Snön har börjat falla i Calgary och Annica Englund delar ännu ett inlägg om sin och sambon Elias kamp mot den ofrivilliga barnlösheten.
Det är mängder av mediciner och injektioner samt en gul behållare att kasta använda nålar i.
Jag lider SÅ med alla er som drabbats av ofrivillig barnlöshet.
Att sakna det som så många tar för givet. ?
Kära Tomten.
I år önskar jag mig plus på stickan till alla som längtar och väntar. ♥️
Och ett par raggsockor. Det är kallt på golvet i nya huset.
Föregående inlägg 
Mina föräldrar kämpade i 14 år för att få mig och åkte skytteltrafik hemifrån Umeå till Uppsala för att få hjälp. Kan inte förstå vilken enorm lycka jag måste bringat
Ja, jag blev till på första försöket. Min föräldrar var ju lite mer ”meh”…
Haha? en annan är ett misstag, mina föräldrar hade bara varit tillsammans i 2-3 månader och de bodde vid tillfället ganska långt från varandra.
Som om inte det vore nog blev vi tvillingar också.
Men uppenbarligen förstörde vi inte deras relation, 25 år senare och de är fortfarande tillsammans.❤
Så fint!
Stackars dig 12.27 som inte fick ge dina föräldrar enorm lycka! ??
Styrkekram!
Jag fick kämpa länge för mitt sista barn, de två första kom på första försöket. Alla barn lika älskade lika önskade lika uppskattade och värda.
Ok lite känslig idag men började typ gråta av din kommentar? ?
Utan att ta nåt ifrån att det säkert är jättejobbigt men… ”They say?” Gör de? Vem? Aldrig hört. Helt ologiskt uttalande. Förstår verkligen inte. Man kan inte va en mamma innan man är gravid (om man inte adopterar etc) ju.
Eller hur. Tycker inte man anses va mamma förrän barnet är fött.
hundmamma, mammor som förlorat barn e.c.t.
Förstår inte hur man kan vilja ta ifrån någon den känslan att få känna att man kan vara mamma ändå, skadar väl ingen.
Nej, man är ingen mamma om man har hund, katt eller undulat.
Mamma är man om man har barn.
Exakt. Föredrar djur framför barn men håller med.
”Känsla”. Ord har mening.
Jag håller inte alls med. Jag är mamma till barnet i min mage. Om något – gud förbjude – skulle hända mitt barn innan det föds så är jag för alltid hennes mamma ändå. Det du skriver är så fruktansvärt okänsligt mot alla mammor som förlorat barn innan de föds.
Jag har varit gravid 2 g, men inte fött något barn alltså är jag inte någon mamma. Mamma är att ta hand om ett barn , inte att bära på ett . Du kan vara en mamma utan att ha varit gravid.
HUUUR kan man varit en mamma utan att ha varit gravid?! Nej.
Förutom att adoptera etc, men det skrev jag ju.
Du är ju inte en mamma för att du försöker bli gravid…
Går absolut. Tex om ens partner fött barnet och det finns två mammor.
Ja och det går ju in i ”adopterat etc”. Klart de räknas. Och det skrev jag ju som sagt. Men nån utan barn är ju inte mamma? Tex nån med hund som nån skrev där uppe. Man är inte mamma till sin hund. (Har man ett barn som dött förstår jag om man kallar sig mamma, det är en annan sak).
Var inte menat att va okänsligt. Menar själva ordet. Aldrig hört nån kalla nån en mamma innan man är det. Tror verkligen inte det betyder det, men kan ha fel. Vet inte var man ska kolla upp det. Men man får ju känna och kalla sig vad man vill såklart. Skillnad ändå mot det Annika skriver.
Okänsligt…bara att googla på vad en mamma är.
En mamma är nån som har ett barn? Vet inte om definitionen innefattar att bara vara gravid, för mig gör det inte det. Inte mer än så.
Vad kommer vi hitta då menar du? En hundraprocentig definition?
Så Jag som förlorat två barn i magen är ingen mamma för de dog i magen? Tack för den.
Du förlorade 2 foster, inte barn.
Det är ju en icke tydlig gräns där.. anser du det vara ett foster även de sista veckorna?
Jag gick över v28 så enligt lag räknas det som barn så fuckoff ??
Ursäkta men vilken satans okänslig idiot du är.
Det finns en särskild plats i helvetet för människor som du.
Men ush, vilken okänslig kommentar. En i min BF-grupp på FB förlorade sitt barn i magen när hon hade gått två veckor över tiden. Var det också ett foster enligt dig? Och för övrigt anser jag att man får kalla det barn hur tidigt i graviditeten man vill, oavsett om det används andra begrepp inom vården osv.
