Fast i klassisk kvinnofälla eller bara ett lite udda intresse?

Jolie ÄLSKAR att städa och jag kan nästan få panik när hon själv föreslår att hon vill rensa ur något eller hjälpa till med tvätten – utan att jag ens har nämnt något om det, haha.

Har tänkt på detta en del och är rätt säker på att det beror på att jag alltid har städat och fixat mycket och att barnen har sett det någonstans i ögonvrån. Frågan är ju bara då varför Jason inte har samma intresse? Han vill aldrig hjälpa till med maten (eller jo, men väldigt sällan), städa eller tvätta. Vill inte att det ska bli så att min dotter faktiskt VILL göra det medan min son helst slipper. Hur gör ni hemma? ”Tvingar” ni barnen att hjälpa till även om dom inte vill? Och med vad i så fall? Hur gamla är era barn? // Gabriella Possler Joss

Kan en kvinna ha att fixa i hemmet som intresse, eller är man per automatik satt i en ”patriarkalt kontrollerad kvinnofälla” då?
Jag älskar att göra fint här hemma, och blir lugn och harmonisk av att städa. Men bara när jag själv vill, kan och har tid, men med det sagt så bör tilläggas att jag gärna tar tid till det.
Jag älskar mitt hem, vårt hus och att pynta och piffa, precis som jag älskar att laga mat och baka. Vissa gillar att påta i trädgården, någonting jag satt betydligt längre ner på min lista och med varm hand överlåter till min sambo.
Jag tycker vår uppdelning fungerar bra och vi är intresserade av och bra på olika saker.
Han är jätteduktig på att laga mat och gör det gärna, så det handlar inte om att han är en hjälplös och soffliggande man med handen i kalsongerna som tvingas äta Billys pan pizza om jag inte är hemma.
Jag ska exempelvis precis sätta igång och renovera vår gästtoalett.
Inte för att jag måste göra det själv, utan för att jag vill. Det ska bli svinkul och jag längtar verkligen efter att få se resultatet. Helt av allt vill jag göra det själv, mitt eget fixprojekt liksom. 🙂
Hade jag inte känt så så hade vi antingen gjort det tillsammans – för att det måste göras – eller tagit in någon utifrån att göra jobbet.
Jag ser ingen skillnad på det jag gör och tycker är roligt, och någon som meckar med bilar eller har pallkragar fulla med olika ätbara saker på tomten som vårdas ömt.

Jag tycker att så länge ett barn vill hjälpa till av rätt anledning – ett genuint intresse, inte för att hon sett sin mamma göra vissa saker och tror att det är så det ska vara – så är det väl inga konstigheter.
Att städa, laga mat, tvätta och göra andra hushållsrelaterade aktiviteter kommer de allra flesta vuxna människor behöva lära sig och utföra förr eller senare i livet, och om något tycker det är kul och således också är bra på det så är väl det bara positivt?
Jag tvättar hellre bra och glatt än illa och surmulet, men alla får så klart göra precis som man vill.
”Agressionstvätt” – ett potentiellt nytillskott till sm-veckan?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *