Jag känner inte att mitt eget moderskap är något ljuvt och fantastiskt. Det betyder inte att det är mindre värt.
Ni får inte glömma att jag är mitt i en stor bearbetning av att det faktiskt ska bli en bebis, så snälla var snälla. // Sandra Beijer
Sandra Beijer har på allmän begäran skrivit ett inlägg där hon svarar på frågor om sin graviditet, och svaren hon ger är lite annorlunda mot vad man är van att läsa från gravida influencers.
I de flesta frågestunder så beskriver den blivande mamman sin graviditet som magisk, fantastisk och ”att det är som att livet startar nu, med det här lilla miraklet i magen. Stor som en squash är den också. 😉
Sandras frågestund är…hur ska jag säga….motsatsen till det.
Här kommer några frågor och svar från Sandras blogg:
Vet du könet/Kommer du ta reda på könet?
Ja, vi har vetat ett bra tag. Sedan början av maj faktiskt.
Det är viktigt för mig (och oss) att ta reda på så mycket information om personen i magen som möjligt, för att göra detta mer begripligt.
Kommer inte ha nån gender reveal på bloggen. Men ni kommer få reda på könet naturligt när den kommer ut, ett namn måste hen ju ha.Du har själv skrivit att du inte är så pepp på själva graviditeten men finns det nån överraskning med det?
Vet inte om jag har skrivit det? Det tror jag inte? Det är läskigt med bebis och så vidare, men just att vara gravid är något jag alltid tänkt att jag skulle trivas som. Och det gör jag.
Jag känner mig fin som gravid och har alltid tyckt att graviditet är en väldigt snygg stil om man får skriva så ?.
Det är tråkigt att jag har så ont och inte kan strutta omkring i högklackat och typ va snygg i en bar, men annars tycker jag att det är roligt att klä på mig om morgonen och känner mig ganska het.Hur förbereder du dig inför förlossning?
Ska du amma?
Detta har jag förstått i mitt kommentarsfält är en känslig och het fråga.
För mig är det mest en konstig fråga? Och otroligt ointressant. Va? Du undrar om jag ska amma?
Jag antar det, om bebisen vill det.Vad har du köpt till bebisen?
Vi har köpt exakt noll saker.Vad ser du mest framemot med att bli mamma?
Det är fortfarande rätt svårt att greppa, men tycker om tanken på min kille som en pappa <3 Så gulligt.
Det här var alltså gravid-Q&A nummer ett.
Jag undrar hur många Sandra har planerat egentligen… 🙂
Föregående inlägg 
Jag tycker det är bra att hon är ärlig. Tror det är en vanlig känsla att inte vara ÖVERLYCKLIG över att vara gravid. Är ju en stor omställning och många kanske känner sig oroliga. Tycker inte att man ska skuldbelägga henne på något sätt utan tycker det är riktigt bra att dessa känslor också lyfts.
Det är väl så de allra flesta känner? Särskilt inför det första barnet måste man ju bara vänja och lära sig. Det är väl mest på internet dessa tokmorsor existerar som bara bryr sig om baaarn- jag har inte träffat en enda i verkligheten.
I alla fall exakt så jag kände. Man vet ingenting om hur saker blir, hur förlossningen är och om man ska amma. Det är väl bara att ta det som det kommer. Sedan är det ju oerhört svårt att greppa vilket iaf gjorde mig lite avvaktande så att säga i min inställning.
Men har inte läst något positivt hon skrivit om väntande bebisen? Och det hyllas hon för? Ha barn ät ett jättestort ansvar och du kommer ha det hela livet. Förstår inte man skaffar barn om man inte jättegärna vill? Björn verkar så snäll och blir nog en toppenbra pappa. ❤
Ibland blir det ju som det blir dock. Jag tror det är väldigt väldigt normala och vanliga känslor men det är kanske inget man pratar om.
Även att inte tokälska barnet från första sekund är också helt normalt, men lite skam att prata om.
Har du barn? Oavsett hur jättegärna du vill ha barn kommer ett barn, särskilt det första när du inte vet hur det går till inte med några sorts romantiska rosa känslor. Svårt fatta vad det är du vill folk ska säga för extra positivt? Klart hon är glad åt sitt barn men vad är det du vill att hon ska säga?
Vi ville ha barn och det var planerade graviditeter men upplevde noll rosa moln. Hatade att vara gravid och kände mig inte speciellt pepp för att ha barn. Om det sa någonting om hur jag är som förälder eller hur jag kände när barnen kom? Nej. Tycker det är otroligt bra att Sandra skriver ärligt kring hur hon känner. För det behövs när man matas med en bild av hur man borde känna eller tycka som kvinna.
Du ville ha barn men var inte pepp på det? Förstår inte.
Sandra Beijer känns inte så genomtänkt just nu och det får man väl förstå eftersom hon är just gravid, full av biologiska processer och verkar lätt förvirrad. Hon kommer säkert ut på andra sidan en mer balanserad och älskvärd person igen. Direkt otrevligt att ha frågestund och sedan snobba en så basal fråga som den om ammning. Men hon verkar som sagt stressad av att föda och tanken på att ett barn kommer snart. Jag ger henne ett pass här.
Anonym 18:42.
Fast jag förstår verkligen hennes svar. Varför undrar folk om andra människor ska amma eller inte? Hur är det en relevant fråga? Vad har någon annan med det att göra?
Tycker iofs att det är ett vettigt svar. Jag är själv gravid och har INGEN ANING om jag kommer amma eller inte. Det är något som jag såklart kommer försöka men funkar det inte så har jag inga som helst problem att inte göra det.
Det kan väl bli lite hur som helst med känslorna under en graviditet och säger inte så mycket kanske.
En ganska stor andel kvinnor kan få förlossningsdepression och en del kan också få den innan födseln – och hos vissa är det BARA hormonerna som styr dessa negativa känslor.
Jag blev mest lugn som en idisslande ko och bråkade inte en enda gång med den blivande pappan. Han är fortfarande helt fascinerad när han berättar om det. Däremot höll jag mig borta från negativa människor, det var jag jättenoga med.
Undrar om Sandra är lite bitter på att Therese Lindgren gör en liknande serie som hon själv? Och vice versa…
Tror jag inte. Varför skulle hon vara det? Har hon skrivit något som indikerar det?
Vad är det för serie?
Therese blev kontaktad av Discovery (?) om att göra en tv-serie. Hon funderade på vad hennes stora trauman är och kom på att det var jobbigt när Anders gjorde slut med henne. Så skapades hennes serie Dumpad. Den handlar om en tjej som blir dumpad mitt i sommarstockholm och försöker komma över sitt ex med hjälp av sina vänner.
Sandra ska göra en serie som är baserad på hennes roman Allt som blir kvar, som handlar om en tjej som blir dumpad mitt i sommarstockhom och försöker komma över sitt ex med hjälp av sina vänner.
Temat är ju inte direkt unikt, men serierna kommer i alla fall inte komma ut samtidigt vilket kan underlätta för dem.
Har också funderat på detta. Liknande koncept, story och plats. Men det kommer nog också skilja ganska mycket på serierna. Therese fick förfrågan att skapa en serie på grund av sitt personliga varumärke (och arbetade sedan fram koncept och story), Sandra har arbetat fram en serie och pitchade in den hos olika produktionsbolag.
Men jag tror att SBs serie blir mer genomarbetad. Den bygger på en redan skriven bok, hon är författare och har tagit stor del i manusskrivande, och hon har ett öga för detaljer och storytelling både genom sin blogg och tidigare arbete som copywriter.
TL serie är framtagen under mycket kortare tid. De började med att ta fram idéer i fjol, dom har redan spelat in alla avsnitt och har premiär i oktober i år. SBs serie kommer inte förens 2022.
Therese är inte heller själv någon författare. Visst, hon har skrivit en biografi och en bok om veganism, men hon har inte alls samma litterära kunskap som Sandra (sen kan man ju också tycka att Sandra inte är något författargeni, men hon är bättre på att skriva än Therese. Å andra sidan vet vi ju inte exakt hur delaktig Therese har varit i manus och regi, så dom kan ju ha tagit hjälp av riktiga yrkespersoner som faktiskt vet vad dom gör, och därmed ser till att det bli bra.
Jag skulle gissa på att Thereses serie blir poppis hos tittarna eftersom det är Therese som är med och skapat den, medan Sandras serie blir mer som ett självständigt verk som inte behöver kopplas ihop med en influenser för att få credibility och kritik.
”Tycker om tanken på min kille som pappa”
Alltså… ja så många tjejer som tänkt så, görhoppningsr om att han få äntligen ska steppa upp, ta det där halva ansvaret för deras samboliv, skärpa till sig, sluta festa och vara otillgänglig emotionellt osv osv. Bli den dör partnern hon alltid velat ha..
Va? Jag tycker tanken om min väldigt ansvarstagande sambo som pappa är fin. Fint att se honom med barn och det band man får tillsammans. Behöver ju inte ha och göra med att personen ska ”steppa upp”.
Nu skulle jag inte beskriva Sandra Beijer som ung och naiv. Inte heller framstår det som att hennes kille är en strulig suput.
Vem beskrev henne så? Det var andra kvinnor som uttryckt samma tankar som jag syftade på..
Så behöver det ju verkligen inte vara. Jag gillar också tanken på min pojkvän som pappa till våra eventuella framtida barn. Och han är ingenting av det där du beskriver. Tvärtom. 🙂
Eller som mina barns pappa: Lekfull och sprallig, omhändertagande och snällast i hela världen.
Älskade tanken på honom som pappa, han är född till det, det kommer tusen gånger mer naturligt för honom än för mig, vilket också resulterat i att han drar cirka 75% av barnlasset i vår familj.
?♀️
Meh? Var skriver hon att han kommer förändras? Hon verkar tycka att hon har en hyvens kille- vad fint.
Fast det sa jag väl inte? Jag må ha citerat sandra i början av min kommentar men resterande text handlade om andra kvinnor jag hört uttrycka sig så..
”Alltså… ja så många tjejer som tänkt så, görhoppningsr om att han få äntligen ska steppa upp, ta det där halva ansvaret för deras samboliv, skärpa till sig, sluta festa och vara otillgänglig emotionellt osv osv. Bli den dör partnern hon alltid velat ha..”
Hoppas du fick bättre läsförståelse av att kopiera och klistra in min kommentar..?
Jag vet att det blir en del stavfel pga min spruckna mobilskärm och då är det kanske inte så lätt att hänga med i vad jag skriver.
Nej, man behöver inte vara exalterad över graviditeten, man behöver inte se fram emot att köpa barnsaker, eller bry sig så mycket om vad barnet ska heta osv, men man behöver inte heller kokettera om det. Känns som väldigt vanligt bland bloggare idag. ”Ja, jag är ju en sådan man som gör helt tvärtom”, suck!
Egoina och Hanapee är likadana. Och den sistnämnda är superkänslig för allt och ska därför vrida och vända på vartenda ord i sin blogg. Och hennes bloggläsare behöver väga varje ord på guldskål för att inte få en verbal hurring.