När ska folk förstå att allt på engelska inte översätts exakt precis ordagrant till svenska. They say i detta fallet översätts ju till ”det sägs”, inte att några specifika personer säger något.
Och vad betyder det sägs? Jo att det är något vedertaget.
ja men nu skrev annica they och någon frågade vem!
Men det sägs ju inte ?
Ja det förstår vi, men det innefattar ändå att någon säger det. Det sägs ju inte av sig självt. Men har aldrig hört ett sånt uttryck, troligen påhittat i stunden. Likefiske.
Fast varför bryr du dig (och andra i denna tråd) så extremt mycket vad andra kallar sig själva?
Varför är det sååå viktigt att andra ska säga det DU tycker är rätt?
Amen! Fan bästa kommentaren idag. ?
Ord har bara betydelse, var bara en diskussion. Tagga ner. Eller kan jag kalla mig pappa fast jag inte är man? ??
Verkar dock det är fler anonyma här som tycker liknande så jag vet inte om du menar mig…
Detta är hemskt. Speciellt med tanke på att man i Sverige inte gör tillräckliga utredningar, man kör bara på med en one-size-fits-all-lösning och låter (i bästa fall) kvinnorna börja med IVF. Har flera vänner där det inte alls varit lösningen och de har förlorat både tid, energi och hopp i dessa processer. Många har då vänt sig utomlands och tack vare allt ifrån immunförsvarsnedsättande mediciner, utförligare utredningar av mannens del och div vitaminer/kosttillskott på inrådan av läkare har det funkat! Detta har naturligtvis inte varit gratis utan fått bekostas ur egen ficka. Förstår att inget av detta är lätt och vi behöver mer forskning men hade det inte varit bättre om kostnaden för de tre fallerade IVF-försöken fått gå till såna här ordentliga utredningar istället?
Jag håller med. Sverige är väldigt mycket för one size fits all när det kommer till kvinnovård.
Jag bodde i Italien och där får kvinnor genomgå noggranna undersökningar med blodprov, bröstundersökning etc innan de får p-piller utskrivna, detta för att minska risken för biverkningar (till exempel blodpropp). Sedan går man på kontroller i början för att säkerställa att man tål pillren. I Sverige får man en blodtrycksmätning samt svara på frågan ”har någon nära släkting haft blodpropp?” Svarar man ”vet ej” får man p-piller ändå. Sedan får man själv avgöra om man tål dem eller inte, man kallas inte på uppföljande undersökning eller samtal om psykiskt mående.
Samma med klimakteriet. I Sverige får man höra ”det är klimakteriet, säg till om du vill ha östrogen”.
Vänner utomlands får ta detaljerade blodprov med uppföljande samtal för att vara informerade om vilken fas i klimakteriet de är i, om de behöver tänka på preventivmedel eller kan sluta med sånt, prata med läkaren om fysiskt och psykiskt mående och diskutera utefter det och utefter blodproven hur man vill hantera eventuella besvär. Bara att få ha en kontinuerlig läkarkontakt och uppföljning gör ju att man mår bättre och har lättare att acceptera besvär, när man har en läkare att bolla med och som faktiskt undersöker läget för den specifika individen, inte utgår från ”kvinnor i klimakteriet”.
Hur ökar vi kvalitén på sjukvården i Sverige?
Vet inte. I Sydeuropa har läkare mer personal kring sig som gör administration, dokumentation etc och läkarna har mer tid med patienten. Det kanske påverkar. Kultur också, att kvinnor och deras reproduktiva hälsa har högre status än här eventuellt av religiösa skäl (den heliga modern, typ).
Intressant. I Sverige har man i decennier talat om att höra sig av med administrativ personal för att sänka kostnader. Man försökte på 90-talrt göra sig av med alla vårdadministratörer och det gick åt skogen… Förstår inte hur vissa tror att läkare framför datorskärmar istället för framför patienter är logiskt.
Slutar prata om hur fantastiskt bra den är och hur lyckligt lottade vi är i Sverige som har så bra vård är nog steg 1. Jag har sökt vård i flera olika länder och den svenska vården har utan tvekan varit sämst av dem! Om man nu ens fått komma till VC överhuvudtaget!
Det är sant, men andas man något negativt blir man kallad både det ena och det andra, det är liksom inte tillåtet i Sverige att säga att andra länder har bättre vård. Det blir väl känsligt med de höga skatterna då förstås.
