Therese Lindgren om varför hon enbart vill ha en kvinnlig skräddare

Therese Lindgren är på jakt efter en kvinnlig skräddare och svarar nu på frågan om varför jag bara en kvinnlig.
Hon är mer bekväm med det, skriver hon och menar samtidigt att det är jättetråkigt att behövs dra alla män över en kam.
Hon är 35 år och har fått hjälp av manliga skräddare i 20 år, och känner att de har fått sin chans nu.

Jag tycker inte det är alls konstigt. 
Vissa känner sig mer bekväm med en kvinnlig skräddare, än en manlig, på samma vis som vissa kvinnor inte bryr sig om könet på sin gynekolog, medan andra bara kan tänka sig att gå till en kvinnlig läkare.
Helt naturligt tänker jag.

Har du någon situationen där du föredrar något av könen (eller ickebinärt) framför det andra?


Det enda jag kan tänka på när jag skriver det här inlägget är den här scenen från Vänner.**

Joey: Isn’t that how a tailor measures pants?
Ross: Yes, yes, it is. In PRISON!!

**givetvis är övergrepp ingenting att skratta åt, så jag ber om ursäkt till alla som blev stötta av att jag publicerade den här scenen från S02E01 av Vänner.

98 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Tyckte att frågeställningen var märklig ens. Typ som att det ska kommenteras bara för att, snarare än att det är logiskt att kritisera hennes val. Man kan ju med en ganska kort logikkedja förstå varför, utan att behöva be henne om en förklaring. Tycker synd om Therese (och andra influensers) ständigt måste förklara och försvara vartenda litet beslut de tar i sin vardag.

      Håller med!
      Så rimlig önskan.
      Ja vad mer? Jag föredrar att gå till min kvinnliga barnmorska inte en manlig gynekolog.

        Haha
        En gång på gynskuten fick jag träffa en gynekolog som såg ut som en Hollywoodstjärna. Alltså SÅ SNYGG
        Blev väldigt obekväm MEN tänkte att han är säkert toppen och det var han, väldigt proffsig. Men jag hade inte velat ha honom som min regelbundna gyn

          Vart du på akademiska sjukhuset?! Hände mig där på gynakuten

          Jag har en jätteattraktiv man som gynekolog. Han är så himla bra och har lyckats bota och lindra flera av mina åkommor (har alltid haft en massa problem). Det är ju väldigt jobbigt att han är så snygg och charmig, men hellre det än att byta bort en skicklig läkare.

            Vad de tjänar beror ju på var de jobbar, sjukhus eller mottagning till exempel. Gynekologi är ju ett brett område och handlar inte bara om sjukdomar utan även om fertilitet och graviditet. Varför skulle män inte få/vilja jobba med det?

              Jag skrev ju det: det är ett brett område. Du kan jobba med sjukdomar i de reproduktiva organen som cancer, endometrios, könssjukdomar eller annat, men även med fertilitet, infertilitet, graviditet, förlossning etc. Det förstår man ju att många vill jobba inom ett så varierande område.
              Prostata är prostata liksom.

                Obs jag är S, rensade historiken och nicket försvann.

                Ja, tycker du är lite diskriminerande mot könsorgan 😉 organ som organ tänker jag, oavsett om det är tarm, hjärna, vagina, urinblåsa eller lever. Finns mycket intressant med samtliga organ tänker jag. Det spelar säkert in vilket slags arbetsliv man kan få genom att specialisera på just sitt område. Sen får de ju prova på mycket under sin utbildning och fastnar kanske då för något de inte trodde skulle vara så intressant. Kanske trevliga patienter, kanske lätta att hjälpa osv haha.

            Vad jag hört så är det tydligen mycket kirurgi i gynekologi och väldigt bett. Därför tror jag många män jobbar inom det. (Detta är vad jag har hört):-)

            Jag tänker att gynekologi måste vara sjukt intressant. Inte sexuellt eller så, utan det är komplicerade saker. Och finns så många sjukdomar som man inte vet mkt om.

              Jag (17.01) har svår endometrios. Har träffat så sjukt mkt läkare, och jag bryr mig typ inte vad det är för kön. Däremot har jag full koll på personalen, så vet vilka gyn (oavsett kön) jag definitivt inte vill möta om jag tex åker in akut.