Jag tänkte också på det, om det är äkta eller om hon vill vara lite annorlunda bara…
exakt!!! Hon vill bara stå ut från mängden och vara superspeciell. Patetiskt
Men många kände ju igen sig.
Så det är nog bra att hon visar att man kan känna olika.
Det är inget konstigt att känna tusen olika tankar inför graviditeten/föräldraskapet men bara löjligt när hon ska posera med det. Det tror jag hon vet (att det inte är något konstigt alltså). Istället vill hon försöka låta blasé. Prata med vilken erfaren barnmorska/barnpsykolog som helst så ska ni nog se att hon/han hört det mesta!
Jovisst, men det ör sällan de sidorna får höras i offentligheten tycker jag. Finns en stark norm att allt ska vara gulligull och fantastiskt.
Skrev tidigare i ÖS, men passar bättre här I guess.
Tyckte Q&An var bra överlag. Men hon skrev en felaktig grej (”Ingen, alltså ingen, kan neka dig ett kejsarsnitt i Sverige”), som är helt fel och väldigt enkel att snabbt googla sig fram till. Vilket inte är något problem, men det påtaldes i kommentarsfältet (på ett schysst sätt från vad jag sett iallfall) och då la hon till en uppdatering idag:
”Det blev en jäkla diskussion ang kejsarsnitt. Nu kommer jag inte godkänna mer kommentarer ang detta. Spridda spekulationer som bara orsakar oro och jag själv har varken tid eller kunskap att ta reda på vad som är sant eller inte. Söker du fakta, skaffa den INTE i ett bloggkommentarsfält. Kram hej.”
Alltså…okej, ja. Men nu var det ju hon som skrev något felaktigt, men nu får det inte diskuteras för hon har inte tid eller kunskap att ta reda på vad som är sant?
Idk, gillar Sandra som tusan och kritiserar sällan då hon i mitt tycke är nog den influencer i Sverige som sköter det på ett snyggt och transparent sätt. Men blir trött på när influencers inte ens kan ta att någon säger emot – var ju inte ens kritik mot henne eller något otrevligt i det hela. Om hon dessutom inte hade uttalat sig om något så tvärsäkert trots att hon inte har tid eller kunskap att ta reda på vad som gäller, så hade det ju inte vart något problem överhuvudtaget.
Jag kan tänka mig att det finns kvinnor som får dödsångest av tanken på att behöva föda vaginalt och att de kanske inte då vill/förmår föra en lång och välbalanserad diskussion om det i ett kommentarsfält.
Okej, men då behöver de inte göra det bara. Vet inte riktigt vad din poäng är? Kommentarerna om att det Sandra skrev inte stämde var bara vanliga kommentarer som inte var kritiska mot Sandra eller otrevliga på något sätt. De bara sa att det inte stämmer.
Sen var det några andra i de senatse kommentarerna som också började – som alltid – debattera om hur kejsarsnitt vs. vaginal förlossning. Vilket jag helt förstår att Sandra kanske inte vill ha där, men släpp bara inte igenom det då. Men det hon skrev i sin uppdatering var ju om att HON inte hade tid eller kunskap att ta reda på vad som var sant, vilket torde vara i svar till de som skrev att hon hade fel gällande att ingen i Sverige kan bli nekad ett kejsarsnitt. För hon skrev aldrig själv något om kejsarsnitt vs. vaginalt, så där fanns det ju aldrig någon anledning för henne att behöva säga vad som var rätt/fel.
Känns skumt att bli gravid om man har sådan panik för att föda vaginalt. Finns mycket som kan hända vid ett kejsarsnitt och det är långt ifrån smärtfritt och säkert.
Tycker du detsamma om andra typer av vård? Att man skulle tänkt sig för innan? Sveriges förlossningsvård är ett skämt, vad som helst kan hända där också.
(Nej inte pga barnmorskorna, de är i regel helt fantastiska om de får rätt förutsättningar för det)
Om man väljer att bli gravid (och att fortsätta vara gravid) så är det väl i regel för att man vill ha ett barn och bli förälder, inte för att man är jättesugen på att gå igenom en vaginal förlossning?
Ingen graviditet eller förlossning är utan risker. Faktum är dock att kejsarsnitt också har fördelar i form av mindre risk för skador i underlivet och mindre risk för barnet att drabbas av skador relaterade till syrebrist som kan uppstå vid en vaginal förlossning.
När ska bilden av kejsarsnitt nyanseras? Och framförallt, när ska kvinnor i Sverige anses vara kapabla nog att få bestämma över sin egen kropp genom att fritt få välja förlossningssätt?
/Någon som kämpade för att få ett kejsarsnitt och aldrig skulle vilja föda på annat vis
Tycker argumentet ”då skulle ju alla välja snitt och det går ju inte” är jävligt spännande. Faktum är ju att nej så skulle det såklart inte bli, och OM det hade blivit så, är det verkligen så hemskt? Men nää vi kan väl inte ha kvinnor som går runt och bestämmer över sina egna kroppar, hujedamig.
För den som vill ha många barn är kejsarsnitt ett sämre alternativ då riskerna för flera allvarliga graviditetskomplikationer ökar exponentiellt med antalet snitt. Så om alla kvinnor valde snitt skulle vi ha många fler kvinnor som behövde inneliggande sjukhusvård pga föreliggande moderkaka med blödning, som behövde operera bort livmodern pga moderkaka som växer in i livmodern på felaktigt sätt mm. Detta är väldigt allvarliga komplikationer. Så frågan om kejsarsnitt eller inte är mer komplex än vad som framkommer i debatten.
Vaginal förlossning har sina risker och det finns ingen one size fits all. Men att göra många kejsarsnitt är definitivt förknippat med större risker jämfört med att göra bara ett snitt.
Ja men vad bra, vi ska ju ändå föda färre barn pga miljön och allt det ?♀️
Naturligtvis ökar risken att drabbas av komplikationer ju fler kejsarsnitt och en person gör. Risken för att drabbas av de komplikationer du nämner är dock otroligt liten till att börja med, vilket det också vore renhårigt att upplysa om.
Det borde vara upp till varje kvinna att själv få avgöra vilka risker hon vill utsätta sin kropp för. Personligen väljer jag hellre de risker du nämner ovan än de skador som kan uppkomma i samband med en vaginal förlossning. Jag har dock full respekt för att många kvinnor önskar föda vaginalt och skulle aldrig skuldbelägga dem för det. Det enda rimliga är att kvinnor som önskar föda med kejsarsnitt möts av samma respekt, både från vården och det omgivande samhället, och att vi slopar den ”naturlighetsnorm” som av någon oklar anledning uppkommer just när vi talar om förlossningar, men inte någon annan vård.
Ovanligt hos oss i Sverige eftersom vi har förhållandevis låg grad av kejsarsnitt. Klart vanligare i länder med högre andel kejsarfödslar.
I USA bedömer man att den ökade mödradödligheten delvis hänger samman med att det är så vanligt med kejsarsnitt utan medicinsk indikation.
Övriga problem med upprepade kejsarsnitt är ju att det rent tekniskt är svårare = det är ärrigt, större risk för skador på intilliggande organ om tex tarmar eller urinblåsa vuxit fast mot livmodern. Svårare operationsförhållanden ger ofta längre operationstid vilket i sin tur ökar risken för blodpropp osv.
Jag tycker inte heller om naturlighetsvurmande kring förlossningar, så där är vi överens.
I USA tjänar läkarna på ks då det är dyrare än en vaginal förlossning. Därav fler kejsarsnitt där.
Ja Sandra låter inte så sugen på att ha ett barn/bli förälder heller… Men det kommer nog med tiden?
Blir så trött:
Håller med dig. Vi har fasiken rätt att bestämma över våra egna kroppar. Nyligen blev ännu ett barn skadat på mitt sjukhus, för läkaren vägrade snitt. Bara på några år har tre barn (nu fyra) blivit skadade. Och mammorna traumatiserade. Fy fan för såna läkare.
Jag vägrade vaginalt. Jag hade kämpat i flera år för att bli gravid. Så ingen ska komma och säga att om man längtar så står man ut vid att föda vaginalt. Jag fick mitt snitt. En av läkarna jag träffade sa att ingen kan bli tvingad att föda som vanligt.
Men det kan ju dock…
Kan man ju dock ska det stå…
Nja, det är en sanning med modifikation. Det är en otroligt svår och kämpig process att få igenom ett kejsarsnitt på human indikation (dvs att den gravida kvinnan önskar det utan medicinsk anledning) i Sverige, framförallt i vissa regioner. Som tur är för Sandra Beijer så bor hon i Stockholm där sjukhusen generellt är mer liberala med att bevilja kejsarsnitt. Rekommenderar instagramkontot ”Snittmyndig” för historier på hur det kan gå till när kvinnor önskar kejsarsnitt i Sverige idag om du vill veta mer.
Oj, nu var det jag som läste din kommentar väl snabbt. Jag ber om ursäkt. Håller med om det du skriver. Helt vansinnigt att kvinnor i Sverige tvingas föda vaginalt mot sin vilja år 2021.
Typiskt henne. Har hänt mer än en gång.
Nej det var ju bra och saklig fakta. Blir inte så bra om man ska sprida att det är på ett visst sätt som inte är sant. Personen hade ju erfarenjet av kvinnor som vägrats ks och regioner som i princip inte godkände såna. Man kan inte ”beställa” ett ks (sen om man BORDE kunna är ju en annan fråga.)
Men jag hoppas Sandra får som hon vill. Hon är ju privilegierad och har språkets gåva så då brukar det ju gå bättra att få sin vilja fram (menar inte detta på ett negativt sätt men så ser det ut, tur för henne.)
Ouch, vad sur hon låter!
Hoppas det är ok att spekulera om kön. Jag tror det är en flicka pga:
1) Sandra hade rosa bakgrund på ”jag är gravid”-bilderna
2) Björn tittar på Girls
??
Flickan kommer heta Betty Beijer såklart.
Vad gissar ni på?
Kan inte bry mig mindre om henne eller andra gravida människor.
Intressant att du trots det öppnade kommentarsfältet till det här inlägget ???
?
Men ändå sitter du och läser kommentarer om just henne och graviditet. Så jo, lite mindre kunde du ha brytt dig faktiskt. ?
Hon har en typisk flickmage med; inte klotrund utan mer lågt placerad och inte så tydlig till formen. Fick själv höra som gravid att jag bergis väntade en grabb, vilket också stämde. Den stod verkligen rätt ut och var … ja, klotrund. Iofs är det 50 % sannolikhet på denna så egentligen rätt löjligt att spekulera i den frågan men alltid kul att gissa när det inte framgår.
En flicklaget ska enligt den myten vara högt placerad inte lågt. Och ja, bred i formen.
Så otroligt glad att jag inte läser Sandra Beijer eller Elsa Billgrens bloggar längre, så trött på deras priviligierade gnäll.
ok.