Tror inte det hjälper dock? Handlar nog om att rösta EMOT vinstdrivande sjukvård.
Jag har bott i andra länder också och fått vård där och sett hur det ser ut generellt för befolkningen.
Vi har en fantastiskt bra vård i Sverige och är lyckligt lottade på många sätt, men den är också sämre än andra länder på andra sätt. Två saker kan vara sanna liksom.
Gällande bra vård och lyckligt lottade, så har vi i Sverige en bra grundvård som gör att i princip alla oavsett ekonomiska bemedel kan få grundläggande vård för att klara sig. Från ett samhällsperspektiv är det väldigt bra. Ingen dör liksom av diabetes för att de inte kan få insulin, eller inte har råd med en cancerbehandling, eller inte kan betala avgiften för att få hjärtvård osv. osv.
Sedan brister det på andra vis, framförallt när det gäller mer specialiserad vård. För sjukdomar som inte svarar på den standardbehandling som fungerar i de flesta fall, alltifrån sköldkörtelproblematik till infertilitet till cancer osv. Där finns det bättre vård i andra länder ofta, som du har kunnat få (och jag själv). Men man måste förstå att vi kommer till de länderna och kan få vård för att vi redan är en relativt bra position och har tillgång till den antingen pga vårt medborgarskap som svenskar (inom EU exempelvis) eller för att vi har råd med det. De som inte har rätt medborgarskap eller råd att betala för det, de har inte tillgång till den bättre vården helt enkelt och i många fall inte tillgång till den basala vård vi har också.
Det finns bra och dåligt med svensk vård. Men vill man se att den blir bättre så får man se till vad man röstar i politiska val bl.a. Det funkar inte att rösta på partier/politiker som lovar skattesänkningar och privatseringar i vårdan och sedan beklaga sig över att vården blir sämre och sämre. Propagerar inte för något särskilt parti här överhuvudtaget, har själv röstat rätt brett genom åren och har ingen aning vad jag ska rösta på i nästa val. Men menar bara att man måste tänka lite längre och större. Inget är svart eller vitt, det är bra på vissa sätt, sämre på vissa sätt och ibland kan man inte ha två saker (som sänkta skatter och bättre vård samtidigt).
Klokt sagt!!
Det är väl iof konstaterat att det är primärvården som brister och specialistsjukvården som är extremt bra i Sverige?
Men det beror väl på vilken region?
Har aldrig behövt vänta över en vecka på en tid hos läkare på min vanliga kommunala vc. 2-3 dagar är det normala. Heller aldrig behövt trycka på om att få en tid och då har jag aldrig sökt på grund av något akut.
Skrev ett inlägg om det för ett par dagar sedan här på bloggbevakning, att Sverige tror sig av någon jäkla anledning vara ’bäst på allt.’ (åtminstone politiker, många lärare och många privatpersoner- inte alla). TROTS att så många andra länder ligger högre upp när det gäller vård, livskvalité, jämställdhet osv.
Genom att anmäla den om den är dålig. Och skriva till politiker och protestera!!
Ja precis, följde tidigare någon jättelång tråd om kvinnor som tog hjälp i Grekland då de inte fick hjälp i Sverige gällande detta. Överaktivt immunförsvar som gör att det inte går att bli gravid/får missfall hela tiden.
Verkade som de lyckades där sen iaf.
Jag har fött barn i Sverige och i England på en av de största sjukhusen där. Sverige var hundra gånger bättre enligt min erfarenhet även uppföljning efter förlossning osv, andra delar kan jag inte uttala mig om eftersom att jag inte har erfarenhet. Men att säga att Sverige är skit är ju inte heller rätt
?
Lite OT men jag uppfattar frivilligt barnlösa i tid och otid måste proklamera just detta. Vi är FRIVILLIGT barnlösa! FRITT VAL var det här! Vi är minsann INTE en del av de stackarna som vill ha barn, nä, detta har vi VALT! Antar att detta är ett resultat av x antal frågor om barnönskan och/eller (ibland) ett sätt att hantera en ofrivillig barnlöshet som gör att närheten slutar rota i potentiell graviditet/försök/ivf/adoption etc.
Det är ju en enorm skillnad på att vara frivilligt barnlös (barnfri) och ofrivilligt!
Därför vi behöver använda ordet barnfri 😉
Inte så konstigt då att man behöver understryka det!
Absolut, två helt olika saker, ingen tvekan om det!
Vad är problemet då? 🙂
Aldrig varit med om att nån proklamerat det om inte ämnet varit på tal.
Jag tror vi här vet det nu iaf, det gastas om det hela tiden.
Ja om man ofta fått frågan är det kanske inte så konstigt att man säger ”vi vill inte ha barn” om det är så? Eller menar du att ingen egentligen är det frivilligt, utan bara säger det för att dölja för omgivningen att det inte lyckas? Förstår inte problemet.
Ja för jag vill inte att nån ska tycka synd om mig tex.
Eller få alla önskningar om att det snart är ens tur.
Egentligen borde det väl räcka att säga att man är ”barnfri” eller ”barnlös” och att folk skulle kunna uppfatta skillnaden, men kanske blir det så mycket följdfrågor att folk hellre är extra tydliga?
Det är det många kämpar för.
Har hon slutat med nuskin?
Tror inte hon slutat men taggat ner med det, åtminstone på Instagram
Hon verkar ha bytt kompisgäng. Förut umgicks hon med några svenska tjejer som jag följer och dom har blivit gravida och fått barn. Undra om det har ett samband eftersom hon har sagt att hon har svårt att glädjas åt vänner som blivit gravida
Det behövs fler äggdonatorer i Sverige ❤️
Jag känner bara att det vore jättekonstigt att om 18+ år eventuellt kunna bli uppsökt av en människa som rent biologiskt är mitt barn.
Funkar inte riktigt så men förstår tanken✨
Hur funkar det då? Läst på Akadmiskas hemsida:
”Barnet har i mogen ålder rätt att få reda på donatorns identitet. För att om möjligt göra det hela lättare för barnet att lära känna sitt ursprung ber vi varje donator att skriva en kort ”levnadsbeskrivning” som kommer att förvaras separat i låst skåp. Levnadsbeskrivningen bör bland annat innehålla uppgifter om familjesituationen, utbildning, yrke, fritidsintressen och dina motiv att donera. Den blir senare tillgänglig för de barn som önskar få mera uppgifter. Vi vill gärna också ha ett kort på dig för att kunna visa upp för barnet.”
Det innebär ju att barnet kan få reda på donatorns identitet och därmed potentiellt söka upp donatorn? Säger inte att det är något fel med det, känns ändå som att barnet borde ha rätt till det. Men Anonym 13:00 har ju isåfall ändå rätt i vad den oroar sig för.
Jo när barnet är vuxet har den rätt att veta vilken som donerat äggen. Är det jag menar.
Det beror på om donatorn valt öppen eller sluten medverkan
”De barn som kommer till genom donation har rätt att få veta identiteten på donatorn. Barnen kan kontakta dig när de blir vuxna.
De kan då vända sig till den klinik där behandlingen har utförts och har enligt lagen om genetisk integritet rätt att få reda på vem som har donerat. Men du har för den skull inga juridiska skyldigheter gentemot eventuella barn.” Enligt 1177
I Sverige, men väldigt många får utländska spermier och ägg. Jag känner ingen som gjort spermiedonation eller äggdonation i Sverige.
Men denna tråden utmynnade i att en person sa att de inte kan tänka sig donera ägg (rimligen i Sverige alltså) för att barnet kan uppsöka donatorn. Så att många får utländska könsceller spelar ingen riktig roll i sammanhanget.
Hur mina ägg, i Sverige, har med utländska spermier att göra hänger jag faktiskt inte med på.
håller med, det är ju verkligen superbra att det finns för de som inte har egna ägg eller fungerande spermier och ändå vill genomgå en graviditet tillsammans, men jag hade nog aldrig kunnat donera mina ägg. det blir ju verkligen som du säger att det är ju faktiskt ens barn som föds där ute nånstans, vore jätteknäppt att behöva leva med dem tankarna hela livet sen. om jag inte kan få barn så hade jag nog varit utan alt adopterat om jag verkligen vill ha, men hade inte tagit emot någon annans ägg
Så snävt tänk. Det är inte bara till för de med ickefungerande könsceller utan för homosexuella par som vill ha barn.
Fast om det rör sig om att behöva en äggdonation för ett homosexuellt par med fungerande könsceller måste det ju innebära två män som behöver en surrogat också? Då är det ju en annan diskussion.
Eh? Lesbiska behöver donerade spermier. Det är ingen annan diskussion utan passar in här väldigt bra.
Läs igen, skrev specifikt just äggdonation vilket är vad hela tråden handlar om vad Johanna skrev om också.
Då får du läsa Johannas kommentar (vilket var den jag svarade på) igen:
”… det är ju verkligen superbra att det finns för de som inte har egna ägg eller fungerande SPERMIER…”
Okej, men om man är ett lesbiskt par så har man ju inte fungerande spermier? Precis som ett heterosexuellt par där mannens spermier kanske inte är fungerande eller inte produceras alls. Sådant ickeproblem att bli upprörd över. Avsaknad på fungerande könsceller är ju problemet oavsett om man är ett homosexuellt eller heterosexuellt par.
Jag är inte upprörd, jag konstaterade bara att Johannas tänk var snävt. Det var allt jag ville säga, tack och hej.
Fast det var inte det. Hon skriver bokstavligen också ”de som _inte har egna_ ägg eller fungerande spermier”. Jag antar att den perfekta forumlering hade vart ”de som inte har fungerande eller egna ägg eller spermier”, men det är ju knappast att hon tänkte snävt. Homosexuella/folk utan en viss könscell överhuvudtaget är ju inte exkluderade.
Men tack och hej!
För övrigt, även om man är ett homosexuellt par och därför saknar antingen ägg eller spermier så har man väl definition inte några fungerade könsceller av den sorten till hands själv? Vad är det att bli upprörd över ens och säga att det är snävt tänk? Det är ju fortfarande så att man inte har de fungerade könscellerna man behöver donation för, vare sig det beror på att ens biologiska kön inte tillverkar det eller att de man har inte fungerar som de ska.
Så du tror att lesbiska säger att de inte har några fungerande spermier när de kontaktar kliniken? Haha
Nej, det tror jag inte och jag tror inte heller heterosexuella säger när de kontaktar kliniken. Poängen var därtill snarare att det är inte snävt att säga ”superbra att det finns för de som inte har egna ägg eller fungerande spermier och ändå vill genomgå en graviditet tillsammans”. Det exkluderar inte homosexuella. Du ville bara ha något att störa dig på och hacka på.
Självklart var jag inte ute efter att hacka och störa mig. Jag var ute efter att bredda bilden: det handlar inte bara om de med låg kvalité på sina könsceller, det handlar även om homosexuella som MÅSTE ha donerade könsceller för att få (biologiska) barn.
Tror många glömmer det.
Johanna skrve ju dock ”de som inte har egna ägg” så det fanns redan med i bilden att det kan röra sig om avsaknad helt eller icke-fungerande könsceller.
Men visst, bredda bilden i all välmening, ingen fara. Men du kan ju skriva lite trevligare då än att säga att hon tänker snävt för att hon inte formulerade det exakt som du tyckte var bra men trots det inte exkluerade någon på något vis.
Det är väl oavsett vem eller varför de vill ha äggen så att barnet är biologiskt mitt.
ja och för folk som kanske har medfödda fel de inte kan eller vill föra vidare osv osv – jag kan nämna alla grupper men nu valde jag det basic, jag tror folk fattar
Min bästa vän har gjort äggdonation och jag är lycklig för hennes skull som fick ett efterlängtat barn, men absolut märker jag att det finns en sorts ”stress” inbakat i situationen att barnet inte är hennes biologiska barn. Barnet får psykologhjälp hela uppväxten för att lära sig hantera faktumet att vara ”äggdonerad” men mamman har sina egna ärr efter processen, det märks. Svårt att förklara hur, men hon är känslig för vissa tankar.
Fast va? Säger man till ungen att hen är äggdonerad???
Det borde man såklart göra. Hundra gånger bättre att ett barn växer upp med vetskapen att den är adopterade eller tillkommit med hjälp av ägg- eller spermiedonation. Så att det blir en normaliserad grej som inte blir skamfylld eller läskig att ta i. Annars finns risken att när man väl släpper hemligheten så blir det inte bra, speciellt för att barnet kan känna sig lurad och ljugen för.
Självklart måste man vara ärlig med barnet och berätta om dess ursprung. Sånt kommer fram ändå om det är något genetiskt problem eller barnet vill släktforska med DNA.
För när man adopterar tar man ju inte alls någon annans barn? Konstigt tankesätt.
Det är ju helt olika situationer. Du kan inte jämföra äggdonation med adoption. Vid äggdonation har ju barnet ingen annan familj, pappan är genetisk pappa och mamman var gravid med barnet. Det är bara 50% av din genuppsättning som kommer ”utifrån”. Ingen annan mamma har burit och fött dig, ändå är du inte genetiskt släkt med din mamma.
Adoption är ju en helt annan situation.
Hur kan det vara ett konstigt tankesätt?? jag sa att det är JÄTTEBRA att det finns och sen förklarade jag hur JAG känner och hur JAG har gjort. ett konstigt tankesätt vore om jag tyckte att ingen skulle få donera och det skulle vara förbjudet att få hjälp på det viset, det är inte konstig att bara säga hur man själv hade gjort.
Jag håller med dig Johanna och du skrev inget fel eller konstigt. Jag tycker det är jättebra att det finns och fint av de som gör det men jag själv skulle inte vilja/klara det.
tack ?
Hade tyckt att det var rätt coolt 🙂 och hade lätt kunnat vara någon slags ”person” på sidan i barnets liv sen
Hej anonym
Är du en som lider av att inte veta vem som är din biologiska förälder?
Eller känner du någon?
Jag har aldrig relaterat till att det skulle finnas en problematik kring detta, därför jag undrar.
(Adoption vet jag finns problematik kring, men här har jag ingen insyn eller info)
Jag känner en ung människa som kom till genom äggdonation. Man ska inte förneka att det kan uppstå många tankar och känslor hos en sådan person. För oss med två vanliga biologiska föräldrar är det lätt att bara se det positiva med äggdonation men den som är ett resultat av det har stora frågor att tampas med.
Absolut skall man inte ta ifrån en annan person dess känslor och upplevelser.
Min undran är om det de facto finns en uttalad och uppmärksammad problematik kring detta du åsyftar.
Adoptioner har ju pågått under så lång tid och det är först under senare årtionden det skett forskning och studier kring hur det faktiskt påverkar barnet under uppväxt och vuxna liv.
Jag var helt enkelt nyfiken
Vet mer än en person som valt att som ensam skaffa barn i Danmark. Dessa barn har otroliga skyddsnät och familjer, men som du skriver, vad händer sen?
Ja alltså donatorbarn har ju kontinuerlig psykologkontakt för att hjälpa familjen hantera läget så det är väl med i bilden från start att det finns/kan finnas en problematik.
Tack för info, det visste inte jag
– men vad bra!
Gäller det även de ensamstående som ordnar det i typ Danmark?
Är det så för alla verkligen? Är det så allvarligt. Inte upplevt det så. I så fall borde ju adopterade ha det också?
Många adopterade har mycket större issues än donatorbarn, ja.
Ja det är förståeligt, mycket större grej. Men tilldelas de en kontinuerlig psykologkontakt som du menar att donatorbarn får? Aldrig hört om men det känns som de skulle behöva det mer.
Nej, alla donatorbarn har inte kontinuerlig psykologkontakt från start! Vid lyckad graviditet efter IVF skrivs man ut från ex reproduktionscentrum och in i vanliga mödravården och sen flyter allt på ”som vanligt”. Vår bvc, barnläkare etc hade inte ens vetat om att vår son var ”donatorbarn” om inte vi berättat det ??♀️
Tänkte väl. Så extremt är det ju inte. Nån som är lite emot sånt här verkar det som…
Finns ett radioprogram om en tjej som blev till med donerade spermier. Hon skulle nu träffa donatorn och var nervös. Men overall så hade hon inga problem alls med situationen, utan var väldigt nöjd med sitt liv och sina föräldrar. Mötet gick bra och var främst till för att hon ville se hur donatorn var som person.
Biologisk mamma är kvinnan som bär barnet.
Är det donerade ägg så är det väl inte genetiskt hennes barn? Barnet kan fortfarande när den fyller 18 ta reda på vem som donerat äggen.
Nej det beror på från vilket land äggen kommer.
Skilj på biologisk och genetisk.
Jaha, var det skillnad. Då har jag lärt mig nåt nytt idag
du får nog läsa biologi igen. biologisk mamma är någon som är mamma till de barn som blivit till av hennes medfödda ägg. får du ägg donerat är du inte biologisk mamma till barnet. är du surrogat med någon annans ägg är du inte biologisk. är du surrogat med dina egna ägg är du dock det, men det är väl snarare adoption än surrogat.
Nej det är du Johanna som behöver läsa på.
”En kvinna kan emellertid också definieras som biologisk moder utan att vara barnets genetiska mamma. Detta är fallet om ett donerat ägg har implanterats i kvinnans livmoder.”
https://svjt.se/svjt/2003/554
där lärde jag mig något nytt, hade ingen aning!! det är nog vanligt i talspråk att använda ordet biologisk när man då egentligen menar genetisk. tack för info!
Absolut, jag förstår hur ett barn blir till, både naturligt och via ART. Men, biologisk mamma är den som föder barnet. Genetisk mamma är den vars ägg det är som används.
Jag har ganska nyss börjat denna resa men blir förkrossad över hur dålig info och hjälp jag fått.
För ett år sen sökte jag för att jag hade blödningar konstant i över en månads tid och ofrivillig barnlöshet. Fick då reda på att jag hade PCO och tabletter för att få igång en normal menscykel. Vi skulle också försöka i ett år att bli gravida, och kontakta dom igen om inget hänt. När jag hör av mig ca 4 månader senare och säger att jag har varken mens eller ägglossning efter att behandlingen med tabletterna tagit slut får jag till svar att när mensen uteblivit ett halvår kan jag söka för det för ”den kan ju komma igång när som helst”. Så ett halvår av det året vi ska försöka har jag ingen ägglossning. När jag nu hör av mig igen säger dom åt mig att skicka in en egenremiss för både utebliven mens och barnlöshet. Får tillbaka svaret på barnlösheten att jag har för högt BMI och jag ska återkomma när jag kommit ner till kravet. Till saken hör att jag har inte gått uppi vikt sen jag var på första läkarbesöket för ett år sen, men då fick jag noll info om att BMI styrde. Jag vet att jag är överviktig, men hade läkaren berättat om det kravet då hade jag kanske haft ”rätt” BMI och kunnat starta utredningen direkt istället för att vänta ännu mer. Jag är snart 33 och även om det inte är en jättehög ålder idag för att få barn, så önskar vi gärna syskon om det är möjligt att ens få ett första barn och fler där efter. Och då har ju tiden gått ytterligare.
Ja det var min korta historia i långa drag.
Prova att sök till en annan region om möjligt, tex västra götaland har bmi gräns på 35 istället för 30 som många andra har.
Har du råd så sök utomlands.
Åh vad jag känner igen mig!
Vi har försökt i fem år, förlorade ett barn i
magen 2017.
Sökt hjälp hos vården men får ingen hjälp pga bmi över 35, men fick veta att jag har pcos. Efterfrågade hjälp att gå ner i vikt vilket ju är svårare om man har pcos men blev bara erbjuden gbp. Jag blir 33 i februari och känner hur tiden rinner ifrån oss…
Så glad att jag slipper bekymmret?
Blev gravid i våras som slutade i missfall i v 11 och plussa nu för en vecka sen❤ har endometrios så är sååå rädd för att få ett till missfall?
❤️❤️❤️
Önskar dig lycka till, hoppas allt kommer gå bra ❤
Först och främst: stort, stort grattis! ❤️ Jag förstår att du oroar dig men jag håller tummarna att allt går bra för dig. Jag fick missfall i vecka 12 förra året och plussade igen nu i somras. Jag har varit paniskt orolig för missfall. Är i vecka 22 nu och är fortfarande orolig men försöker att resonera mig med själv.
Biancas story ??
Skitjobbigt med ofrivillig barnlöshet ? Försökt i 12 månader och har redan gått igenom 3 missfall.
Vi kämpade i över tre år. På fjärde IVF-försöket gick det äntligen vägen. Snart fyller hon 11 år och jag är så tacksam att jag fick bli hennes mamma. All kärlek till er som kämpar. Man känner sig så ensam och orättvist behandlad.
Bianca – ”ett rimligt pris på vår julkalender så att alla har möjligjeten att köpa en”…
Jag är med som givare i en julakut i vår stad. Där onskar sig barn en biobiljett, vinterskor eller duschcreme tex. Så nej – alla har verkligen inte möjlighet att varken köpa eller få en sån julkalender.
På tal om biancas story så tycker jag att hon nämner ganska mycket att hon har fått så mycket hat, men nämner ingenting om att hennes fans har mordhotat margareta grääs. Jättefult tycker jag att hon inte ens tog upp det.
Vi blev gravida supersnabbt med första barnet. Trodde att det skulle vara lika enkelt med andra men ack så fel man kan ha, det tog 5 år och 4 missfall… Lider med alla som kämpar ❤️
Jag fick minus på stickan nu imorse ?
Det är det första embryot vi satte in. Och jag pratade för ett par timmar sedan med kliniken. På fem ägguttag har vi fått ut sammanlagt sju ägg – sex blev befruktade, och endast tre av dem överlevde och blev starka embryon. Och efter detta har vi alltså två frysta embryon kvar. Och om inget av dem fäster så tycker de att vi ska gå vidare till äggdonation eftersom mina ägg är så få och i låg kvalitet. Men hoppas att någon av dem fäster. Jag är så trött på alla hormonsprutor och piller och vagitorier. Och önskar att jag hade frusit in ägg tidigare i mitt liv.
Just nu vet jag inte hur jag ska repa mig från det här. Jag orkar inte längre. Jag sade till sköterskan nu i telefon att jag behöver ett par månaders paus, men hon svarade att det är bäst om jag sätter in nästa embryo nu i nästa menscykel.
Jag orkar inte längre. Har gråtit sedan i morse.
Fina du❤️ En sån enorm prövning du genomgår? Finns inga ord som beskriver den sorg som det innebär att inte veta om man får bli förälder när man så gärna vill det! Den känslomässiga berg- och dalbanan man tvingas genomlida är så enormt hjärtslitande. Jag upplevde hela tillvaron som ett stort vacuum av mörker under de två år vi gjorde våra återföringar, varje dag var en kamp och det har satt så himla djupa spår i själen. Hoppas hoppas du orkar! Ta hand om dig & sätt dig själv i första rummet❤️ Stort stort lycka till nu!
Många kramar ❤
Alltså… varför blir man ledsen för sånt? Det är helt bortom er kontroll, ändå kallar ni det för att ni ’kämpar’… ?
Det är bara tur om en person blir gravid. Visst besviken kan man bli såklart, men det är ju ändå bara ett försök som inte ligger i era händer, utan i tur.
Du är inte ofrivilligt barnlös va?
Ni med oregelbunden mens, var det svårt för er att bli gravida? Min mens varierar allt från 2-6 månader och jag har så svårt att pricka in ägglossningen för jag har ingen aning om när jag får mensen 🙁
Köp såna ägglossningstest ☺️
Jag har väldigt oregelbunden mens, allt mellan 28-60 dagars cykel. Men har lyckats bli gravid fyra gånger. Det var lättare att hitta sin ägglossning genom ägglossningstester och lära känna sin kropp och få ett hum om symtom på ägglossningen. ?
Herregud så okänsliga & onödiga kommentarer i denna fråga? Lider ngt enormt med dig och önskar ALL LYCKA om ni orkar försöka igen! Har en liknande historia & det är en enorm sorg att mista det man trodde skulle bli ens framtid. Ni som uttrycker er okänsligt eller helt ärligt, ens orkar uttala er alls utan att ha ngt trevligt att skriva i denna fråga, skaffa lite folkvett & empati!!! Människor genomgår sorger, elände & tragedier i många olika avseenden som sätter spår för resten av livet, vad kostar det att vara trevlig & åtminstone FÖRSÖKA sätta sig in i andras situation. Skriv ngt snällt eller inte alls!
Här? Eller hos Annica? Vad har varit otrevligt/okänsligt?
Av nyfikenhet… Hur många ivf-försök får ett par? Jag har en vän som har gravid endometrios och de har gjort 5 försök utan resultat. Hon är 27 år. Men läste någonstans att man får enbart 3 försök från landstinget. Men är det 3 försök på en livstid? Om hon om 5 år vill prova igen måste hon själv betala för ivf? Känns så orättvist när hon inte kan göra något åt sin endometrios riktigt… (och nej jag har inte velat fråga henne om detta då det redan är ett mkt känsligt ämne).
Okej vad weird autocorrect gjorde den meningen? Skulle stå ”har en vän som har endometrios som försöker bli gravid”…
Det är olika i olika landsting.
I Stockholm tex har du 3 försök till 1 barn utan att betala. Ett försök kan innehålla flera återföringar så för att göra det enkelt så kan man säga att man har rätt till 3 omgångar med sprutor och uttag.
Får du barn i omgång 1 har du dock inte rätt till 2 omgångar till utan att betala.
Har en kompis som gjorde ivf för några år sedan och uppfattade det som att man har tre försök. Men med försök menas det ägg utplock. Så hon fick ut 8-11 ägg första gången där 6-7 st blev såpass starka att det kunde frysas in. Så all de äggen ingick i första försöket. Så 6-7 insättningar kunde första försöket resultera i för henne.
Men för min kompis funkade inte första insättningen med ivf utan hon testade en homeopat och blev gravid direkt ?
På 8:e ivf-försöket fick vi äntligen vår dotter, hade gett upp egentligen men tänkte att vi kör det sista försöket och då plötsligt kom hon ?????????
Vet man varför så många verkar ha problem att bli gravida idag och får missfall?
Övervikt? stress? något i kosten?
Tror bara fler pratar om det…
Tror det kan lite bero på att vi idag kan göra graviditetstest hemma ganska billigt och enkelt än förr. Många missfall sker utan att man misstänker det. Man tror bara att mensen blev lite sen.