Jag tänker också att det måste vara en mardröm att själv vara en svärmor och få ett rövhål till svärson/svärdotter. Det är ju värre än att själv ha värdelösa svärföräldrar eftersom man är totalt ”utelämnad” som svärmor/svärfar. Man kan inte påverka på något sätt. Min erfarenhet har varit mindre bra och i dessa lägen var det tyvärr bara att gilla läget. // Monas Universum
Svärföräldrar.
Detta nödvändiga ont som lite kan gå hur som helst.
Man får inte välja själv, och det är väldigt lite som man överhuvudtaget kan påverka när det kommer till denna konstellation.
Att ”gilla läget” verkar vara en rekommenderad strategi där man helt enkelt får välja vad man lägger sin energi på.
Jag undrar om det är många svärmödrar som aktivt går in för att försöka påverka sin son/dotter till att göra slut med partnern de inte gillar?
Jag skriver svärmödrar eftersom jag tror att det är fler svärmödrar än svärfäder som gör sådant här.
Är det en fördom?
Kanske…
Förmodligen…
Mona tycker att det är värre att vara svärmodern och få ett rövhål till svärdotter/son, än tvärt om.
Jag har hört några riktiga skräckhistorier från vänner om just svärmödrar, och hur de gjort sitt bästa med att förpesta livet för alla inblandade.
Släkten är värst, så är det bara.
Tur att det inte gäller alla. ????
Föregående inlägg 
”Det är ju värre än att själv ha värdelösa svärföräldrar eftersom man är totalt ”utelämnad” som svärmor/svärfar.” Inte haft erfarenhet från någon av dessa situationer men känns märkligt att mena på att en vuxen är mer utelämnad än ett barn.
Vem har sagt något om barn?
Ett barn? Jag får ju verkligen hoppas att min blivande svärdotter/svärson inte är ett barn när dom gifts in i familjen.
Hm, kanske att personen läste styvmor/styvfar.
Någon som inte vet vad svärföräldrar är uppenbarligen.
Jag behöver inte påverka ett skvatt eller lägga näsan i blöt, då jag har världens bästa svärsöner.
Hoppas att de tycker att jag är OK.
Fast det tror jag. ?
Man kan inte välja svägerskor heller tyvärr ???
Jag gillade min svägerska förr. Men hennes pissiga val av partners som löser av varandra och alla korkade val hon tar som indirekt påverkar oss andra i närmaste kretsen tär.
Fick dock ett bra mantra här som jag faktiskt har anammat och fungerar: Inte mina apor inte min cirkus.
Tråkigt att man mer och mer håller sig ifrån gemensamma tillställningar pga av hennes giftiga partner bara.
Känns lite som att det ska vara en grej att ogilla sina svärföräldrar.
Mina svärföräldrar är iaf helt fantastiska, glad att jag har dom!
Tänker att det kan ha att göra med att ens partner faller tillbaka till gamla familjerollerna barn/förälder. Och beter sig helt enkelt annorlunda än vad man är van vid. Upplever man sin partner som förändrad i sammanhang med svärföräldrarna är det nog lätt att de får ”skulden”.
Jag älskar min svärmor! Tycker mer om henne än min mamma som inte alltid är så snäll.
Instämmer. Svärmor är snäll och trevlig och vi har en bra relation. Min egen mamma däremot… går inte att göra något utan att få kritik. Också om sånt som absolut inte ska ha någon betydelse för henne, typ färgen på min nya jacka. Hon är tyvärr en energitjuv av rang.
Ja antingen det eller att man ska älska henne som sin egen mamma. Min svärmor är helt okej. Snäll, trevlig, vi kommer bra överens. Nothing more, nothing less.
Mja jag gillade verkligen min gamla svärfamilj, inte alls lika förtjust i den som är nu tyvärr. Hade jag fått välja hade jag tagit min nuvarande partner men den gamla familjen ?
Tycker uppriktigt synd om männen som får Mona till svärmor.
Hon har inte haft det lätt
? Hur tänkte du där? Blir man en bättre människa för att man inte haft det lätt?
Eller kanske inte. Hon ”klickar” ju så sjuuuukt bra med folk….. Bästa kompisen alltid.
Jag älskar mina svärföräldrar ❤️.