Skulle du kunna utveckla vad du menar med ”privilegierat gnäll”? Att hon gnäller över att hon är gravid och sina känslor över det när det finns folk som inte kan få barn? Eller vad exakt åsyftas?
Jag med blir spyfärdig.
OT om Hannah och Amanda: nån mer som reagerade på det ironiska i att de ägnade ett helt poddavsnitt till att prata om hur mycket de HATAR golf, för att i nästa avsnitt vara sponsrade av….golfkläder?
Jag tycker att det hade känts mer äkta om de hade paketerat det som ”åh vi har ju snackat lite skit om golf, men nu är det faktiskt dags att ge det en chans….”
Äh, vet inte, det kändes vara så weird att inte benämnda elefanten i rummet.
Dom skiter verkligen i vilka dom gör samarbeten med så länge dom får tillräckligt betalt. Snussamarbetet var också fräscht. ?
Alltså den här graviditeten… förstår Sandra att barnet själv kommer läsa hennes inlägg en dag? Jag antar att hon vill att graviditeten ska få vara lite privat, men hon framstår mest som väldigt opepp. Har läst mycket om hur overkligt hon känner att det är och ogreppbart typ. Men inte ett ord om att barnet är välkommet/älskat/längtat efter? Det känns så kallt och konstigt. Och att hon ifrågasätter frågan om amning på ett så otroligt drygt sätt! Ok hon är inte där än men det är typ ett av de största samtalsämnena när man har en bebis. Sen får man tycka vad man vill om det faktumet, men så är det. Hur kan hon ens tro att det är ointressant?
Håller verkligen inte med dig. HUR stört är det inte att fråga en person om den tänker amma? Sandra svarar väl på det enda sätt man kan svara och fortfarande inte vara oartig- jag hade bara bett personen hålla käft, none of your business liksom.
Fast det var ju en Q&A om hennes graviditet där folk fick ställa frågor på Instagram. Då har man väl ändå bjudit in till att få frågor om tex amning?
Men amningsfrågan kanske inte var så känslig för den som frågade? Uppenbarligen är det väldigt känsligt för just dig, men det betyder ju inte att frågan är ”störd”. Tycker man att det är privat så säg då det, eller så säger man att man inte vet, eller så säger man det man tänkt göra, inte mer med det?
Känslig? Konstig snarare. Hur kan det vara intressant liksom?
Till skillnad från alla superintressanta frågor om var influencers klipper dig/har extensions/var tröjan är köpt och vilken färgkod det är på väggen menar du?
Personen har ju liksom gjort business just av att man ska bry sig om hennes liv.
Känslig (jag som skrev) är den ju överhuvudtaget inte men helt absurd. ”Hur många gånger bajsar du på onsdagar.” Varför tror du nån halvvettig individ tänker dela den informationen med dig? Sköt dina egna kroppsfunktioner tänker jag & skit i mina (om du inte är helt gränslös)
Reagerade på hennes svar. Varför på just den frågan? Alla frågor är väl då lika konstiga, ointressanta och onödiga? Typ ska du föda vaginalt, har du köpt saker till bebisen än? Varför är det ena mer konstigt och privat än det andra? ?
Det är inte alls en störd fråga, och fullständigt väntad i en q&a om graviditet. Hon behöver alls inte svara om hon inte vill såklart, men hennes reaktion är weird.
Tycker den och alla andra frågor är ointressanta om en annans graviditet men sån ör jag. Men hon hade ju frågestund liksom och valde själv att svara så fattar verkligen inte surheten. Då är väl vaginalt vs. ks mer laddat i så fall..
BS, det är Sandra som är gravid. Låt henne vara det på sitt sätt. Bara för att man är gravid behöver man inte bete sig som du tycker.
Kan man inte känna att barnet man ska få kommer vara älskat? För ursäkta men Sandras beteende känns otroligt kallt – att barnet skedde av ett misstag och nu måste hon försöka hantera det.
Hahahah men WTAF?
Varför det? Har flera vänner som aktivt försökt få barn (jag tror att Sandra och Björn bestämde att försöka men att det gick betydligt fortare än de trodde) och känt precis som SB när de sen blev gravida och till och med när barnet precis fötts. Det är inget de skulle säga högt men som viskats till nära vänner. De är fantastiska föräldrar idag och älskar sina barn djupt. Jag tycker det är bra och modigt att SB ger dessa människor en röst också. Man måste inte låtsas att allt är fantastiskt, bara för att normen säger så
Gick betydligt fortare? Så vitt jag vet finns det skydd man kan använda istället för att ”dra ut den” innan.
För den som läser på om att försöka få barn framgår det ganska tydligt att det är lika normalt att det är jättelätt att bli gravid som att det tar flera månader. Det kanske helt enkelt är så att Sandra och Björn hade tänkt sig att det skulle ta längre tid än vad det gjorde? Så var det i alla fall för mig båda gångerna. Tyckte det kändes sjukt att det bara behövdes ett endaste försök. Vad är oddsen för det liksom? Jag hann inte ens få börja längta. Det var liksom bara ”ska vi försöka skaffa barn?” ”Japp” ”bra då är vi gravida”. Noll väntan.
Jääävlar i min låda vilken jäkla tolkning ? Folket här… Herregud ???
