att Cancerfonden inte är att lita på. Nu är den raderad..pga?
    Sök på ”Svara doktorn”, så hittar du den igen + annan bra info.
    Själv skänker jag hellre pengar till tex. Kostfonden, då jag vet att mina pengar då går till forskning som kommer de sjuka till del och inte rakt ner i läkemedelsbolagens fickor.

      Jag tyckte inte att diskussionstråden passade sig under inlägget. Det var därför…. Men en rimlig diskussion att ha under ett annat inlägg kanske?

        Då kan jag tycka att det är bättre att radera inlägget med frågan som ställdes om Cancerfonden är ok att skänka pengar till. Nu raderade du bara den enda helt negativa kommentaren om Cancerfonden. I övrigt välkomnar jag en diskussion i ett nytt inlägg.

          Gjort. Tack!

    Håller tummarna!

    Hatar den här sjukdomen och att den ska vara så lurig och svår att upptäcka, och att en del verkar missas trots att de söker vård, så onödigt.
    Jag funderar på hur ofta ni andra brukar gå och undersöka er? Går ni nån gång per år även om ni inte har nått specifikt besvär? Jag har börjat göra det då min mamma är drabbad men tidigare har jag bara gått på cellprov och det är ju inte samma sak…
    Sen hade jag själv en stor förändring på en äggstock för några år sen som inte upptäcktes förrän jag gjorde en datortomografi, så nu får jag ju för mig att nått ska missas trots undersökningar, skitjobbigt att oroa sig för detta hela tiden, vill egentligen bara operera bort allt, men det är kanske tidigt innan 40…

      Min syster ska operera bort rubbet imorgon, delvis pga ärftlighet för äggstockscancer. Hon är 41 men har inga tecken på sjukdom i dagsläget.

      Bra fråga, också funderat på det. Var förra året och rutinkollade mig (på eget initiativ utan besvär mer än troligt begynnande klimakteriet) hade då ej gjort ngn ultraljudsundersökning på 10 år.. och fick heller inget bra svar från gynekologen hur ofta man bör gå och kolla sig. Jag tänker att vanlig hälsokontroll bör man ju göra nu och då, och då borde kanske gyn undersökning med u-ljud även det göras då och då. Har man ingen ärftlighet kanske var 3 år? ( Om man inte känner av ngra besvär vill säga) Hela kroppen drivs ju av hormoner och mig veterligen är det trots det inget som rutinmässigt tas blodprov på vid vanliga hälsoundersökningar?

    Om man inte vill skänka till stora välgörenhetsorganisationer som Cancerfonden etc rekommenderar jag att man kollar upp vilken sorts välgörenhet som bedrivs på sitt lokala sjukhus. Ofta finns en lokalgren av föreningar som Lions etc som bedriver verksamhet för cancerpatienter på det lokala sjukhuset och de behöver också stöd. Jag skänker till just Lions patientförening på onkologen i Uppsala. De har ofta mycket lägre omkostnader än stora organisationer och pengarna går mer direkt till just patientvården, ofta sådant som inte ingår i vanliga vården men som betyder mycket för patienternas välmående.

      Vill man kan man dessutom ta kontakt med avdelningarna på sjukhus och se om de vill ha/behöver någonting. Många barn vistas på sjukhus för att någon förälder är svårt sjuk till exempel, fråga om det finns möjlighet att få köpa in lite spel, leksaker eller böcker till avdelningen. Det är säkert olika från varje sjukhus om det går, men jag tror att det skulle uppskattas av de flesta.

    Fruktansvärt. Så snabbt och aggressivt förlopp. Det har berört mig.

    Jag ska springa en halvmara för Terese❣️

    En förening man kan skänka pengar till är https://www.cancerrehabfonden.se/ som arbetar med Rehab till cancerpatienter som är friskförklarad från cancern men fortfarande lever med problem efter behandlingen och lära sig att leva igen.

    Denna jävla cancer. Så hatad och oönskad av oss alla.
    Jag kan tyvärr inte springa för dig Terese pga mina trasiga höfter, men jag ska lista ut något annat jag kan göra för att hedra dig. Sov så gott ❤️

    Mitt hjärta går sönder när jag ser sista bilden på henne, mannen och barnen och sedan veta att hon själv tog beslutet att sövas. Vilket jävla helvetesbeslut när man har två barn. All cancer är hemsk, förlorade min mamma i cancer. Men detta berörde mig djupt och alla mina tankar går till hennes familj ❤️

    <3

    ❤️❤️❤️

    Konstigt att fler och fler blir sjuka, trots att fler och fler skänker till cancerfonden. Ungefär var tredje person får cancer numera.