Min första svärmor var gräslig men när jag tänker tillbaka så var jag nog knappast drömsvärdottern heller, milt uttryckt. Min nuvarande är helt underbar!
Mina ’svärisar’ är jättefina människor och fantastiska föräldrar till min sambo.
Törsten är förjävlig, men släkten är värst.
Min makes föräldrar är skilda där hans mamma har levt med en ny man (han har gått bort sedan ett par år tillbaka) och tillsammans var de en mardröm, MARDRÖM! Gick alltid in för att provocera igång bråk, han försökte ragga på mig vid flera tillfällen (SÅ vidrigt) och ganska öppet rasistiska… Men, efter att hon blev änka har svärmor och jag en jättebra relation där jag misstänker att de tillsammans blev toxic och ensam blev hon sig själv igen.
Svärfar har alltid varit toppen!
Jag vet att mina föräldrar tyckte att det var supersvårt att vara bra svärföräldrar när min syster skaffade ett as till pojkvän. Han var inte snäll mot henne, otrevlig mot alla och en jättedålig partner på alla sätt. Tack och lov var det ”bara” några år och idag mår systern bra och har en fantastisk sambo.
Nej, nej! Han var inte ett as, han var ett RÖVhål. Och ett VIDRIGT sådant. SJUKT vidrig. En IGNORANT NARCISSIST. Kanske rentav en RÖVIS mot sina svärtade. EXTREMT otrevlig.
?
Fast med Universum är det svart eller vitt. Hon klickade direkt med massor av människor (primärt kändisar, egna företagare, företagsledare) och släkten och kompisar som gjort sitt not so much. Umgås hon men någon från familjen än sin egen mamma?
Du har så rätt!
Hade inte hon en bror som hon köpte julgranar till?
Min svärmor är manodepressiv och speciellt i maniska skov är det väldigt krävande att umgås med henne. Hon är överlag ganska virrig, intensiv och har mycket humörsvängningar även utanför skoven. I grunden är hon snäll och omtänksam men pga ovan anledningar umgås vi bara några ggr per år.
Min svärmor är trevlig och jag tycker om henne men hon har enorma problem med att släppa taget om sin son (Min man alltså). Hon vill hela tiden vara involverad i våra liv. Lägga sig i allt. Hon är dock gullig och trevlig att umgås med, men ibland blir det för mycket. Jag vill faktiskt bara träffa henne högst 2 g per år. Men tyvärr så bjuder hon in sig själv till oss ofta.
Jag kan förstå att hon bjuder in sig själv, känns ju ändå inte rimligt åt hon som mamma bara ska träffa sitt barn (om än vuxet) två gånger om året? ? Om ni inte bor i olika länder typ. Men visst kan det bara jobbigt med svärmödrar som inte släppt taget om sin ”lilla pojke”, tänk när min svärmor började skala min sambos kräftor. . . ????
Min svärmor har sagt öppet till mig att hon hade hoppats på en annan sorts svärdotter. Från första start höll hon på och provocerade mig, jag gissar att hon ville orsaka gräl mellan mig och hennes son så att vi skulle göra slut. Hon kritiserade allt som har med hemmet, hushållet och matlagningen att göra för det är sådant som är viktigt för kvinnor i deras kultur, men det är ingen känslig punkt för mig (jag är svensk) så jag blev inte särskilt arg eller stött, hennes taktik misslyckades 🙂
Min svärfar kritiserar allt jag gör, med hög röst inför alla närvarande. Jag gillar inte honom heller så allt han säger rinner av mig. Det ger mig bara mer rätt inför alla andra, som ju tycker att hans beteende är rätt oskönt.
då får din man be sina föräldrar hålla käften då?
Att uttrycka sig så mot dem skulle definitivt inte fungera.
Det finns finare sätt att säga håll käften på än håll käften.
Ja, och det gör han varje gång…men hans pappa lyssnar inte på honom!
Han borde bryta i så fall. Vilken man accepterar att nån behandlar hans fru sådär??
Svärfar är den bästa. Svärmor är oftast snäll men väldigt knepig kvinna som är bra på att manipulera folks känslor för att få det hon vill ha. Lite problem med henne och släkten på hennes sida tyvärr. De alla gillar att starta tjafs och bråk över ingenting.
Tyckte om min svärmor till en början men har börjat ogilla henne mer och mer. Har aldrig hänt något specifikt men småkommentarer här och var blandat med att hon verkligen inte är någon människokännare, som hon säger sig vara.
Vi träffar henne Max en gång i månaden så det är verkligen bara att acceptera.
Svärfar är en svår man att tycka om.
En gång i månaden? Jösses, det är ju jätteofta.
Ok men vad tycker ni om xfruar som lägger sig i ALLT?(ja vi har vuxna ”barn”)
Oj! Tänk att det finns sådana också!? Så exet lägger sig i i princip en helt främmande familjs angelägenheter då? Eller lägger hen sig i de vuxna barnens liv ”via er”?
Hon har åsikter omdet mesta….
Varför har ni kontakt öht?
Min relation med min svärmor är idag jättebra, efter en trevande start. Jag ville hålla avstånd och sätta gränser i början men med åren har vi kommit närmare och nu hörs vi varje dag och hon är en enorm hjälp med barnen.
När svärmor hade bokat in sig att komma och hälsa på dagen innan vårt beräknade förlossningsdatum (bor 80 mil bort, skulle därför tyckte hon sova på soffan i ”nån vecka” i vår lilla tvåa…). Med sig skulle hon också ha med sig sina andra då hemmaboende barn 20 och 22 år gamla. Och tre katter för de hade ingen kattvakt. Jag får fortfarande ångest av att tänka på det.
Tror dock inte att min mamma är en så enkel svärmor heller helt ärligt, men av andra anledningar.
Herrejesus…. Får panik bara av att tänka mig det scenariot. Usch. Men hände det eller planerade hon det bara? Och om det hände hur i helvete gick det?
Nä sambon sa ifrån som tur var, för första gången i sitt liv ? men inte förrän jag fått bråka om att det inte kändes okej. Han berättade det mer som ”familjen kommer då och då så du vet”.
Men vad är problemet med 20 och 22 åringarna? Varför följer dom med sin mamma bort?
Av vilken anledning kunde du inte själv säga ifrån? Du har väl en egen åsikt?
Gillade inte mitt ex päron, så träiga och fanns verkligen inget att prata om! Tack och lov är det sällan jag upplevt det, brukar ha enkelt att få kontakt med människor och folk brukar gilla mig. Men nä hans familj gillade inte mig. Glad jag slipper dom! ?
Jag har tyvärr erfarenhet av en brorsfru som ger upphov till ångest och obehag. Hon är inte bara taskig mot mig, utan mot andra. Taskiga kommentarer kommer ut ur hennes mun varenda gång vi ses, men jag håller tyst för att jag inte vill att hon ska tvinga brorsan och barnen att ta avstånd. Vi alla är tysta av den anledningen. Men nu har det gått 10 år, och jag mår fruktansvärt dåligt varje gång vi ska ses. Hjärtklappningar, illamående, ångest. Vill bara säga ifrån, men gör inte det då jag inte vill att hon ska tvinga bort brorsan och barnen. Det är ju dock brorsans fel såklart då han tofflar sig (han verkar inte Heller må bra).
Har ni sådana erfsrenheter?
Samma här!! Hon är ”fulelak” hela tiden. Små dryga kommentarer eller meningar som nerskrivet verkar positiva, men sätter det sägs på är precis tvärtom. Hon gör det smart. Därför är det helt omöjligt att ställa henne till svars. Hon har dessutom enorma krav på mig men gör absolut INGET för någon annan. Har aldrig någonsin hört henne fråga mina föräldrar,syskon (eller mig) hur vi mår eller något om våra liv. Hon har verkligen förstört vår familj, vi har blivit splittrade och alla tassar på tå för att inte råka ut för repressalier 🙁
När jag var 19 så hade jag ett förhållande med en kille som var mormon, eller hans familj var det och han förväntades själv bara det.
Vi träffades på krogen och vi hade självklart sex under vårt förhållande.
Träffade hans föräldrar vid 1 tillfälle då de bodde runt 60 mil bort.
Jag dög inte till deras son.
Pappan i familjen ringde och skällde ut mig efter noter om att jag förlett deras son, att jag fått honom att dricka och att ha sex utom äktenskap.
Visst som inte vad jag skulle säga mer än att det deras son gör är hans val sen la jag på.
Jag gjorde slut en kort tid därefter.
Jag har världens bästa svärfar (svärmor dog innan jag hann träffa hene), han är så snäll, gullig och omtänksam. Styvsonen (26 år)har däremot en fästmö (25 år)som jag inte tål (har gillat alla hans andra flickvänner) och det tär ju tyvärr på förhållandet till honom, sambon gillar inte heller henne som tur är, vi försöker bita ihop när han tar med henne men det är inte lätt! Hon kan t ex säga ”Kan inte R få köra? Jag vill komma hem levande” när sambon kör VÅRAN bil (sambon är bra och ansvarsfull när han kör) och när vi äter sitter hon och gör äcklade grimaser och går sen demonstrativt ut och köper något annat att äta och sonen säger ”Hon fick ju en dålig bit” (vi äter ofta hel kyckling som delats i 8 bitar), när vi har familjesammankomster pratar hon inte med någon (nix, hon är inte blyg) och sitter med näsan i telefonen, men det värsta är att hon pratar skit om hans mamma och inte bara inför oss utan även på sociala medier och då är hans mamma jättegullig och bjuder alltid med henne på restaurang och små familjeutflykter. Ändå änker jag som så att man tyvärr inte kan komma överens med alla, det är kanske inte svärmor eller svärdottern/sonen det är fel på utan helt enkelt kemin som bara inte finns där alla gånger.
Älskar min svärmor! Men jag kom ihåg ett tidigare förhållande jag hade där svärisarna också var jättegulliga, men de kunde inte lämna sin son (min dåvarande kille) i fred. De ringde varje dag och kom och hälsade på varje helg. Alla beslut skulle ältas med föräldrarna mm. Efter ett år kände jag att det blev för mycket.
Min fd svärmor hatade antingen mig personligen eller alla hennes son var ihop med överlag. Hon gjorde sitt bästa för att kunna hitta saker att hacka på eller ifrågasätta. Första gången vi skulle äta middag där hade hon frågat om det var något jag inte åt, snällt som fan ju. Fast hon tog dom två sakerna (broccoli och fläskkött) och lagade till middag. För att sen vara upprörd över att jag inte åt av det utan försökte äta mer grönsaker och ris istället. Go stämning.
För det första, varför gör man alltid svärmor ful när hon ska återges? Jag har långt hår utan hårrullar, är 55+ och har samma klädsmak som mina döttrar för det mesta och håller mig i god form. Så tror jag de flesta svärmödrar ser ut
Jag har både svärson och svärdotter som jag tycker om, men det har även funnits flick och pojkvänner som jag ogillat.
Jag respekterar min svärson/svärdotter och försöker göra det bästa för hela min familj, och det har blivit jättebra. Men jag lägger också mycket tid på mina barnbarn och då mår föräldrarna också bra❤
Haha vilket dravel! Bestämda kvinnor och män med stake!?
Samma här. Hatar inte min makes mamma, men älskar henne inte heller. Jag ser henne som en ytligt bekant. Vi har ingenting gemensamt och det är ingen person jag normalt sett skulle dras till (exempelvis på en arbetsplats eller om jag träffade henne på en fest).
Vi är så olika man kan bli personlighetsmässigt och åsiktsmässigt. Vi har ingenting att prata om förutom ytliga saker. Hon verkar dock störa sig på att jag inte är översvallande när vi ses. Min make har förklarat för henne att jag är neutral men hon köper det tyvärr inte. Tror inte jag träffat henne sedan innan pandemin. Har knappt träffat mina egna föräldrar, så det har ingenting med min svärmor i sig att göra även om hon tror det. Är infektionskänslig och vill inte bli sjuk eftersom det kan leda till inläggning på sjukhus.
Min svärmor har frågat mig och min man om vårt sexliv för de blev aldrig några barnbarn. Plus att Hon är allmänt dum i huvudet. Kan säga att jag hatar henne och kommer aldrig umgås med henne mer än nödvändigt. Gränslös är bara förnamnet.
Gillade min svärfamilj mer innan vi fick våra barn. Är så jobbigt att behöva umgås så jäkla mycket nu. Vill ju att barnen ska träffa dem men själv är jag hellre hemma ?
Låt din partner ta med barnen till dem och chilla själv!