Haha men gud! Ett av de STÖRSTA samtalsämnena! Jag har två och det ger verkligen inte varit ett stort samtalsämne. Samtidigt är det första barnet och hon har ingen aning, varför ska hon ta ställning innan barnet ens är fött. Tagga ner! Man behöver inte prata om barn och graviditet hela tiden bara för att man har barn/är gravid. Dessutom skulle jag tro, utan att följa Sandra, att hon är lite rädd för att det ska bli någon typ av mammablogg och familjelivsföljare.
Ok jag har också två och fått frågan otaliga ggr, ibland utifrån en värdering och ibland utan. Det är inte en orimlig fråga. Och jag håller med någon annan i tråden, varför är den frågan mer ointressant är vilka caféer hon gillar i Sthlm?
TÄNK om hon dessutom svarat ”Jag vill inte amma”. HolyMF.. Haha folk hade ju gått i taket???
Vilket barn vill inte amma är min fråga.
Obs bryr mig inte om hur hon eller någon annan matar sitt barn. Tyckte bara det lät roligt.
Hon talar ju som en typisk bloggare utan barn och med en fot fortfarande på bargolvet. Tror hon kommer förändras det närmsta året.
Hehe, tänkte också på att den formuleringen blottande lite av en kunskapslucka… Antingen får ju barnet inte i sig tillräckligt med mjölk genom amning pga låg produktion eller dåligt grepp, eller så väljer mamman att inte amma av olika anledningar. Att barnet skulle se tutten och ba ”NEJ TACK, VILL HA ERSÄTTNING!!” har jag då aldrig hört talas om
Igenkänning. Jag ville absolut skaffa barn. Ville vara relativt ung. 25. Hade en pojkvän sen 7 år tillbaka. Vi är idag gifta pga smidigt med barn. Väldigt praktiska. Han ville ha barn innan 30, han var 29. Man vet ingenting om hur det är att ha barn innan du har barn. Inget! Jag såg att magen växte men såg framför mig en hög med ben och armar, inte ett barn?! Herregud, ett barn?! Från mig? Så jäkla konstigt. Köpte det absolut nödvändigaste. Bor i Finland så fick mammalådan, and thats it. En vagn som vi tyckte verkade bra. Orkade inte googla så mycket. Är gravid igen i skrivande stund. Och nu pga att jag vet vad vi kan få njuter jag mer. Kollar kläder. Pysslar och donar. Det är en helt annan graviditet, mkt mera krämpor osv men jag längtar så efter vår bebis. Så tat lugnt med påhopp på henne. Kom igen när du varit med om samma. Alla är vi olika. Hoppas allt går bra för henne och bebis!
Usch….tänker tillbaka på min graviditet. Hatade o vara gravid!! Var i det stadiet då alla mina vänner bara festade (inkl pappan) så kände mig fett ensam. Inte nog med det, grät hela förlossningen för när jag fick värkarna fick jag reda på att pappan varit otrogen med grannen. Fick förlossningsdepression…Hemskt!!!!!! Idag älskar jag att vara mamma! Känner dock igen mig i Emilia och Marcelos ”situation ” …vet inte om jag har rätt men tror att han är ett as som pappan till mitt barn var/är. Tyvärr
Nämen fy 🙁 kram!
/marysawadee på insta
??
Tycker bara att allt hon skriver känns så oerhört ocharmigt och typ utstuderat på nåt sätt? Att hon _vill_ låta osentimental och som att hon inte bryr sig, som att det liksom är något coolt eller häftigt? Wow vad jag är obrydd och hatar att vara gravid, det är helt nytt och det är häftigt att jag ba vill ha barn pga min kille är gullig :))))))
Jaha och?
Mitt i prick.
Fick också den känslan, barnsligt om det är sant.
Håller med till 100%! Du satte huvudet på spiken.
Hon har planerat hur hon ska ha hemmafest med rökande kompisar inuti lägenheten, medan ungen är hos mormor, mer än hon har planerat för bebisen själv. Det gör mig fan ledsen på riktigt. Att hon fortfarande är såhär omogen?! På riktigt väx upp nu.
Tänker att det kanske är hennes bloggpersona som uttrycker sig så, och man får ta det med en nypa salt. men kändes ändå konstigt när folk hyllade i kommentarsfältet att det lät så härligt med hemmafest och att röka inne.
Röka inne är ju sjukt konstigt, gör folk det fortfarande?? Förstör ju lägenheten. Tänk att ha ett barn som ska va i det sen också, nää… Och lukten ?
Håller med! Utstuderat och otroligt ointresserad och självcentrerad låter hon. Inte kul att läsa.
EXAKT.
Gick in och läste nu och tyckte det var lite konstigt. Hon verkar tycka att hela grejen är så skrämmande och ofattbart men har heller inte läst något eller köpt någon grej. Vet inte om det bara är jag, men tyckte att läsa om både graviditet och tiden efter med bebis verkligen hjälpte att göra det mer verkligt. På samma sätt som jag såklart hade läst på om jag väntat på en hundvalp eller nåt. Nu kanske hon inte mentalt är där ännu, men bebisen kan ju komma tidigare t.ex. och att bara börja läsa lite, ren fakta liksom, borde väl ändå hjälpa?
Hon vill inte vara en basic bitch. Kvinnor har fött barn i millenia och dom hade inga böcker. Men att kvinnor fött barn i millenia gäller tydligen inte när det kommer till att föda vaginalt. ?
Tycker det är lite konstigt faktiskt att inte läsa på nåt alls om t.ex. barns utveckling och hon blir påhejad i detta av folk som inte heller gjort det. Kanske tänkte hon göra det senare?
Folk där säger ”det är inte svårt att ha barn” men det är ju ett jättestort ansvar och det finns ju massa information om t.ex. faser och språkutveckling som inte är onödigt eller pekpinnar.
Jag tycker verkligen inte att allt allt allt måste handla om barnet eller att man bara ska få känna på ett visst sätt, tillhör ingen ”mammamaffia”. Men som pedagog undrar man ju. Varför denna obryddhet hos folk?
Jag blir alltid förvånad när folk bara ”äh, barnet överlever” när vi idag har fantastiska möjligheter att göra så mycket mer än att hålla barnet vid liv. Samtidigt är andra saker i vardagen mer noga: rätt vin, rätt hudkräm, rätt kök. Självklart måste man sänka sina krav ibland när det krisar och inte bli hysterisk om barnen inte fått hemlagad mat en dag, men jag undrar verkligen om folk har extremt låga krav på sig själva som föräldrar eller om de bara försöker verka chill.
Ja eller hur? Ja man överlever men är det det man vill bara? Sen behöver man inte vara bäst med varje liten grej men nån skrev att de inte orkade läsa om för mkt salt i maten mm för det var ”tråkigt och ointressant”.
Vissa såna här grejer märks i skolan kan jag säga.. t.ex. läsutveckling (nu kanske inte de blir ett problem för Sandras barn…) Men att tro att man kan allt naturligt och inte behöver läsa på…?
Är de såna mönniskor som sen ba ”åh jag visste inte att det var såå jobbigt med barn, ingen saaa det?” ?
En kompis till mig var överraskad över att det var jobbigt att va gravid (tungt, trött och illamående) och att barn inte alltid sover så mycket/bra… Inte bara gulligt som på instagram.
Tycker absolut inte man måste va i en rosa fluffig bubbla när man är gravid eller har barn. Förstår också att det kan va läskigt och ovant. Men jag blir ganska överraskad över hur många ändå i Sandras kommentarsfält (inte bara detta utan under tidigare inlägg) som skaffar barn fast de inte längtar. De vill ha barn säger de och därför kör de på, men de längtar inte eller ser fram enot det och tycker allt är ganska jobbigt. Detta kanske är jättenormalt och vanligt och vill absolut inte ”skamma” någon. Men trott att alla har en längtan, skulle själv inte skaffa barn utan det för jag då inte skulle kunna känna att det är värt det och att jag kanske skulle ångra mig. Inte förstått varför folk gått igenom allt de gör men tänkt att det är pga biologin och den där längtan som alltså inte infunnit sig hos mig.
Känner ni igen er i det där? Tänker att det finns en risk att de blir såna som ångrar sig eller tycker föräldraskapet är jättejobbigt då de inte verkar se fram emot det, eller tänker jag fel? Har de fallit för normen att skaffa barn?
Jag känner igen det du skriver och tycker att det är rätt tragiskt och antagligen leder till människor med anknytningsstörningar och behöver terapi kring sina föräldrars beteende. Och nu när jag tänker på det, är det inte just det Sandra råkat ut med av sin pappa..?
Bingo.
Tror absolut inte det behöver bli såå illa.
Kan relatera väldigt väl till känslan. Längtade inte, men visste att jag ville ha barn ”nån gång”. Insåg att jag aldrig skulle känna mig redo och att det inte var något att vänta på längre. mitt barn är det bästa som hänt mig och föräldraskapet visade sig vara mycket lättare än jag trodde. För mig handlade det mest om att jag njöt mycket av mitt barnfria liv och var lite rädd att förlora det. Nu när jag har förlorat det inser jag att det inte gjorde nåt, för jag fick något mycket bättre. Men visst finns det aspekter från det barnfria livet jag kan sakna.
Ok, ja det är väl så många svarat, ”nån gång”. Intressant att man kan veta det men inte känna längtan. Och köra ändå.
För mig kom den aldrig som sagt och insåg under tiden att jag nog inte ville leva det livet ändå. Vågade inte chansa utan längtan liksom.
För mig kändes det aldrig som en chansning utan mer att connecta med vad mitt framtida jag ville och vad jag såg när jag tänkte på livet om x år framåt. Att jag visste vad jag ville på lång sikt.
Nej det förstår jag, menade inte att det var så för dig! Intressant som sagt, bra att du kunde se det och att det blev bra.
Så tänker väl jag också iofs lite.. Tänkte på vad jag ville ha ut av livet och framtiden och ingen av orden krävde/var jättekompatibla med barn och familjeliv.
Jag tror inte att det är de föräldrarna som ångrar sig och skapar anknytningsproblem hos barnen.
Känner många mammor som aldrig ens ville ha barn men där livet gav dem barn ändå (bland annat min egen mamma) och som blivit helt fantastiska mammor. Trots att de inte kände något glitter. Trots att de var livrädda och därför inte kunde se fram emot det. Trots att de kanske egentligen tänkt sig ett annat liv från början, men ändå bestämt sig för att våga av olika anledningar. Och det har gjort att de verkligen tänkt igenom det på ett sätt som många som känner att ”det är självklart” inte har. Man har noga vägt för och nackdelar. Tänkt. Ifrågasatt sig själv. Analyserat. Förberett sig. Man har sett det tuffa och negativa med att ha barn och har ändå bestämt sig för att våga.
Min förutfattade mening är att det är folk som inte tänkt igenom sitt beslut att skaffa barn ordentligt innan de gör det som ångrar sig. De som gör det utan att fundera över vad de verkligen vill utan följer med strömmen och förväntan hos omgivningen utan att ifrågasätta det. Och att det är dessa barn som får anknytningsproblem.
Ja det var väl just dessa personer ts menade?
Nej? Hen skrev ju personer som inte känner *längtan* efter ett barn. Det är inte samma sak.
Ok så tolkar vi inlägget olika.
Menade de som inte har en längtan och inte verkar så pepp men som kör ändå. Vet inte om de alltid tänkt igenom det så mkt dock, det var ju lite av frågan, hur vet de att de vill, norm?
Många bra poänger. Tänk om fler inför och genom sina föräldraskap kunde analysera sig själva och vad de själva haft för barndom samt föräldrar. Har man exempelvis haft mer icke-vettiga föräldrar kan man inte ta från erfarenheter på samma sätt då föräldrarna inte var bra förebilder. Istället riskerar man upprepa samma mönster (om man nu inte är medveten om mönstret och vet att man måste arbeta för att bryta det).
På samma sätt skulle föräldrar överlag inte riskera fastna i skaffa barn-normen.
Jag fattar inte riktigt. Alla som här skriver att Sandra verkar så oengagerad och opepp och negativ till graviditeten och bebisen, baserar ni det på denna Q/A eller är det många andra inlägg som ligger bakom? Jag har aldrig följt Sanna så jag läste bara det länkade inlägget här och förstår inte alls folks kommentarer? Var verkar hon opepp på bebisen? För att hon inte sitter och läser ”what to expect when you are waiting to expect expectaions”, utan istället tänker lyssna på sig sig själv & bebisen + sin mamma och barnmorska? För att hon inte köpt massa grejor till bebisen när typ halva graviditeten återstår? För att hon har svårt att idag föreställa sig hur det kommer kännas att bli mamma?
För att hon verkar känna sig oförberedd och att det känns overkligt men inte väljer att utbilda sig i ämnet. För att hon verkar vara mindre brydd om bebisen än om kläder och vänner. Hennes image som annars är gullig och fangirlig och kärleksfull, uttrycker sig kallt om sin graviditet. Det är konstigt. Minerad mark nu full med många aspekter men dåliga mödrar är bland det värsta som finns, och folk triggad av antydningar om dåligt moderskap (sb kommer säkert bli lika bra som alla andra rimliga människor) Jag tror att det är ett evolutionärt dag i människan att skilja ut dåliga föräldrar för att kunna ta hand om barnet om föräldrarna misslyckad. Därför triggas folk av Sandras alla inlägg om graviditeten. Alla vet nog logisk att hon kommer bli en helt funktionell och duglig mamma.
Det har varit flera inlägg och hon har själv uttryckt att hon inte är så peppad typ. Eller att ja, hon saknar de känslor av att det är fantastiskt och att det varit svårt att smälta. En del har tolkat det som att det var oplanerat, andra som att det gick fort. Hon har dock sagt att gon vill ha barn.
Tror nog dock fler känt så, att allt inte är himlastormande och det tar tid att vänja sig. Blir nog bra sen.
Hon har själv sagt att hon inte var glad.
Min kompis som hade försökt få bli gravid i flera månader reagerade på sitt positiva grabidtest genom att störtgråta. Betyder det att hon inte var redo eftersom hon inte direkt blev glad och svävade fram på rosa moln? Bara för att du har the emotional range of a teaspoon betyder inte det att alla måste reagera som du
Nej, man måste inte amma, men vad är grejen med att det blivit ett av de främsta samtalsämnena när det kommer till barn? Vad är grejen med att så många mammor idag påstår sig inte vilja amma? Feminism? Jag tycker det är tragiskt, då det mest känns som en fråga om trend, koketteri och vad man vill berätta för omvärlden hur man minsann är som mamma. Föräldrar verkar glömma (eller jag antar att det är okunskap) att bröstmjölken är oerhört bra för barnet. Men vem bryr sig om barnen i dessa dagar? Så länge mammor får göra ett feministiskt ställningstagande är allt frid och fröjd!
Sant 100 +
Det är ett vanligt samtalsämne för att hälften av alla tycker som du och resen tycker tvärtom. Inte så svårt.
Fast jag tycker inte det är sunt att mammor avstår från att amma på grund av ett feministiskt ställningstagande. Eller ja, de är självklart fria att göra som de vill men basera valen utifrån barnen för en gångs skull.
Har inte uppfattat att det har med feminism att göra?? En del vill inte helt enkelt. Det kan göra ont, va bökigt, man kan dela mer lika om man flaskmatar. Det har inte andra med att göra. Ersättning är ett bra alternativ och barn far inte illa av det.
Det handlar inte om att något annat skulle vara dåligt, men det tar inte bort det faktum att bröstmjölk är fenomenalt för barnen.
Tror verkligen inte någon har missat det med tanke på hur ofta folk älskar att tala om det för gravida/nyblivna mammor.
Jag var inte heller jätteexalterad över att vara gravid. Visst, jag ville ha barnet men jag kunde inte vara glad över det förrän jag visste att den var ute och att allting hade gått bra. Två ganska nära mig hade förlorat sina barn i magen i v.40 och min granne dog vid sin förlossning så var väl inte så konstigt tycker jag. Sen är jag ingen ”rosaskimrande-glitter-puttignuttig-person” heller som tycker allt är underbart eller magiskt.
Det finns mycket forskning som visar att det är större risk för anknytningsproblem om mamman inte knyter an till barnet när hon är gravid. Det är ju omöjligt att veta hur Sandra känner egentligen men om det är så som hon uttrycker i bloggen finns såklart en ökad risk för förlossningsdepression och anknytningsproblem. Jag tycker dock hon är modig som är öppen med sina känslor men tycker hon borde prata med kurator/psykolog om det (och det kanske hon gör också).