      Jag har sett de här mycket märkliga kommentarerna tidigare och de verkar samtliga gå ut på några slags paranoida och foliehattsliknande konspirationsteorier om att olika organisationer, läkare, industri och så vidare har ”gått samman” och jobbar mot människor som drabbas av cancer i stället för att, som det i verkligheten förhåller sig, göra allt för att hjälpa.

      För precis som du skriver får ungefär var tredje svensk i dag cancer. Detta är dock inte något konstigt alls. För det första blir vi äldre och ålder är en tydlig riskfaktor. Malignt melanom har ökat något enormt – inget konstigt där heller, det är solresorna som slår igenom. Vi blir allt fetare, som kollektiv och fetma är mycket starkt bidragade till många olika cancerformer. Förklaringarna till att så många drabbas av cancer finns alltså dels i en ökad livslängd och dels i levnadsvanorna. Och svårare blir det aldrig.

      Däremot botas allt fler från sin cancer och de som inte kan botas kan många gånger genom behandling leva i många år efter diagnos. Ibland går det inte, som till exempel med Terese. De gångerna är det förstås oerhört sorgligt för den som inte får fortsätta sin vandring här på jorden och, i ett senare skede, för de som blir kvar. Fokusera på det i stället för att sitta och skriva märkliga kommentarer som, i alla fall som jag uppfattar den, insinuerar något slags märkligt samband mellan ”Cancerfonden” och att människor ibland dör. Det är oseriöst.

        Fast det är bevisat att socker göder cancerceller. Finns ingen forskning som tyder på motsatsen. Ändå samarbetar cancerfonden med olika företag som producerar godis.
        Det skulle jag kalla oseriöst!

          Håller med dig att det är märkligt och tycker inte det är det minsta ”konspiratoriskt” att tänka så. Tror iofs heller inte du syftade på ngt direkt samband mellan det faktum att cancer ökar och Cancerfonden (mer än samarbetet med godis företaget då) Det ÄR ngt som är konstigt med att det hela tiden ökar och svaret är nog inte helt lätt att hitta, men med den konsumtion, industri och de utsläpp, avgaser och skit som släpps ut idag, så är det nog en del av svaret. Plast och syntetiska material, nanopartiklar i saker, tex krämer eller som vi andas in och som sprids i kroppen utan vår vetskap.m.m,listan kan göras oändlig. Självklart ökar sannolikheten att drabbas med ålder och iom att fler blir äldre så, visst är ökade siffror delvis pga av det. Men tex. som i Therese fall, äggstockscancer är en form som ökar för varje år som går. (vissa andra cancerformer tycks minska) Sen har ju även genetiken en del i allt, dels ärftlighet, men det sker mutationer som blir mer mottagliga osv.

      Å andra sidan blir vi äldre nu och dör inte av saker som kan botas relativt enkelt.

    Vila i frid Tess. ❤️?❤️

    Så fruktansvärt!
    Min svärmors bästa vännina ligger döende i äggstockscancer,dem kunde tyvärr inte ta bort då det spridit sig i kroppen.Hon är hemma och får Asih 4 ggr per dag.Hon är över 70.Hemska cancer.
    Vila i frid,Tess <3

    Jag gick till gynekologen för några månader sen med diffusa symptom i underlivet och vid undersökningen upptäcktes vad de trodde var en cysta på ena äggstocken. Efter att jag opererat bort den framgick det att det var en boarderline tumör och inte en cysta. Precis som Tess hade. Nu har jag precis opererat mig för andra gången och då opererades min livmoder och den angripna äggstocken bort. Håller precis på att återhämta mig från operationen och nyheten om Tess var väldigt skärrande. Jag är 38 år och helt frisk i övrigt. Jag uppmanar alla kvinnor där ute att gå till gynekologen regelbundet och undersökas. Vila i frid Tess ❤️

      Exakt, det är diffusa symptom och det pratas inte heller så mkt om denna sjukdom, såsom tex bröstcancer.(som ju iofs är vanligare, men lättare att upptäcka) Hormonproducerande körtlar (vilket äggstockar är) är ju som tex prostata ett ställe där cancer ibland gärna sätter sig. Jag tycker man borde ha screening med ultraljud när man ändå tar cellprovet. Det är ju en relativ enkel och ”billig” undersökning trots allt. Önskar dig lycka till, du har tagit bort allt och det är nog ett säkert kort som du kan känna dig trygg med.

    Jag är inte direkt känslig av mig men det här har berört mig på det djupaste planet fast jag knappt visste vem hon var. Att sjukdomsförloppet gick så fort och just beslutet att sättas i koma. ( Vilket jag tycker är så bra att möjligheten finns ) Att veta att det här är sista gången jag ser mina barn och min man. Jag gråter bara jag tänker mig in i det och jag känner så för henne och familjen. Livet är så skört och vi tar så mycket för givet men det kan ändras så fort.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.