              Men en av de som tagit mig på störst allvar är man. Och nu min bästa läkare (kvinna). Och jag fattar, bland annat endometrios är så sjukt komplicerat. Finns inget botemedel osv. Plus att det tillkommer fertilitet, cystor osv. Jag kan förstå att man tycker det är intressant.

              Jag tror inte män ser gyn som ett underliv, de ser det som organ. Hjärna, hjärta, livmoder liksom.

        Jag tycker barnmorskor är så värdelösa. Det enda de föreslår är p-piller eller hormonspiral som lösning på alla problem.
        En gång träffade jag till och med en barnmorska som inte visste att man kan skjuta upp mensen med progesterontabletter!

          Jag har träffat en läkare på gyn som inte visste att progesteron förskjuter mensen. Hon visste heller inte att människor följer sin cykel via temperatur. Detta var 4 år sedan.

          Ja, har aldrig träffat en kompetent barnmorska tyvärr.

          Well, dom är ju inte läkare så kan inte göra så mycket mer än att försöka med preventivmedel. Vill du ha hjälp med sina symptom så sök läkare.

    Helt rimligt.
    Undrar däremot hur vanligt det är att ha gått till massa olika skräddare sen man va 15??? Hon är ju en vanlis och inte en prinsessa. Men det kanske bara är jag??? Är 30 och har aldrig gått till en skräddare

      Det kan vara så simpelt som att hon är en av dom som faller mellan storlekar när det kommer till kläder. Jag har tex i hela mitt liv behövt få jeans uppsydda och även justera klänningar över ryggen för att jag är mindre i kroppsformen än vad standardstorlekar på kläder har att erbjuda. Så varje gång man kanske unnar sig ett lite dyrare plagg eller mer investerat plagg när det kommer till hållbarhet så är det värt en tripp till sömmerskan

      Inget konstigt med det. Min dotter (14) går till skräddaren ibland och vi är absolut inte rika. Däremot kan man se till att plagg sitter bra. Köper man second hand eller HM är inte alltid passformen optimal. Då kan man fixa det hos en skräddare för inte många kronor.

        Inte många kronor? Har för mig att det kostar ganska många kronor?

          Beror på vad som ska göras så klart.

          Lägga upp ett par byxor kostar några hundralappar…

      Hur tror du alla skräddare försörjer sig om vi vanligast inte skulle gå dit?

      Både therse och hennes familj har väl alltid haft det bra ställt. Nej, de allra flesta springer inte hos olika skräddare i 15 år. Man det kan säkert också vara en överdrift, ibland slängs det med saker som inte riktigt stämmer.

        Vad baserar du det på? Jag vet var hon växte upp och det området i Nynäshamn är ett helt vanligt medelklassområde där även lägre medelklass/”högre” arbetarklass hade råd att köpa hus på 80-/90-talet. Hade hennes familj haft det gått ställt hade hon växt upp på Trehörningen, men det gjorde hon inte.

          Trehörningen?

          Äh, har själv växt upp i ”halvbra” villaförort och bara i kvarteret fanns det allt från original till ”fina” läkarfamiljer med stort poolområde och sportbilar. Tror inte man ska dra för absoluta slutsatser av att hon växte upp just i Nynäshamn.

      Jag har gått hos skräddare med olika ärenden sen jag var 17-18 inget konstigt alls.

    Känner mig inte bekväm med manlig barnmorska på mvc. Eller vid förlossning. Inte manlig undersköterska för den delen heller.

      Vilken tur att du bor i ett land där det är överflöd av vårdpersonal som du kan välja och vraka mellan!

    Vi har fattat att du gillar Vänner!!! ?

      Gud så bra!!!
      ?

        Du har vällandet senaste avsnittet av Cyklopernas land? Där refereras till ditt Vänner-intresse ?

          Jag hörde talas om det men förstod aldrig vilket avsnitt det var. ??‍♀️?

    Jag föredrar manliga gynekologer. Vill helst inte gå till en kvinna. Min upplevelse är att män är mer försiktiga t ex vid cellprover

      Ja definitivt. Jag var nästan rädd för gynundersökningar ett tag, när jag haft många kvinnliga gynekologer. Nu går jag hos en man och har aktivt valt manliga gynekologer sedan flera år. De är mycket försiktigare och dessutom lyssnar de på vad jag tycker och tänker som patient.

      håller med!! jäklar vad duktiga och försiktiga dom alltid är till skillnad från kvinnliga som bara sliter och klämmer i en??

      Jag upplever inte heller att det ens känns? Har även knipsat av en bit av min livmodertapp för jag hade misstänkta cellförändringar. Var som att bli nypt i armen i en sekund, fast liksom i magen. Förstår inte riktigt grejen…

        Jag gjorde biopsi (nöp bort en bit av tappen) pga cellförändringar, och sköterskan nöp innan bedövningen tagit, herreJÄVLAR vilken smärta.

        Gjorde vanligt cellprov igen för nån vecka sen, fick fantomsmärtor och kallsvettades som något slags smärtminne, trots att det var flera år sen den biopsin, och den här sköterskan var FANTASTISK.

        Ja jag har fött två barn vaginalt, ja jag har gjort diverse gynundersökningar innan, haft äggblåsecystor och diverse, det var en helt annan slags vidrig smärta.

          Trodde inte ens man fick bedövning för det? Aldrig hört talas om det i alla fall..

            Jag googlade nu, och det jag gjorde var visst en konisering, dvs att de skar bort cellförändringarna, så jag kom ihåg fel ?
            Så är det säkert så att biopsin inte är så farlig och görs utan bedövning, sorry!

      Nej det ska inte göra ont men kan göra ont om den som gör det är oförsiktig.

      Det beror väl på hur känslig livmodertapp man har och även var man är i sin cykel? Känts väldigt olika för mig beroende på när jag tagit.

        Jag har haft väldigt olika upplevelser! Ibland har det knappt känts, men sen så har jag oturen att nästan alltid få en student som genomför det och då kan det göra ont (alla studenter gör såklart inte på samma sätt och jag fattar att de behöver öva osv osv)… Har gått oftare pga cellförändringar, fick även göra en konisering men det kändes verkligen noll!

        Samma för mig, oftast har det knappt känns. Men någon gång har det gjort ganska ont.

      På mig gör cellprov alltid ont. Och blöder efteråt. Jag har nog rätt känslig livmodertapp. När jag skulle föda mitt första barn var det så utdraget och de undersökte mig där nere otaliga gånger. Ont och obehagligt varje gång de tryckte upp fingrarna och jag kände mig mer och mer som ett stycke kött de behandlade…

      Det som har gjort ont på mig är slidöppningen. Har även ont vid sex. Så när dom för in verktyget gör det så fruktansvärt ont, hur försiktig dom än är. Nu senaste gången jag gjorde det så berättade jag i början att detta gör ont för mig och om hon kunde använda den mindre storleken, och det gjorde hon. Vilken skillnad, kände ingenting! Och då har jag ändå förklarat för alla tidigare att det gör ont (en gång skrek jag så högt att det hördes ut till väntrummet) men då har dom ändå använt det större verktyget (visste inte att det fanns mindre utan läste det innan senaste gången).

      Så gör det ont för er, testa att be om det mindre verktyget. Önskar att jag hade vetat om det från början istället för att behöva gå med sådan ångest inför varje besök.

    Alltid ska någon ifrågasätta ens val oavsett hur självklart det är.
    Som någon skrev under förra inlägget, en del sitter å letar efter små små, eventuella, fel att slå ner på.

    Så jävla löjligt att ens fråga varför hon vill ha en kvinnlig skärddare. Kan folk verkligen inte tänka själv?

      För en del av oss spelar könet på skräddare/läkare/gynekolog/barista ingen roll, huvudsaken är att personen är duktig på sitt jobb. Men det kanske folk kan tänka ut själv?

      Det var väl ingen som tvingade henne att svara? Dessutom brukar väl flunsorna gilla lite udda frågor?
      Så inte är det synd om henne.

    Jag föredrar och söker aktivt kvinnliga yrkesutövare i allt jag behöver hjälp med. Jag är själv kvinna och känner mig mycket tryggare med tex. kvinnliga hantverkare i mitt hem, kvinnliga läkare och tandläkare upplever jag som mycket mer empatiska och mindre kufiska (förlåt nu alla läkare men många av er är jäkligt märkliga. Duktiga, men ofta märkliga och knepiga att försöka kommunicera med). Min kvinnliga silversmed är mycket trevligare och noggrannare än de manliga motsvarigheter jag mött, samma sak med skomakarna, the list goes on. Det här är bara mina empiriska slutsatser. Självklart finns det jättemånga trevliga, profsiga och kompetenta manliga yrkesutövare men min erfarenhet säger mig att man lättare träffar rätt i prick med kvinnor så därför väljer jag alltid dem i första hand ¯\_(ツ)_/¯

      Men ja, förlåt men varför är läkare så speciella? Minns mitt senaste läkarbesök som iochförsig var hos en kvinnlig läkare men hon var seriöst så konstig? Det var som att hon suttit i en grotta i flera år och förlorat all social kapacitet. Hon sa typ ingenting alls. Det var så stel stämning

        Nu låter jag förmodligen som en väldigt generaliserande och trångsynt person, men jag tror många läkare är överintelligenta och inte riktigt fungerar som oss normalsmarta. De är många gånger specialister som genomgått åratal av utbildning (eller utbildningar), snöat in på sina medicinska specialområden och då har sånt där tjafs med sociala kompetens och ordlös kommunikation fallit bort för det är inte riktigt relevant i sammanhanget. Det relevanta är att lösa problemet, bota eller lindra sjukdom eller symptom och allt annat som har att göra med patientkontakt är sekundärt eller rent av att fokusera fel. Det är vad jag tror i alla fall, återigen bara baserat på mina egna intryck och erfarenheter hehe.

          De blir söndercurlade av ssk/usk i ffa den äldre generationen och behöver ofta ta noll ansvar över något annat än det medicinska, ibland tror jag de glömmer bort att det faktiskt är en människa de träffar och inte ett medicinskt problem.

            Hahaha ja det ligger det nog också mycket i!

          Korrekt uppfattat. Plus att alla läkare förutom de på psykakuten inte har tid/vilja att småprata eller bekräfta att patienten egentligen är fullt frisk men lider av hypokondri. Otroligt att normala människor blir provocerade av det.

            Korrekt uppfattat? Haha. Visst finns det läkare som är överintelligenta men det finns i alla yrkesgrupper. Det räcker med att vara duktig på att memorera för att klara av utbildningen.

            Social kompetens brukar dock inte vara läkares starka sida.

          Iaf I USA så är Aspergers vanligt hos just läkare.

            Min läkare måste ha asperger Hahaha

        För att de måste ha högsta betyg för att komma in på linjen… inte alltid det går hand i hand med att vara bra i sociala samanhanh.

        Haha…igenkänning på den ”13:47”…hette hon Maria i förnamn.
        Märkligaste läkaren jag varit hos.
        Socialt handikappad och tyckte i princip att ha ont det ska man tåla…man kan inte bota allt…jag var där för magont.

      Det här håller jag helt med om. Men det är också baserat på mina egna tidigare erfarenheter och ingen vetenskap. Jag håller mig till kvinnor i den mån jag kan.

      Inom läkarkåren har jag haft bättre erfarenhet av manliga läkare… de är mer försiktiga av sig när de undersöker oxå…

      mitt i prick.

        till Grodlår, alltså.

    Hur gick det för Isabellas tidigare skräddare som inte kunde sy? Tänker på silverklänningen som inte alls satt bra.

      Och klänningen hon hade på sig häromkvällen, så dåligt sydd och materialet såg billigt ut.

      Är det den nya skräddarn som sytt upp den och är det menat att andra ska vilja beställa detta?

        Den klänninhen hon hade igår har jag missat.
        Undrar om det är Isabella eller skräddaren som väljer tyget. Om det är skräddaren så behöver den gå en kurs i hur man hanterar olika tyger. En del tyger är nästan omöjliga att sy i. Samt att många tyger inte är lämpade för just kläder.

        Ja,den såg stel och konstig ut.

    Inget konstigt i sig.

    OT, för för detta Camilla..Vill bara tipsa om att Johanna T flyger till Gran Canaria för jobb med apollo och flyger från Landvetter. Passande nog flyger Jennys matblogg till Teneriffa från just Landvetter, men nämner inget om apollo?

      Ska såklart stå förlåt*

      Så två personer från Göteborgstrakten flyger till två olika platser (båda vanliga semesterresemål) varav en gör det i samarbete med Apollo och den andra har inte markerat något om att det är ett samarbete. Så det kanske inte är ett samarbete?

    Och jag håller mig till män, de brukar behandla mig bättre än kvinnor. Haha…

    Jag föredrar nog oftast män faktiskt.
    Varför jag föredrar dem vet jag faktiskt inte, men jag föredrar dem i princip alltid. Mansdominerade arbetsplatser, manliga kompisar, etc. Jag connectar bättre med killar. Har alltid gjort, ända sen jag var liten.

    OT: är i slutet av Isabellas bok och har tufft att ta mig igenom, maken till ego + noll självinsikt får en ju leta efter…

    Men något som slagit mig allt eftersom jag läst är hur jag känner mig så himla… lurad och sviken? Jag är inget fan av henne nu och har inte varit det på många år. Snarare tvärtom. Men det fanns en tid, när jag gick på gymnasiet, då hon var en av mina stora förebilder. Älskade hur hon klädde sig, kände att hon hade en positiv inverkan på mitt liv då hon skrev sunt kring mat och vikt, till skillnad från andra karaktärer som jag påverkades av, för att inte tala om omgivningen i verkliga livet. Jag minns hur hon brukade skriva att hon unnade sig mörk choklad på kvällarna osv, då när hon och Nils var ihop. Jag, som aldrig riktigt haft en sund relation till mat, tyckte det var som en fristad i hennes blogg på något sätt… där och då tänkte jag att jag kan också nå dit utan att bli osund på vägen liksom. För hon kan ju det, så jag borde också klara det. Men det gjorde jag inte.

    Nu när jag läser att hon haft en väldigt osund relation till mat, vid den tiden tagit droger för att hålla vikten och haft ätstörningar så kan jag typ inte undgå att känna mig så sjukt lurad. Alltså just biten med efedrin känns bara så sjuk. Jag vet inte om det är sant, det hon skriver… men jag känner mig typ berövad på en, vad jag trodde, sund förebild som jag hade i en skede i livet som för mig var rätt kritisk. Som att en levde i hennes fantasivärld. Och det får väl stå för mig. Men jag är typ… så besviken? Visst, det hade väl inte varit bättre att hon i så fall hade varit ärlig med att hon hetsåt och kräktes. Det är ju inte hennes fel att jag inte nått dit. Men det känns typ som att följa någon som säger att de inte opererar sig utan har en naturlig kropp men så är det inte alls så, om det makes sense. Jag eftersträvade något som i själva verket hade uppnåtts av självsvält och efedrin. Men samtidigt är jag ju tacksam för att jag inte fick veta det, för då kanske jag hade gjort samma sak, jag var ung och lätt att påverka. Men ändå känner jag mig sviken.

    Vet inte vad jag vill komma med det här. Typ bara en sorg att ha blivit berövad på den där sunda förebilden. Även om jag inte tycker att hon är det idag, så har jag alltid typ… önskar att hon bara kunde återgå till vem hon var där runt 2008-2011 typ? Ville bara typ lufta det, känns snopet på nåt sätt.

      Fast är ju så ätstörningar fungerar. Man blir expert på att lura omgivningen.

        Ja jag fattar det, har själv en Men just med drogerna kändes så… vet inte om det känts lika starkt om det inte vore för det.

      Det sitter i ditt huvud. Den bloggare som du tror du känner, är inte din vän. Den bloggare berättar det som låter fantastiskt. Det är fejk. Det är inte din kompis. Man måste förstå det.

        De där orden – det sitter i ditt huvud. Är sjukt vidriga ord. I vilket sammanhang man än må säga det. Narcissister är bra på att köra med den frasen..

        Ja jag fattar det. Men då förstod jag inte. Nu har det ju gått nästan 15 år. Men känns ändå snopet bara. När en hennes grej var att hon var sund, hon skrev jämt hur sund hon var. Förstår dock att hon kanske önskade att hon var det.

        Det är lite som när en som bor där jag bor var med i Robinson, vilket jag brukar titta på. Nu när jag ser henne på ICA så får jag ju nästan påminna mig själv att vi inte känner varandra, fastän hon ju känns som en bekant.

    Jag föredrar manliga läkare, även gynekologen ska helst vara man. Upplever att manliga läkare lyssnar in mer och är mer fokuserade på mig som patient.
    Gynekologer har jag haft många under åren pga många gynekologiska problem. Jag har nästan aldrig återvänt till en kvinnlig gynekolog, alltid känt mig lite som att de är bryska, barska och vill bli klara snabbt. Manliga gynekologer är över lag mer försiktiga och varsamma både i samtal och vid fysisk undersökning. Känner att jag får mer respekt av män och att de lyssnar noggrant på vad jag säger.

      Exakt så känner jag också, undrar varför?

      Så märkligt ändå, känner helt tvärtom. Ej gynekologer dock, har bara haft kvinnliga så kan inte jämföra men med övriga läkare föredrar jag kvinnor. Mannen känns enbart som jag är ett medicinskt problem alternativt att jag inte tas på allvar. Just det att känna att man inte tas på allvar har jag aldrig känt med en kvinna.

    Hade nog hellre valt en kvinnlig gynekolog om jag hade fått välja men det är för att jag har egna problem, inte att jag skulle vara emot män i yrket generellt. Men jobbar bara män där jag går så kan ej välja.

    Jag har mer problem med när specifikationen manligt respektive kvinnligt används när det egentligen är könet som avses och inte beteendet.

    Att ”vi ser helst kvinnliga sökanden” som det förr kunde stå i en platsannons – jaha, då är jag utesluten då jag är rätt manhaftig.

    Utöver det har jag inga större krav på läkare eller barnmorskor mer än att de kanske svenska och inte är galna.

    Har träffat en dansk läkare (man) begrep inte ett ord ? och en galen barnmorska (kvinna) – alltså riktigt knepigt galen…

    Min upplevelse är också att manliga gynekologer är mycket mer varsamma, försiktiga och respektfulla. Däremot skulle jag nog hellre låta en kvinnlig skräddare mäta byst och stuss på mig, ja.

    Jag hade misstänka tumörer i kroppen och fick därför göra massa prover och datortomografier och min manlige läkare ringde alltid efteråt för att kolla hur jag mådde och hur det hade känts, efter varje gång. Nu visade det sig vara lugnt för min del, men jag fick ett brev av honom efteråt att om mina besvär skulle komma tillbaka så är det bara att höra av sig osv. Har aldrig fått den hjälpen av en kvinnlig läkare på den vårdcentralen förut.

      Låter inte så professionellt av honom.

        Varför inte då? Låter väl jättebra.
        Jag har också träffat på en sån läkare, han ringde ibland och hörde hur jag mådde. Jag kände verkligen att han tog mig på allvar.
        Och han tog massa prover, den bittra och sura sköterskan som sa spydigt till mig ”Det här var en kostsam utredning”.

        Varför inte? Är väl superbra. Utredning av malignitet är ju otroligt tärande och patienten kan ha många frågor. Fantastiskt av din läkare!

        Tvärtom är det så en riktigt professionell läkare gör: bota, lindra, trösta är läkarens uppgift. En seriös läkare ser också till patientens psykiska välbefinnande.

      ringde han på dolt?

    Jag har aldrig använt en skräddare men föredrar alltid manliga gynekologer över kvinnliga. De är – för det mesta – hänsynsfulla och inger respekt.

    Kvinnlig skräddare = sömmerska
    Vårda språket för bövelen!

    Och här sitter jag och har alltid trott att talesättet lyder: Dra alla över samma kant.
    Vilken måndagsuppenbarelse.

    Vi gör alla val när vi har den möjligheten. Inget konstigt.
    Låt T ha en tjejja som syr.

    Blir riktigt beklämd att vi särskiljer kön på det sättet. Jag ser absolut män som gynekologer, faktiskt riktigt mycket bättre än hårdhänta kvinnor. Blev beviljat kejsarsnitt av en MAN när jag födde barn, medan min vän blev hånskrattad upp i röven av en kvinnekvinna. Jag går numer alltid till en manlig gyn, eftersom mannen i sin profession inte ser könet som något sexuellt utan som sitt arbetsområde. Så måste det vara i alla yrkeskategorier. Stön.

      Du vill inte att vi särskiljer kön men du går alltid till manliga gynekologer?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.