Den där att separera arbete och personligt

Nu separerar jag arbete och personligen och trots allt så har det gått väldigt bra och framtidens planer kommer bli riktigt bra.
[…]

Vänner, kollegor och folk i branschen som ger all den pepp – helt ovärderligt och denna mobbning får suddas ut i mitt huvud sakta med säkert. //Elin Molimenti

Hur tolkar ni den här meningen?
”Nu separerar jag arbete och personligen”
Att hon redan gör det eller att hon från och med nu ska börja göra det?

Jag tror att det betyder att hon från och med nu SKA göra det, för om hon redan anser sig göra det så har hon inte gjort det särskilt väl, något som blir tydligt varje gång hon skriver om mobbing.
Jag kritiserar hennes företag och sättet hon driver det på då många kunder och följare känner sig lurade och förda bakom ljuset en smula och helt ärligt så finns det ingenting som heter ”mobbning av företag”.

Mobbning är privat och har med personen ifråga att göra, medan kritik mot företag är en del av jobbet och har egentligen ingenting med privatpersonen bakom konceptet att göra. Som exempelvis Elin här, som påstår att jag mobbar henne trots att det är hennes företag jag kritiserar. Hon kan uppenbarligen inte skilja på dem, men det kan ju knappast vara mitt fel?

Hade någon annan stått bakom MyMolimentis och skött sitt företag på det här sättet så hade kritiken låtit exakt likadant så det har inte ett skvatt med Elin som person att göra.
Hur skulle det se ut om chefer på andra hårt kritiserade företag bemötte det på samma sätt som Elin?
Med gråt och skrik om mobbing och att man inte får granska dem för det är SÅ elak?

Tänk om Gekås i Ullared skulle få kritik för felmärkta varor som mängder av kunder har betalat ett för högt pris för och Boris bemöter detta genom att stå på parkeringsplasten och skrika MOBBNING!!!! med tårarna strömmandes ner för kinderna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *