Ett intressant men förvirrande beslut från Reklamombudsmannen

HÄR kan du läsa ROs beslut i sin helhet.

Att det här med reklaminlägg på sociala medier är en aning rörigt, kan nog alla som skrollat runt på exempelvis Instagram konstatera. 
Än mer rörigt blir det när Reklamombudsmannen fattar egna beslut i egenskap av självreglerande organ för branschen – som ej kan utdöma påföljder – samtidigt som Konsumentverket är en myndighet som både kan stämma företag i Patent- och marknadsdomstolen OCH utdöma viten och andra straff eller konsekvenser.

En av sakerna som jag går och väntar på att Konsumentverket ska reda ut är funktionen som kan användas högst upp i inlägget på obetalda samarbeten, den som egentligen mest har som syfte att ge företag tillgång till inläggens statistik.
Den funktionen har inte prövats rättsligt än, och därför så har jag avrått influencers från att använda den eftersom man annars riskerar att bli det prejudicerande fall med reklamidentifiering, som Patent- och marknadsdomstolen slutligen tar ställning för eller emot.

I brist på beslut från Konsumentverket så anmälde jag istället ett inlägg till Reklamombudsmannen, ett inlägg som använde sig just av denna funktion för att se vad de kommer med för svar eller rekommendation.
Inlägget var ett reklaminlägg av Linnea Claeson för företaget Bröllopsbruket Sverige, och hon använde bland annat den här funktionen som Instagram tillhandahåller. Jag fick flera frågor om just det här inlägget och hade inga bra svar att komma med, bortsett från att jag inte rekommenderade det då det inte prövats rättsligt, men att jag skulle anmäla det för att få RO att göra en bedömning.

Reklamombudsmannens nämnd kom fram till att den här reklamidentifieringen, tillsammans med lite annan text, ÄR tillräckligt för att uppfylla kraven som ställs. Den bryter alltså inte mot artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation.

Nämnden konstaterar att reklammarkeringen visas direkt under Instagramkontots namn och består av texten
”Betalt samarbete med brollopsbruket_sverige”. Nämnden finner att reklammarkeringen ”Betalt samarbete med
brollopsbruket_sverige” tydliggör att det rör sig om reklam. Reklammarkeringen syns tydligt och framträdande
högst upp i inlägget och har därmed presenterats på ett sådant sätt att en genomsnittskonsument omedelbart
uppfattar inlägget som reklam. Nämnden finner därför att det omedelbart framgår att inlägget, både på dator och
i mobilappen, är reklam. Reklamen strider därmed inte mot artikel 7 i ICC:s regler.

Det som gör mig förvirrad här är hur Reklamombudsmannen kan slå fast att det här är en fullgod reklamidentifiering, samtidigt som Konsumentverket inte vill uttala sig innan det prövats i Patent- och Marknadsdomstolen. 
Hur ska influencers tolka det här?
Jag tror nämligen inte att man kan försvara en publicering till Patent- och Marknadsdomstolen, med att Reklamombudsmannen sagt att det är en fullt tillräckligt reklamidentifiering?

Så hur ska man tolka detta?
Går det att luta sig mot Reklamombudsmannens beslut alls i fall som detta eller är det helt värdelöst ur ett prejudicerande perspektiv?
Skulle man exempelvis bädda in det här inlägget från Linnea Claeson så försvinner både text och Instagramfunktion, vilket då gör att själva inbäddningen av inlägget bryter mot artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation, någonting som då behöver bli en helt ny anmälan till RO.
Samma inlägg kan alltså då både frias och fällas för brott mot artikel 7 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation beroende på med vilken funktion och på vilket sätt man ser inlägget i Instagramappen.
Jag sätter dem sida vid sida för att ni ska se hur jag menar.

Det är inte så lite förvirrande om du frågar mig.
Det känns som att Reklamombudsmannen i det här fallet förvärrar förvirringen, snarare än reder upp den.
Hur ska man kunna göra rätt, när det inte går att få några svar på vad ”rätt” egentligen är eller på hur det ser ut?
Det är kanske dags att börja kräva fler svar från Konsumentverket, som är den instans som faktiskt kan straffa influencers och företag som gör fel vad gäller marknadsföring på sociala medier.

Tack och förlåt till Linnea och Bröllopsbruket som fick agera exempel här, men det här verkar vara det enda sättet att få några som helst svar eller ickesvar i dessa frågor.
Det borde inte behöva vara så, bara för att det här är en hyfsat ny bransch.