Bucket list by Ben Mitkus och läroplan av CamCam

280 kommentarer

Lära ut skillnaden på Ända och Enda

Stavningskontroll för journalister.

Även källkritik för journalister hade varit toppen!

Jojo. Stor skillnad på ändå och enda. Camilla använde ordet helt korrekt.

Du var då inte vassaste kniven i lådan heller haha

Jag lämnade skolan för 10 år sen och källkritik lärs ut? Ännu bättre nu än förr har jag förstått det som när jag pratat med lärare.
Självkänsla vs Självförtroende pratade vi om i högstadiet, och vi hade temadagar som kretsade runt detta samt att vara ”Jagstark”.

Undrar verkligen vad Ben Mitkus vill lära ut som han känner fattas… :))))))

Ja källkritik är en stor del av dagens svenska undervisning. Sen verkar det ju inte hjälpa alla gånger

Kanske lära ut vikten att ha kläder på sig om man vill framstå som seriös?

Detta!! Och nej det handlar inte enbart om kvinnor, gäller även män.

Jag gick ut gymnasiet 2007 och hade mycket källkritik inom historiakurserna.

Ja, källkritik tas upp mycket numera, både i grundskolan och gymnasiet. Men det kan aldrig bli för mycket av den undervisningen.

Vad han tänker lära ut är ett mysterium. Och TRE privata skolor?!?

Retorik!
Det är ett skämt att retorik bara ingår i den absolut sista svenskakursen på gymnasiet, den kursen som dessutom är frivillig för alla. I andra länder ha de fattat hur viktigt det är och det ingår ända från dagis.
Likaså borde debatt också ingå i läroplanen.

Det spelar ju liksom ingen roll hur mycket vi lär oss. Om vi inte kan kommunicera med människor så tjänar kunskapen ingenting till.

Du har fel, det ingår på åtminstonde mellanstiadet också.

Jasså? Kan du hjälpa mig att hitta det i läroplanen?

Vi hade retorik i högstadiet. Kan dock inte minnas om vi hade det på gymnasiet, men antagligen.

Okej, kul.
Men var kan jag hitta det i läroplanen?

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3

Här är svenska för gymnasiet. Du ser i ämnets syfte att retorik är genomgående, sen är det mer fokus på det i sve1 och sve3, men det beror ju också på vad man lägger in i begreppet retorik (mottagaranpassning och muntlig framställan som alltid är fokus i svenskkurserna är ju retorik i allra högsta grad). Sedan kanske du menar kursen retorik som är ett ind. val på de flesta program? Den kursen bygger på sve1 och behöver inte alls vara sista kursen i svenska. Sista kursen i svenska är sve3 och är inte alls valbar om du går ett studieförberedande program eller väljer högskolepaketet på ett yrkesprogram.

Nu var ju frågan var jag kunde hitta det i läroplanen för grundskolan. Eftersom det var mellanstadiet vi pratade om här.

Okej, men det var en hel del felaktigheter i ursprungskommentaren om retorik på gymnasiet som jag hoppas länken kan bringa klarhet i.

Men det är ju bara att gå till samma källa för att kolla grundskolan:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRSVE01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Genom att snabbt läsa igenom kursplanen för svenska i grundskolan så går det att konstatera att retorik har ett tydligt fokus, på lämplig nivå för åldersgrupperna som åsyftas.

Den muntliga förmågan tränas på olika sätt genom hela grundskolan.

Mellanstadiet:
-Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
-Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Högstadiet:
-Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag
-Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
-Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Källa: kursplanen för ämnet svenska i grundskolan, Skolverket.

Jag vill att det ska läras ut att det inte heter åtminstonde, ejekligen osv osv osv.

Och så stavade jag fel när jag medvetet skulle stava fel, fast på fel ställe.

*dramaskrik* 😉

Ramaskri*

Swosh!

”Svenska” tror jag ämnet du tror inte finns heter.

Till OP. Något missvisande. Retorik ska behandlas i samtliga kurser i svenska. Retorik handlar dessutom om så mycket mer än debatt och argumentation, men de är oftast dessa delar som folk tänker på och som även du nämner.
Utdrag från kursplanen i svenska för gymnasiet som nämner retorik och argumentation:

Syftesmål 3: Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.

Centralt innehåll i svenska 1:
– Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. [Som i sin tur går att kombinera med muntlig framställning, min kommentar]
-Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.

Centralt innehåll i svenska 2:
-Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.
– Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter.

Centralt innehåll i svenska 3:
Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar.

Källa: Skolverket.

Allt står inte i exakta termer. Mycket i läroplanen får man tolka själv vad det innebär, exempelvis när det står tala och skriva. Jag undervisar i mellanstadiet och jag undervisar retorik och debatt bland annat. /Mvh behörig lärare

Och skolan ska vara lika för alla…

Skolan ska vara lika för alla ja, men det är också tolkningsbart. Alla elever är inte lika. Barn är olika och då är det inte rättvist att man exempelvis erbjuder exakt likadana uppgifter. I skolans värld sker individanpassning för att möta den enskilda eleven.

Jag syftade på vad man väljer att undervisa och inte att anpassa.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Dom 3 du vill plocka är väldigt viktiga.. minska isf bild och musik

Slöjd är djävuels påfynd. Musik är så mycket roligare. Och viktigare då det är en del av vår kultur ?

Slöjd är sååå mycket bättre än musik! 😀

Ja alltså vi kan väl enas om att både slöjd (både sy och trä) och likaså musik och är delar av vår kultur, vi har långa traditioner inom samtliga områden, och inom dessa kommer många tycka olika om vad som är roligast. 🙂 Älskade slöjd och bild personligen, men tyckte också att musik var kul, framförallt att vara med i kören.

Dessutom lär man ju sig faktiskt saker som kan vara användbara. Att kunna laga saker istället för att slänga och köpa nytt är ju väldigt mycket bättre. Sen fungerar det kanske inte så i praktiken bland folk, men men…

Det borde vara valbart, eleven bör själv få välja om hen vill ha slöjd, musik, bild eller alla tre. Dock: Först, i låg/mellanstadiet bör eleven få testa på alla dessa praktiska ämnen. Sedan, i högstadiet, då de övriga ämnena tar mycket tid, bör eleven få välja ett, fler eller ingen/alla av dessa ämnen. 17 ämnen är för mycket för många elever, för splittrat fokus.

Musiken var bara rolig för att alla fick varsin synt och fick trycka på ”DJ, DJ, DJ”-knapparna.

Vi gjorde egna trumpinnar till nian ?

Varför är slöjd viktigare än bild?

Ja, och genusvetenskap. Men det hoppas jag iof inte ingår i läroplanen ?

Skojar du? Hela läroplanen går ut på att man ska lära ut i ett genusperspektiv.

Vad menar du med iof?

Bild är ju bland det bästa!

Konst är ju ändå en väldigt viktig del. Vi kan inte bara ha teoretiska ämnen i skolan

De ”traumat” som jag utsattes för när jag såg mina träslöjdsjulklappar brinna i majbrasan hade ju också kunnat undvikas då…

Först läste jag ”träslöjdslärare” istället för ”träslöjdsjulklappar” och kände att trauma var en underdrift.

På vilket sätt var det skolsköjdens fel att din familj var sådana rövhål att de eldade upp dina arbeten.?

Här kommer en tråkig lärare och meddelar att både källkritik och språkets uppbyggnad (bland annat då satsdelar och grammatiska strukturer där de/dem ingår) faktiskt redan ingår i kursplanerna för SO och Svenska, bland annat.

Och trots detta blir språket bara sämre och sämre…

Språk är föränderligt, ändras övertid och alla aspekter av språket blir faktiskt inte sämre och sämre, även om man kan uppfatta det som det.

Du måste ha missat alla rapporter dom senaste åren om problemen med ungdomar som går ut skolan utan att vare sig kunna skriva eller läsa.

Jag säger bara: jätte-brottar-Lena (googla om du inte har sett klippet!)

Jag arbetar som svensklärare på högstadiet, och har absolut inte missat rapporter om ungdomars språkutveckling. Men det är en ENORM förenkling att påstå att det bara blir sämre och sämre, för det beror helt på vilken aspekt av språket vi diskuterar. Ungdomars literacitet ökar, och de senaste PISA-rapporteringar visar på en förbättring i läsförståelse, men försämring i skriftlig förmåga.

Men är inte det ett väldigt stort underbetyg åt skolan när dina elever skriver sämre än dom gjorde förut?

Haha, wow, jag tänker att det är extremt ointressant att diskutera de bakomliggande faktorerna kring elevers språkförmåga om du inte vill annat än att bara veva runt dig. Jag forskar för tillfället om digitalisering kopplat till svensk skola, och är väldigt intresserad av samhällets påverkan på ungdomars utveckling, men du verkar redan ha bestämt dig. Fridens liljor, och ha en trevlig eftermiddag!

Känsligt att kritisera skolan.

Det och om man vill ha barn och några till ämnen. Ajabaja.

Jag kommer faktiskt aldrig förstå varför man känner ett behov av att fäkta så hårt och ta till personangrepp som att bäva för mina elever. Ganska onödigt, men you do you.

Inte ett dugg känsligt, men du verkar inte vara så öppen för diskussion utan har bestämt dig för din åsikt, och då är jag inte så sugen på fortsatt meningsutbyte. Inte konstigare än så.

Inte jag 12.57 som skrivit de övriga kommentarerna.

Man skriver inte kommatecken och därefter ett ”och”.

Joanna: Glömde att man som lärare aldrig för göra ett slarvfel i ett kommentarsfält på en blogg. My bad!

Summa summarum, du klarar inte av att ha ett meningsutbyte med en nån som har en annan åsikt än din egen. Bäva dina elever. Over and out. ?

Joanna: Man kan visst sätta kommatecken före ”och”… Läs på!

Hej Jonna, det kan man visst! Exempelvis Oxford och Harvard använder det som ofta refereras till som ”serial comma”. Då skriver man ex ”A, B, and, C.”. Men det finns flera olika typer av ”stilar” man kan använda, det viktigaste är väl att man är konsekvent. 🙂

Sätter man inte ett ”och” blir det satsradning.

Tror det är kopplat till autokorrekt. Tycker själv jag stavar mycket sämre nu (skriver mest på dator och mobil) än vad jag gjorde innan när man skrev på papper. Då behövde man stava rätt nu finns det någon som rättar åt en

Tack för intressant info! Så trevligt på Bloggbevakning med någon som är kunnig och kan se saker från olika sidor och inte allt så svartvitt.

Jag tror helt ärligt att det dels beror på våra smartphones. Vi förlitar oss för mycket på dem, och de kan ju ofta inte stava för fem öre. Jag tror även att på tok för många ignorerar felmeddelanden i Word. Det borde inte gå att spara en text utan att ha kollat allt Word flaggar för. Sedan tror jag även att folk i allmänhet läser för lite.

Gud vad jobbigt om man skulle behöva kolla allt word flaggar för. Blir en massa rött som egentligen är rätt när man skriver fackspråk

Jag lägger in sådana ord i min ordlista, för att slippa det röda ? tänker även på meningsuppbyggnad som flaggas blått.

Viktigt att veta hur man använder dels tycker jag. Ser alltid hur journalister felanvänder ordet.

Privatekonomi borde också vara en självklar del av skolgången.
Smslån för designerväskor eller elektronik är inte ett normalt inslag i ens ekonomi.

Hade privatekonomi på både högstadiet och gymnasiet (student 09)
Tror dock man glömmer mycket av det man gick igenom i skolan, samt att man ärver mkt av ens föräldrars beteenden

Samma här. Privatekonomi ingår i hem- och konsumentkunskap.

”Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter.
Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.”

Exakt, vi hade lektioner i sånt på hemkunskapen (2007/2008) samt senare i gymnasiet. Minns mååånga lektioner om räkningar, ränta, budget, skulder osv. Smslån var nog inte jättestort då, men gissar på att det nämns i dagens undervisning. Någon lärare som vet?

Tycker förövrigt det är tröttsamt när folk ska tycka och tänka om vad som ska läggas till/tas bort ur läroplanen utan att ha någon kunskap om hur den ser ut.

Tror inte att kursplanen explicit tar upp SMS-lån som en del av undervisningens innehåll, men jag är säker på att min kollega i hem- och konsumentkunskap lyfter det med våra elever.

Kan bara hålla med dig om det sista du skriver. Jag har jobbat inom svensk skola de senaste 6 åren och har stenkoll på mina ämnen och mina kollegors ämnesinnehåll men ändå ska det alltid upp till debatt fast folk i största allmänhet inte har en aning. Man baserar bara sina synpunkter på tyckande, ofta tagna från när man själv gick i skolan.

Hur läroplanen, vad som faktiskt lärs ut och framförallt hur så att det blir konkret är helt olika saker. Det lärs inte ut på det som samhället ser ut.

Jo, det lärs visst ut i hög grad enligt läroplanen. Såklart har inte varje elev i Sverige identisk undervisning, men de obligatoriska momenten är med.

Men det speglar inte samhället och sätts inte i den kontexten.

Arbetar du som lärare?

Gör du?

Ja, det gör jag.

Men det är bara du som får ha åsikter om skolan?

Nej, det är självklart att man får ha en åsikt, min kommentar riktade sig mot påståendet att det ”inte speglar samhället och inte i den kontexten”. Jag vill påstå att det absolut görs i stor utsträckning i dagens skola, och därför frågade jag om kommenteraren arbetar i skolan.

Åsikter är väl fritt att ha men man är ju svårt att diskutera om en påstår att något står i läroplanen medan den andra inte tycker det. Förstår du min poäng?

Är det relevant för att få ha en åsikt? Antagligen bygger på åsikten på fakta som införskaffats genom insyn i svenska skolsystemet. Man behöver inte vara lärare för det.

Klart man får ha en åsikt, men skolan är väl den institution i samhället alla har en åsikt kring? Och som yrkesverksam i skolan blir det helt ärligt ganska tröttsamt att alla ska tycka till utan att ha på fötterna.

Människor har åsikter om alla institutioner i samhället, inte bara skolan.

Människor har åsikter om alla institutioner eller företeelser i samhället. Och det i sig är nödvändigt, vad händer normalt med verksamheter som inte diskuteras och har begränsad möjlighet till insyn för att bara vissa får diskutera och tycka till?

Men innan man diskuterar hur dåligt något är så kan man ju lägga 5 minuter på att exempelvis leta upp vad nuvarande läroplan faktiskt säger.

”När jaaaaag gick i skolan hade vi minsann ingenting om räntor så därför tycker jag att skolan idag är dålig!”

Vi hade en enda lektion i hemkunskapen om privatekonomi, gick ut grundskolan – 06. Känns som att det kan variera mycket från skola till skola. Hemkunskapen var utöver det enbart att baka eller laga mat, hela grundskolan… Hade lite företagsekonomi i gymnasiet, men inget utöver det, gick dock ett väldigt nischat program

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRHKK01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Det finns med i läroplanen i högstadiet: Konsumtion och ekonomi
Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
Och under Miljö och livsstil: Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.

Vad är det för växt som står på golvet bredvid den nakne mannen?

*Det

Åh herreminje vad jag inte har haft användning av orientering i vuxen ålder. Kommer aldrig ha heller.

För att man har gps och karta med sig i fickan konstant. Förr var det ganska viktigt att kunna läsa kartor någorlunda bra.

Orientering är ju roligt ? och telefonen fungerar ju inte överallt för att kunna agera karta.

Jag älskade orientering så länge man slapp springa

Avskydde orienteringen, hade sån ångest inför det varje år ? De delade alltid upp 6-9 i grupper så att man ”skulle lära känna varandra”. Ingen var särskilt sugen på att lära känna varandra när man sprang i ösregn och bara ville hem ?

Vi gav snygga killen med cross 20 spänn om han körde slingan runt och stämplade våra kort.

Hela idrotten var ett enda stort ångestmoment skulle jag säga.

Verkligen! Mådde dåligt bara av att se ordet ”Idrott”. Min anledning var för att jag kände mig tjock och var dålig på allting förutom typ kasta kula på friidrotten.

Vad var din anledning?

Brukar fundera över det, hur det kommer vara med framtida barn. I min familj idrottade vi ALDRIG, tror det kan ligga något i det. Jag fattade knappt vad skridskor var innan jag själv stod på isen och slog ut tre tänder. Usch. Ångest! Kommer göra annorlunda med mina barn.

Jag var också sämst på allt och blev alltid vald sist och blev ombedd av de duktiga att ställa mig i ett hörn och inte förstöra för dom ungefär. Utvecklades tidigt jämfört med de andra tjejerna och hatade hela ombytningen och dusch också.

Kände mig bara i vägen konstant under idrotten. Önskar att den kunde ändras på något sätt. Så länge vi hade manlig gympalärare kunde jag skylla på mens och fick ta en promenad i stället. Tyvärr hade vi en hel del kvinnliga lärare som tyckte att man kunde vara med trots mens. Attans.

Det är horribelt att barn fortfarande tvingas in i trakasserier på skoltid, det måste verkligen ändras. Det viktiga är att man får bra kondition, låt elever välja om de vill springa en runda, dansa eller annat under idtotten (Kan schemalägga olika aktiviteter och elever får välja en av dem tex) så som idrotten verkar vara/har varit skrämmer den ju barn till att inte vilja idrotta, tro att det inte är något för dem, då blir det ju kontraproduktivt. Låt elever välja hur de vill röra på sig så rör de sig mer!

Har du aldrig någonsin läst en karta i hela ditt liv?

Privatekonomi borde läras ut! Delbetalningar, kreditvärdighet, hur man beräknar ränta och vad autogiro är
Tror många unga hade hållit sig ifrån kredit på klarna då

Ränta förekom i matematiken när jag gick i grundskolan (gick ut 2010). Privatekonomi förekom i hemkunskapen.

Inte på det praktiska sätt det förekommer i samhället.

Nähä? Och det vet du? Hur många räntor finns det och hur skiljer de sig i uträkning?

Det har inte bara med räntor att göra ??‍♀️

Kan du snälla utveckla exakt vad du anser fattas i skolan som du inte kunnat lära dig som vuxen, med hjälp av de verktyg skolan gett dig?

Allt vi diskuterar under detta inlägg.

Så du vet inte vad autogiro och ränta är och kan inte ta reda på det heller?

Vad jag minns så fanns det sjukt många frågor som gick typ: ”Maja har ett lån på 150.000kr och betalade 1225kr i ränta. Pelle har ett lån på 50.000kr och betalade 864kr i ränta. Vem har högst ränta?”

Ville du att var och en skulle ta med sig sina föräldrars fakturor för att jämföra ränta, eller vad?

Och vad då ”hur man betalar ränta?” Det läggs på lånet automatiskt, allt man behöver göra för att betala räntan är att betala sin faktura?
Ska verkligen SKOLAN lära ut sådant som ingår i FÖRÄLDRAANSVAR?

Men är så jävla trött på uppfattningen om att skolan liksom ska lära en för att klara vardagen. Så många gånger som folk gnäller över att matematiken på gymnasiet var meningslös för ”den kommer man ju aaaaaldriiiiig använda i verkliga livet”. Skolan är inte en uppfostringsanstalt, skolans syfte är utbildning och i många fall utbildning för högre studier. Jag tycker att det är helt absurt att man lär sig att laga mat och tvätta i skolan men nu är det så det är och man gör det antagligen av en anledning som ex en pedagog har tänkt är rimligt för barns utveckling och lärande så då accepterar jag det bara plus att ungarna tycker att det är svinroligt med hem och konsumentkunskap.

Lärs även ut i samhällskunskap på gymnasiet 🙂

Tycker att man skulle lärt sig hur man betalar räkningar samt hur man beter sig mot sina medmänniskor – allmänt hyfs.

Så skolan ska alltså helt ta över förändraansvaret?

Det har den fått göra för flera år sedan.

Kan inte dina föräldrar lära dig att betala räkningar?

Ellerhur! varför ska skolan och lärare behöva ta över föräldrars jobb?

Tyvärr är det ju inte så enkelt. I den bästa av världar har alla barn engagerade, kärleksfulla och kunniga föräldrar som är intresserade av sina barns utveckling. Så är det tyvärr inte i verkligheten. För att alla ska få någorlunda hyggliga förutsättningar att fungera i samhället behöver skolan innefatta moment som många kanske ändå får med sig från hemmet.

Förstår vad du menar men enligt min erfarenhet så brukar de som inte har sån resurs tillgänglig i hemmet oftast lösa det bättre än de som har föräldrar som bara inte orkar lära ut. Är ju inte ovanligt att barn tvingas hjälpa till med sånt då inte föräldrarna förstår. Detta är ju helt fel, men köper inte resonemanget att skolan ska hjälpa ut bara för att vissa inte har föräldrar som orkar lära ut.

Tragiskt nog så ökar mängden oengagerade föräldar. De har tid och energi till att klaga över dittan och dattan till lärare, rektorer osv, men de har inte tid att lära sina barn vett och vett och etikett, hjälpa till med läxor, eller ens att se till att de tar sig till skolan i tid. Föräldar verkar inte längre tro att de behöver göra mycket mer än förse sina barn med tak över huvudet. Något som självklart är viktigt, men jag skulle vilja påstå att kärlek och uppmärksamhet är en större bristvara i de flesta hemmen just nu. Detta är en åsikt från någon som har erfarenhet av både svenska och brittiska skolsystemet…

Kanske lite allmän basic juridik och ekonomi vore bra också! Skulle nog uppmuntra till driv och företagsanda bland unga?

Vi fick lära oss det, till och med sitta och räkna på exempel.

Det lärs ut i hemkunskapen. Det ingår i läroplanen.
Vad får dig att tro att det inte gör det?

Saker jag önskar skolan lärt mig:
Familjejuridik
Privatekonomi
Kollektivavtal
Arbetsmiljölagen

Då borde du valt juridik 😀 lärde mig allt det där.

Absolut men grundläggande borde alla barn/ungdomar få lära sig. Livskunskap typ.

Ja, på gymnasiet förekom det i samhällskunskapen, när jag gick år ett 2010.

Privatekonomi får man lära sig på hemkunskapen. Lite om kollektivavtal och arbetsmiljölagen får man lära sig på samhällskunskapen. Familjejuridik får man lära sig på gymnasiet om man vill gå en sådan linje.

Självkänsla vs självförtroende såsom MT presenterat det har inget stöd i forskningen. De hänger ihop, påverkas av varandra och är ganska opåverkbara. Det är ju onödigt att lära ut. Bättre att fokusera på sånt som fungerar 🙂

MT= Mia Törnblom?

Japp

Hur menar Ben att han ska göra dessa skolor? Ska eleverna läsa extra timmar då för att få detta? Vet ej om så många är pigga på det…

Som redan påpekats: om fler satte sig in i läroplaner och vad som faktiskt förekommer i skolan idag och inte jämför med 80-talet och 90-talet tror jag att många skulle upptäcka ”jaha, de täcker in det där? Jamen dåså!”. Bara att det inte heter på ett visst sätt.

När ska vi dra gränsen över vilka ämnen som bör förekomma och inte? När är ett barn gammalt nog att välja? Hur många kommer välja bort ett viktigt ämne som hemkunskap och hur täcker man då in kunskapslucka? Hur ska barn och ungdomar upptäcka ”jag visste inte att det här fanns, men jag tyckte att det här var roligt!”.

Grupparbeten tror jag de flesta skulle slippa, tyvärr fungerar det inte ofta i vuxenlivet, om man inte är egen, dvs.

Betala räkningar, deklarera och tvätta kläder saknade jag i skolan. Nu kan jag inget av detta och är således både kriminell, skuldsatt och smutsig.

Men vi gillar dig ändååååååååå!

Nja.

Din kommentar är väl skriven med någon slags glimten i ögat men det är en sorglig syn när man tror att allt ska läras ut i skolan. Tvätta kläder och betala räkningar. Really? Kan man inte lära sig detta själv så borde man få något slags boendestöd från kommunen förslagsvis.

Det går ju att läsa Matematik C själv också om man vill. Faktum är att nästan allt det du lär dig i skolan hade du kunnat lära dig själv. Det är ju bara gå till biblioteket och låna en bok, eller googla svaret i telefonen. Så länge man betalat telefonräkningen alltså…

Min poäng är inte att det är svårt att lära sig, men jag spenderade minst en timmes bildlektion på att polera ett ler-ägg med en sked. Det känns mindre viktigt för min överlevnad än att kunna sköta basic sysslor som samhället kräver av mig.

Lycka till att lära dig matte c om du inte gått en dag i skolan. Finns väl mycket du klarar av idag även om inte skolan lärt dig det. Men troligtvis är det lite lättare för dig som sitter på kunskap än för någon som inte gått i skolan alls. Du har säkert ett försprång när det kommer till att söka upp och ta in ny information och kunskap.

Det tar ju olika lång tid att lära sig olika saker. Föreställ dig att du startar helt från scratch och ska förstå och bedöma en vetenskaplig artikel. Det krävs väldigt mycket kunskaper och inget man fixar med några googlingar. Ska man tvätta en tröja kan man titta på tvättlappen, googla symboler eller kanske köpa en plansch och sätta upp. Ställa in tvättmaskinen. Man kan fråga någon vad man ska tvätta med och lär sig då att man använder tvättmedel som man kan köpa i en affär, på flaskan står det hur mycket man ska använda. Äsch, det här blev löjligt och långt men vissa kunskaper kan man helt enkelt skaffa sig så pass enkelt att det inte behöver läras ut specifikt medan annat kräver många år av specifikt lärande och resonerande.

Huvudet på spiken!

Skolan finns inte till för att lära dig ”basic sysslor” som du själv skriver. I skolan ska man väl inhämta kunskap som rör vetenskapliga ämnen som typ språk, matematik, fysik, osv. Eller ska skolan också lära oss hur man diskar, hur man torkar sig i röven och hur man åker buss???

Haha! När mitt barn började skolan fick vi information innan att de förväntade sig just att barnen bland annat kan torka sig i röven innan de börjar. Man måste ju ändå kunna förvänta sig föräldraansvar både innan man börjar skolan samt genom hela skolgången. Om föräldrar av någon anledning inte kan så hoppas jag de kan få någon form av boendestöd, inte att det läggs på skolan.

Att sköta basic sysslor som samhället kräver av dig är något som ska läras ut av föräldrar, eller målsmän om man har oturen att växa upp utan föräldrar.
När en vuxen person tar beslutet att behålla, föda och försörja sin egna avkomma tar man också beslutet att man ska ta ansvar över ett annat liv. Ett liv som man måste uppfostra och lära att leva under rådande samhällsetik. Man tog också beslutet att man ansvarar över att hjälpa detta liv att på sikt klara sig helt själv, stå på egna ben, överleva utan hjälp.
Huvudansvaret för att lära ut hur man sköter basic sysslor ligger således på dessa vuxna personer.
Det är inte, har aldrig varit och bör heller aldrig bli skolans uppgift att uppfostra barn.

Skolans uppgift är att ge barn ett verktyg för att inhämta, bearbeta och analysera kunskap. Skolan ska förbereda en individ inför arbetslivet. Hemmet (dvs föräldrar/målsmän) ansvarar för att individen förbereds inför privatlivet. Med privatlivet innebär det att individen vet hur man sköter grundläggande hygien, har på sig hela och rena kläder. Kan hushålla med inkomsten så att denne kan införskaffa hela och rena kläder från början och så vidare.

Oklarheter?

Tvätta får man lära sig i hemkunskapen.

Minns att vi hade skriftligt prov i tvättråd.

Vi också. Minns att vår lärare hade med plagg som var feltvättade och hade krymt, färgat av sig osv så diskuterade vi vad som gått fel och hon förklarade varför plagg tex krymper och vi kollade deras tvättråd osv.

Vill minnas att i våra hemkunskapssalar fanns det till och med tvättmaskiner. Gick i högstadiet i slutet av 00-talet.

Jag fick bara laga mat och skriftligt fantisera ihop hur det hade varit att flytta hemifrån.

Det är kanske så du minns det.

Det var annat förr.

Vi hade inga tvättmaskiner dessvärre, och jag tror hemkunskapsläraren var ganska slö.

Vi fick läxa att ta reda på jämförspriser på samma produkter från olika märken, tvätta, stryka, göra hushållsbudget, laga mat, diska, näringslära, osv. Tyckte hemkunskapen var bra.

What skulle de ha låtit alla elever flytta ut till egna boenden då eller?

Det låter som om vi gått i samma skola

Du borde gått på hemkunskapslektionerna…

Det gjorde jag. Det var gott!

Man kan ju tycka att dina vårdnadshavare hade ett visst ansvar att lära dig grejer också.

Ansvar ja men många vårdnadshavare kan inte eller gör bara inte det. Man kan diskutera det i eget spår men så ser det faktiskt ut.

Så vad är skolans syfte ?

Håller med om att det finns de föräldrar som inte kan pga tragiska omständigheter. Dock är det oerhört många föräldrar som helt enkelt inte orkar/bryr sig om att inkludera sina barn. Som barn var jag tvungen att hjälpa till att laga mat, jag hade eget ansvar över olika hushållssysslor osv. Det var inte för att mina föräldar hade massor med tid för mig eller var extremt involverade i mitt liv, utan för att de hade förväntningar och krav på hur jag betedde mig. Det är alldeles för många föräldrar i dagsläget som hellre låter barnet sitta framför en skärm än att faktiskt spendera tid med sina barn, och det skadar dem/deras utveckling på många sätt.

Förrän INTE förens.

Förkyld INTE förskyld. Dammsugit INTE dammsugat.

Säger folk dammsugat??? ?

Vi bör alltså hoppas på ett förstatligande av skolan å det snaraste.

En bra idé är ju att styra upp de ämnen som redan finns i skolan och som är på alldeles för låg nivå. Vikarierat en del i grundskolan och exempelvis barnens matteböcker är på så låg nivå när de kommer upp i 10-årsåldern att man häpnar. Jättesorgligt.

Ja. Tycker det borde individanpassas mer. Jag var grym på matte och när jag hade räknat ut sexans bok i femman, skulle jag få börja med sjuans bok. Däremot bytte vi lärare och den nya lilla färskingen vägrade ge mig sjuans bok så jag fick börja om på sexans igen. Blir fortfarande arg när jag tänker på det.

Ja jag gjorde också klart matten tidigt på terminen sen fick jag sitta och lalla bort resten av tiden ungefär.

Men ni två är ju exempel på bristande lärare och inte läroplan.

Tyvärr läggs ju alla resurser på de elever som behöver hjälp för att nå upp till godkänt och de som behöver mer stimulans glöms bort.

Nej, det är ett klassiskt exempel på ett bristande skolsystem.
Är man lite långsammare och behöver hjälp för att hänga med så finns det hur mycket hjälpmedel som helst. Det är också relativt lätt att få extra resurser.
Men om någon är duktigare än alla andra så har man attityden att barnet klarar sig väldigt bra själv. När det är precis tvärtom. Sådana barn behöver också hjälpmedel och resurser för att inte ruttna fullständigt på skolan.

Men lol. Gick han ens ut gymnasiet? Han är en bortskämd och blåst människa. Därför han blev känd från början. (Ung och bortskämd)
Tror ingen vill ha sina barn i en skola där han styr och ställer. ?

Vad ska han lära ut? Hur man applicerar BUS rätt eller hur man slipar ner alla sina tänder och förstör dom permanent?
?

Hahahahahaha 😀

Har han också gjort Paow- och Marcelo-tandfixet?

Nä men han och hans flickvän ska göra det.

Eller marknadsföring, eget företagande och affärsjuridik?
Digitalt skapande, historieberättande och projektledning?

Det blev ett s för mycket här antar jag:
”Ämnen och moment som skulle kunna ersättaS av dessa:”
Det är dessa ämnen som ska bort, eller hur?

Förlåt, men jag blir lite irriterad när folk (i detta fall Ben och du, Cam) ska tala om vad som ska finnas i kursplaner när ni uppenbarligen inte har en aning om vad som står. Både källkritik och grammatik är självklara inslag. Att vi lever i en extremt komplex tid där man måste ta ställning till exakt allt och huruvida det stämmer är inget skolan ensam kan fixa. Källkritik ingår i ett flertal ämnen, men det är inte tillräckligt att lärarna ska stå och prata om detta. Det måste också komma exempelvis hemifrån. Och kanske har även du ett ansvar att kolla upp så det du publicerar stämmer, exempelvis att källkritik ryms i flera av skolans kursplaner…

Håller med. Desutom är slöjd ett av de få ämnena där du lär dig att använda dina händer. Aldelse för få människor idag som använder sina händer till annat än att skriva på datorer. Dessutom finns det olika sorters intelligens. De som är kreativa, skapande, bra på att måla, svarva, bygga osv bör också kunna utvecklas och de som är dåliga i det behöver lära sig mer, precis som de som är dåliga i matta. Slöjd är en väg in till en rad yrken vi behöver idag som vi fattas folk i som snickare, rörmokare, svarvare etc.

Bra skrivet. Som barn var det ofta svårt att förstå varför man gjorde vissa saker i skolan. NÄR ska vi få användning för det här egentligen? Men i efterhand förstår man ju att skolan är en plats för en stor bredd av färdigheter och upplevelser. För somliga är kanske orienteringen enda gången under barndomen man är ute i skogen en hel dag. Och det du skriver om slöjden är helt rätt, den har en självklar plats om man tänker steget längre. Sedan är det klart man man diskutera vad och hur mycket som ska ingå i historia, religion eller geografi osv. Men även om det kanske känns meningslöst att lära sig om just kungar eller nåt så ingår ju i studierna allt från läsförståelse till källkritik, men då applicerat på ett visst ämne istället för i specifika kurser.

Instämmer med anonym ovan. Jag är själv svensklärare och två nära vänner som är idrottslärare respektive träslöjdslärare. Jag kan påpeka att jag själv varit skeptisk till slöjdens vara eller icke vara men fick ett nytt perspektiv på frågan i samtal med min vän som lyfta hur slöjdämnet inte nödvändigtvis går ut på att eleven ska bli bäst på att tälja smörknivar eller spika hyllor utan att mycket handlar om att utveckla problemlösningsförmågan. Det är sällan en träslöjdslärare ger en exakt instruktion till hur man konstruerar en pryl utan eleven får ett mål, ”gör en låda”, och får sen själv komma fram till hur detta ska genomföras (med stöd från läraren såklart), vilket dessutom stöttar elevens kreativitet.

Va fan, Mer orientering!! Där sållas agnarna från vetet!

en gång i tiden, nu har de ju mobilen med sig med gps så tyvärr hittas ju alla 🙂 🙂 🙂

Ok, men med samma logik kan vi hoppa över löpning på idrotten. Det är ju bara att ta med sig en elsparkcykel. Bästa tiden

Är så sugen att påpeka för Anna Book att scampi inte heter scampi på spanska. Men då bli man väl blockad och uthängd….

Arroz con leverpastej y crochetas de morot.
Sabba inte ABs spenska / svanska!

”spenska/svanska”. Den var bra. ?

För den nyfikne finns alla läroplaner på Skolverkets hemsida. Man kan googla ”läroplan förskola” också. Eller vilken årskurs man nu vill åt. Plättlätt.
De är inte långa eller svårlästa, speciellt om man endast kikar på målen.

Snälla säg att du skriver plättlätt på grund av Bill och Bull.

Källkritik är en stor del av undervisningen idag. // gymnasielärare i Engelska och Historia

”Hjälper dem att leva sitt högsta potential”. Nja, vet inte om man ska skicka sina barn till hans skola…

Haha sicket pucko! Han alltså, inte du.

Tänker han att de ska ha extra långa skoldagar då eller? För det finns en timplan med existerande ämnen att följa…

Det är väl rätt lätt att fixa. Jag har alltid haft ämnen som inte varit en del av läroplanen. Hade ändå lika många timmar undervisning som alla andra i skolan.
Däremot har jag aldrig haft det som hette elevens val.

Hmm, det är inte ok…

Elevens val kan mN lägga in andra ämnen på men det är typ 1 h i veckan..

Varför är inte det okej?

För timplanen är inte valfri…

Vi följde timplanen, hade varken mer eller mindre timmar vanlig undervisning än vad alla andra hade.

Menar inte att skolan var eller är perfekt men upplever inte att jag saknar kunskaper för att skolan missat att lära ut något. Har man en bra grund kan man själv ta reda på det man behöver. Alltså, lärare kan berätta för sina elever varför sms-lån är dåligt men kan man läsa och räkna ordentligt så inser man rätt fort att det är en dålig affär. Har man dessutom grundkunskaperna så kan de appliceras på andra situationer. Det är ju egentligen otroligt mycket man måste kunna och förstå för att ta sig fram och klara sig som vuxen, men för de flesta sker det naturligt och utan större problem, helt enkelt för att man har grundkunskaperna som krävs. En bonus när man lär sig i takt med att man kommer i kontakt med något är att det känns meningsfullt, man har sig själv som exempel, får prova själv och själv välja varifrån man tar hjälp. Försöker man läsa någon att deklarera 5 år innan personen faktiskt behöver deklarera riskerar det ju att bli bortslösad tid eftersom det inte känns meningsfullt där och då och minimalt av infon finns kvar när det blir dags. Allt förändras i samhället men med riktigt bra grundkunskaper och en bredd i vad skolan erbjuder så behövs inte specifika ämnen för att ”klara sig”.

Det här var väldigt bra skrivet! ?

Som mina storasyskon som hade ”barnkunskap” i högstadiet, jäkla långt innan de ens hade tänkt en tanke på att skaffa barn, de var ju fortfarande barn själva. Vet inte vad den kunskapen var värd sådär 10-15 år senare när de väl blev föräldrar. ?

Min barnkunskapslärare berättade gärna ingående om sina förlossningar. Det var ett mycket bra sätt att få oss ungdomar att använda preventivmedel skulle jag säga! 😀

Haha, men fy vad hemskt! ? Vi fick lära oss trä på en kondom på ett provrör i högstadiet, väldigt realistiskt. ??

Slöjd är ju dock ett väldigt brett ämne där eleven får använda både hjärna och kropp. Tänka, klura och arbeta med händerna. Dessutom kan nog självförtroendet ökas när eleven gjort färdigt ett projekt, typ kudde eller ljusstake. Ser ingen anledning att slöjdämnet bör försvinna.

Grupparbeten hatade jag, det är alltid någon som gör mer än de andra. Men, fördelarna är att var och en lär sig att arbeta med andra. Tycker nog att detta skulle vara kvar också.

Orientering i skogen är ju fantastiskt! Eleven får komma ut i skog och mark och röra sig. Lära sig att navigera utan hjälp av GPS/mobiltelefon. Se, och få kunskap, av den fantastiska naturen!

Källkritik, hur man skiljer på de/dem samt självkänsla/självförtroende är ju redan i kursplanerna idag?
Riktad kreativitet på elevens villkor finns väl även det, men med andra ordval?

Bättre vore väl att införa mobil/iPad/Apple Watch förud på lektionstid? Då kan eleven fokusera på exempelvis skillnaden mellan de/dem som läraren talar om. Bort med elektroniken som stör, in mer fler lärare, minska klasserna. Kommer aldrig att hända med tanke på den svenska politiken, men hoppas kan man alltid 😉

Tänker att man borde göra om slöjden dock.
Jag hade haft mycket mer nytta att lära mig hur man lagar kläder, virka/sticka kläder och stoppar strumpor än att brodera örngott och göra fula gosedjur. På träslöjden borde man få lära sig hur man återvinner tex gamla möbler och målar om än att tälja en smörkniv eller gröpa ur en träbit till en ful skål.
Jag är ändå en som tycker slöjd är kul, men den borde anpassas mer. Jag förstår att det nog är tänkt som kreativt skapande och mest för nöje, men det borde läras ut mer praktiska grejer inom det.

Vi fick lära oss allt det där du nämner att man borde lärt sig. Tog studenten 2013.

Fast när man syr ett fult gosedjur så lär man sig hur maskinen fungerar och hur man använder den. Med den kunskapen kan du sen laga ett par byxor eller fålla upp en gardin. Men jag tror att en elev nog tycker att det är roligare att lära sig det genom att sy en nalle än att sy en gardinskappa. Sticka och virka ingick i min syslöjd i alla fall och jag är inte ens 30 idag (dvs gick inte skola på stenåldern).

Håller absolut med! Lite nytt inom slöjdämnet skulle nog inte vara helt tokigt. Kan inte minnas att jag lärde mig något av det du beskrev förutom att laga stickade strumpor typ. Jag gick ut nian 2012 eller 2013.

Man kan inte gå på de stora sakerna först utan att lära sig grunderna.
På samma sätt som du inte sätter dig och övningskör i en rallybil, går direkt till den svarta backen om du ska lära dig åka skidor eller lär dig att cykla under vätternrundan.
Man måste träna, träna och träna först. Ibland mer och ibland mindre, men du behöver alltid kunna grunderna innan du kan göra mer avancerade grejer på ett bra sätt. Kunskaperna du fått i slöjden ger ju dig kunskapen och verktygen att lära dig allt det andra.

Grupparbeten ger oftast ingenting, tvärtom skapar det en aversion mot att jobba med andra eftersom ambitionsnivån är så olika. Slöjd liksom vissa andra praktiska ämnen som bild och musik bör vara valfritt. 17 ämnen är idiotiskt, elever bör få välja och välja bort ämnen, dock inte kärnämnena.

Hahaha! Som om det skulle funka! Då kommer man ha en klass på 25 personer där 3st läser alla ämnen och övriga 22 bara läser grundämnena.
Praktiska ämnen är dessutom allt annat än onödiga. Det är ju bara kolla här i tråden när majoriteten tycker att skolan borde innehålla mer praktisk ”livskunskap” där man får lära sig att tvätta kläder och stoppa strumpor.

Herregud, 40-talet ringde

Min 8-åring lär sig källkritik i skolan, och det kommer återkomma hela vägen upp till gymnasiet, så när det gäller det slår du in öppna dörrar…

Innan man lär ut källkritik bör man lära ut kunskap och fakta, så man har något att faktiskt kritisera. Det heter ju källkritik av en anledning. Det är först när du har grundläggande kunskaper baserade på en mängd olika källor som det blir meningsfullt att tala om källkritik. Annars blir det ändå bara en massa fullständigt irrelevant tyckande i stil med att ”jag har rätt till min sanning”, osv.
Samma sak när det gäller att lära ut ”de” och ”dem”. Fullständigt meningslöst om man inte sätter det i ett större sammanhang. Att inte kunna skilja på de och dem är ju bara toppen på isberget, därunder finns det egentliga problemet – häpnadsväckande brister i det svenska språket, som säkert kan härledas till att ungdomars läsning begränsas till sociala medier, meddelanden från kompisar m.m. och att läsning av faktiskt litteratur, riktiga böcker, verkar vara ytterst ovanligt. Då lär det inte hjälpa med en lektion i ”de” och ”dem”. Och för de ungdomar som förstår hur viktigt det är att läsa, inte bara för att utveckla sitt ordförråd, utan för att överhuvudtaget få ett vidare perspektiv på världen, så kommer knappast elementär grammatik som ”de” och ”dem” vara ett problem…

Vi pratar om källkritik redan i förskolan, men på barnens nivå, givetvis. Är allt på tv på riktigt, till exempel. Vi har även arbetat med Green screen, så att barnen kan se sig själva på skärmen, men med en annan bakgrund. Sedan diskuterar vi, var du verkligen i rymden? Är alla bilder vi ser verklighet?

Jag är lärare på lågstadiet och pratar källkritik med mina elever. De kan tillexempel få i läxa att svara på frågor om ett ämne de gillar, tex hundar. Sen ska de inte bara svara på frågorna utan uppge var de hittade svaren. Frågade sin mamma, läste en bok, såg en film, googlade osv. Och sen diskuterar vi varför svaren skiljer sig åt mellan eleverna. Kanske är mamman veterinär, då är den källan antagligen bättre än en tecknad film på youtube osv.

Har flera i min familj som jobbar i skola, lärare och annat. Själv är jag nationalekonom så har ingen egen erfarenhet, men min uppfattning är att skolans största bekymmer är att exakt alla lägger sig i och har åsikter (eftersom alla har gått i skola så tycker alla att deras upplevelse är relevant). Även att de styrdokument som finns är utformade av folk som inte jobbar i skola. Ytterligare ett problem är att förtroendet för lärare är så lågt. Lärare har pluggat i typ 5 år ändå måste de följa styrdokument till punkt och pricka och stå till svars för exakt alla beslut och dokumentera exakt allt, i vilket annat kvalificerat arbete behöver man det.

Förlåt det där blev ostrukturerat, hoppas ni fattar ändå, sitter i telefon samtidigt haha

I många andra kvalificerade jobb behöver man göra samma sak och där folk har åsikter hela tiden.
Offerkoftan kan lämnas därhän.

Typ hela gymnasiets historia handlar om att hantera källkritik så det finns redan

Tog studenten 2019 och hela gymnasiet handlar om källkritik… sjukt många som fortfarande idag inte begriper sig på det dock så de bör nog utvecklas… 🙂

Själv tycker jag att man borde lägga in en kurs i privatekonomi under gymnasiet. Köpte min första lägenhet 4 månader efter studenten och hade egentligen ingen aning om vad ränta, amortering, bolån, hyra, avgifter osv är. Idag spar jag aktier och fonder, men 100% med hjälp av kunnig (SJÄLVLÄRD) sambo, jag själv vet inget alls:( Tråkigt och allt för många unga (och vuxna) har 0 koll på sin ekonomi…

Exakt! Och ingå i ALLA gymnasieprogram tillsammans med annan ”livskunskap”. Man är dessutom mer mogen och mottaglig då.

Livskunskap är väl ändå något som ingår i det förbannade FÖRÄLDRAANSVARET!?

Men eftersom du har gått ut gymnasiet har du ju grunden som krävs för att lära dig det. Det låter dock som bra saker att klämma in i matematik A, eller vad det heter nu.

Ja jag kan absolut lära mig själv, vilket jag har fått göra! Menar att jag tycker det borde ingå, som hemkunskap eller privatekonomi. Då jag känner många i min ålder som inte förstår innebörden av sms-lån och höga räntor. Men absolut att det ligger i ens egna ansvar att ta reda på det.

Gick ut gymnasiet 08 och vi pratade räntor, amortering osv i samhällskunskapen. Jämförde att köpa kontant och på kredit osv. Vi hade även en valfri kurs i aktiekunskap minns jag nu när du nämner aktier men det var få som valde den.

Hmm, det låter ju bra! Vilket program gick du?

Jag förstår att om man väljer ekonomi som program så ingår ju privatekonomi osv. Men jag som gick samhälle, fick inte lära mig detta, då samhälle är en sjukt stor och populär utbildning så är det många som missar detta.

Jag gick naturvetenskap så hade inte mer samhällskunskap än det som då hette A och B.

Tycker ungdomar idag nästan verkar ha för mycket källkritik. Har en tjej i yngre tonåren i min närhet och hon ifrågasätter allt. Det är väl bra till viss del, men en tråkig värld att det blivit så. Nu senast på Talang: ”Det där är ju fejk!” ”Tror ni att hon sjunger på riktigt?” osv. Ser man till Youtube-pranks, TikTok och allt vad det är de matas med dagarna i ända så fattar jag att det är så här de måste tänka, de måste hela tiden bedöma vad det är de ser. Ändå sorgligt att så stor del av världen är oäkta så det ska behövas.

Sonen tog studenten i somras och i.o.m. pandemin fick han inget jobb. De borde lära sig hur man skriver in sig på arbetsförmedlingen, vilka regler som gäller hos a-kassan om man är under 20 år, lära sig byråkratspråk, hur man söker jobb om man saknar arbetslivserfarenhet osv. Tråkigt men nyttigt. Men ja, jag är en tråkmaja dock en praktisk sådan. Sen, slöjden var ju skitkul! Särskilt träslöjden då farsan aldrig lät mig leka med verktyg: ”Det där är inte till för flickor”.

Förhoppningsvis lärde sig din son verktyg som hjälpte honom att ta reda på informationen han behövde.

Skolan kan omöjligen lära ut vad man behöver göra i varje situation, men den kan ge verktygen att lösa situationer. Att veta hur man söker lösningar, vilka källor man kan lita på och så vidare.

”Byråkratspråk” ingår i svenskundervisningen.

Men går man in på af:s hemsida så står det väl hur man går till väga vid inskrivning? Då måste man dock kunna ta till sig en skriven text, vilket verkar vara det stora problemet idag.

Men herregud, din son har väl förhoppningsvis förmågan att applicera de baskunskaper han lärt sig för att klara av att läsa instruktioner och följa dem? Nya och för honom okända situationer kommer att uppstå hela tiden, genom hela livet.

Hade jag fått lära mig att betala räkningar och skriva in mig på af när jag gick skola så hade jag ändå inte haft nytta av det eftersom det då skedde via pappersformulär och idag online. Men som tur är så har skolan gett mig så pass mycket kunskap att jag kan läsa mig till hur det går till.

Grupparbeten är väl jätteviktigt? Finns många som behöver lära sig arbeta ihop med andra.

Fast det gör man inte om man inte är ”lagd åt det hållet”, hur mycket man än tvingas utså det.

I både privatliv och arbetsliv är det viktigt att kunna samarbeta, se andras perspektiv och kunna hålla fokus på målet trots obalanser eller distraktioner.

Så som grupparbeten går till i skolan skapar det inte förmåga att samarbeta utan tvärtom, en aversion mot den typen av ’samarbeten” och något man då vill undvika. Vore bättre med självständigt arbete när man ska bedömas och betygsättas så läraren ser vad varje individ kan. Har man tillräckligt med kunskap inom ämnet kommer man kunna samarbeta så mycket man behöver senare. Att skapa ogynnsamma situationer, som ”grupparbeten” ofta är, leder inte till positiva erfarenheter av samarbete utan tvärtom.

Jag känner inte till någon lärare som skulle betygstätta en elev enbart baserat på grupparbete, och det kommer från någon som känner till skolsystemet väl. En stor del av skolans roll är att hjälpa barn med den sociala utvecklingen, och grupparbeten är ett utmärkt tillfälle för det. Jag kan hålla med om att jag inte tyckte om dem när jag gick i skolan själv, men det var just för att så många inte hade fått öva på att ta gemensamt ansvar. Vi informerade helt enkelt läraren om de elever som inte hade dragit sitt lass och i majoriteten av fallen resulterade det i konsekvenser för den enskilda individen. Precis som det borde göra om man väljer att försöka åka snålskjuts.

Jag föredrar inte heller att arbeta i grupp men det är ju något man i många fall kommer stöta på senare i livet ändå (beroende på vad man väljer för yrkesbana såklart). Nyttigt att lära sig hur andra människor fungerar och att kunna axla olika roller i en grupp (och ha förståelse för de olika rollernas funktion).

Ja det är ju kul ju!!!
Däremot att redovisa kan man gärna ta bort ?

Tänkte lite så förut om slöjd och orientering men ju äldre jag blir (och mer ansvar jag får) desto mer dose everything make sense. Grupparbeten kan man däremot skippa.

Tycker inte alls man ska skippa grupparbeten. Viktigt att kunna samarbeta med grupper även där bästa kompisen inte ingår.

Hela arbetslivet består ju typ enbart av grupparbeten. Så det om något ska man absolut inte ta bort.

Allt du nämner står ju redan med. Källkritik står inskrivet redan i läroplanen för förskolan

Hur många här inne har ens läst rådande läroplanerna för det ämnen ni tycker är undermåliga? Eller utgår ni från vad ni minns från när ni läste ämnet för x antal decennier sedan?

Jag inser att jag är långt ner bland kommentarerna och kanske ingen läser, men en sak jag hade uppskattat under högstadiet/gymnasiet är::::

TRAFIKREGLER

En form av mjukstart till körkortet.
Hade gett så mycket mer än tekniklektionerna i 8:an

Jag läste trafikantkunskap i gymnasiet!
50 poäng med bara trafikregler 🙂

När jag var liten fick jag varje halvår ett häfte från NTF. Vet inte om det var någon form av barnklubb de hade eller vad det var. Men där fick man lära sig trafikvett från typ 3 års ålder upp till dess att man började skolan.

Är det någon som kommer ihåg det där?

Ja jag kommer ihåg! Blir helt nostalgisk nu. (är född 86) älskade verkligen de där häftena, jag och syrran kunde sitta hur länge som helst med de och samtidigt lärde vi oss något. Superbra ?

Tekniklektionerna hade jag önskat fler av. Vi fick lära oss att byta kontakter på lampor, löda enklare saker, fixa en toalett med trasig flottör osv. Riktigt bra att kunna!

Det är ju egentligen tekniklektionerna som jag har haft mest nytta av i livet om man tänker bort arbetslivet och det självklara som att prata och skriva.
På tekniklektionerna fick vi lära oss att själva göra allt det där som man vanligen ringer ”den där kontakten” för. På så sätt har jag sluppit många kryddade fakturor från rörmokare, elektriker, hantverkare och ”datorfixare”.

Vi hade trafikdagar i skolan från förskoleklass till femman ? när vi var små anpassades det för gångare och när vi blev större för cyklister. Plus att alla lysande på Trolles Trafik radio.

Samma här. Minns i förskolan när en del fick vara bilar och krypa runt på golvet. Några var gångtrafikanter och skulle passera vid ett ”övergångsställe” utan att bil och gångare skulle krocka.

Enligt min skolapp (till mitt barn i årskurs ett) läser barnen detta redan detta nu.

Bedömningen gjordes utifrån om barnet kunde förutse fara i trafiken.

Har han själv ngn högre utbildning? Eller bildning ÖHT..?

Det jag saknade av min skolgång var lite mer praktisk samhällskunskap. Tex att när du jobbar betalar du skatt och att inkomster ska deklareras och hur ett val går till praktiskt. Vi pratade om riksdagen flera gånger men inte hur det går till i vallokalen och aldrig nämndes det att man ska deklarera inkomst – men vi pratade om brottsmål två gånger om ( men aldrig om civilmål )
Nu har ju allt löst sig för mig och det är 20 år sen jag slutade grundskolan så läroplanerna är ändrade sen dess.

Hade ni inte skolval när det var riksdagsval? Det trodde jag att alla skolor hade.

Njae – de testade digitalt skolval – vi fick logga in på nån hemsida. Inget som liknade riktigt val till utförandet. Sen så har jag vettiga föräldrar som lärt mig sakerna jag inte lärde mig i skolan, fast jag ser fortfarande många missuppfattningar kring hur det går till i en svensk vallokal på internet vid varje val – så ja.. det verkar vara fler som inte uppfattar det.
Fast sen har vi ju alltid den detaljen – vad man som elev / tonåring är kapabel / har intresse av att ta in…

Vi fick besöka både riksdag, regering, en rättegång, aftonbladet och massa annat.
Vi åkte till och med på en klassresa till Polen för att bl.a. jämföra deras samhällsstruktur (historia, litteratur och massa andra ämnen var också inblandade i den resan).

Konstigt att ni inte fick lära er det när ni hade skolval. Tog studenten 2017 och både när jag gick i sexan 2010 och på gymnasiet 2014 hade vi skolval som gick till nästintill exakt som en riktig röstning.

Önskar så att personer som har åsikter om skolan kunde sätta sig in hur det är i skolan idag och vad de står i dagens läroplaner. Då hade dina önskemål och förslag sett helt annorlunda ut. Då det utifrån dina förslag och önskemål framgår att du inte vet vad som det undervisas om eller varför vissa ämnen/innehåll finns.

Ja, ämnen där alla har erfarenheter men lite faktisk kunskap är svåra att diskutera. Alla har gått i skolan och har sin uppfattning men att man saknar vissa kunskaper kan ju faktiskt bero på enstaka lärare som struntat i vissa moment eller att man helt enkelt inte var där när det pratades om något specifikt, det är inte alltid lätt att minnas. Hur många satt koncentrerade konstant och hade 100% närvaro genom alla år? Ben kanske?

Inte last alla kommentarer ordagrant men mitt barn som går i årskurs ett i Malmö arbetar redan med ovanstående samt det mesta i kommentarerna. Det senaste hembrevet innehöll specifikt information kring arbete kring källkritik tillsammans med bibliotekarien på skolan. Alltid tyckt hennes skola var fine men kanske en superbra skola då ?

Sex och samlevnad tillbaka till läroplanen tycker jag. Inte som det är nu att det ska förmedlas i varje ämne men det görs ju inte.
Samt körkortsteori, trafikregler.
Prao, fick för mig att det tagits bort vilket jag tycker är synd!

Prao är inte borta. Finns inte just nu bara pga corona.

Trafikdagar har alla i grundskolan. Sex och samlevnad går man igenom på biologin och elever tar fortfarande och praktiserar.

Slöjd tänker jag mest är för att eleverna ska lära sig fixa egna saker. Speciellt syslöjd är väl nyttigt för alla som lagar kläder då och då. Hörde exempelvis en kille på bussen för några år sedan som sa till sin kompis att han måste köpa ny jacka för att dragkedjan gått sönder.

Det är väl den mentaliteten av köp och släng man vill motverka?

Grupparbeten är viktigt för att förbereda sig och lära sig att man alltid kommer bli utnyttjad och lurad att göra andras arbete även senare i arbetslivet.

“Son skulle kunna ersättas av dessa” – du menar som skulle kunna ersätta dessa? Nu har du ju skrivit som att Slöjd ska ersätta dina förslag? Skärpning med språket. Speciellt i ett inlägg om skolan. ?

Källkritik är ett kunskapskrav och del av det centrala innehållet i Svenska redan i åk 1-3, även grammatik som de/dem men det övas och utbyggs under alla skolåren. Ingen kunskap är någonsin ”klar”. Självkänsla övas i allas skolans ämnen med hjälp av just grupparbeten och lärarstöd. Hur skulle man boosta elevers självkänsla och självförtroende om de ständigt satt själva med sin grammatik exempelvis? Många verkar inte förstå att utanför ämneskunskaperna ska vi även fostra medborgare och där ingår det att kunna arbeta tillsammans med andra precis som på en arbetsplats.

Problemet är snarare okunniga och outbildade personer som försöker tolka läroplanen utan utbildning och att exempelvis sådana som Ben vill och får starta en skola…

Det enda jag kan tänka på när jag ser Ben är när han först var ledsen över att Nicci dumpade honom och sen la upp en video på Youtube om hur han var på en så mycket högre nivå i livet än vad hon var och bla bla.

Hur man använder kommatecken på ett korrekt sätt…

En person som knappt behärskar svenska startar mer jävla friskolor, yeeeeey