Alexandra Nilsson pratar i sin senaste video om sin bransch och sina kollegor och hon menar att det inte finns någon bransch där man ska bita ihop så mycket som i den här (influencerbranschen alltså).
Att det finns så mycket falskhet och att alla bara säger att man ska släppa, när människor behandlar en dåligt, att det bara är ”show businessfolk/influencerfolk”, men Alexandra säger att hon inte funkar så längre.
Enligt Alexandra så smörar mindre influencers för de större, för att försöka rida lite på deras våg, i försök att själv få större plattformar, men att det privat snackas det SÅ mycket skit.
Alexandra tycker det är pinsamt och icke-värdigt och säger att hon inte ens vill röra dessa människor längre.
Dock tillägger hon att hela branschen är så full av dubbelmoral. Som ett exempel tar hon influencers som rankar de tio värsta influencerna, som att de har någon jävla rätt till det. (Här kan ni läsa om just en sådan incident om ni är nyfikna.)
Rädslan för att bli uthängd är, enligt Alexandra, det som gör att ingen vågar säga någonting utan alla tassar bara på tå.
Hon har blivit anklagad av människor i sin omgivning för att vara ”lättkränkt” och för att ha känslorna utanpå för att hon reagerar när människor beter sig illa, och till det säger hon följande:
Jag tror att vi måste chilla med att använda uttrycket ”lättkränkt”. Kan man inte också bara råka vara en fucking ”douche” som sårar andra människor? // Alexandra Nilsson
I kommentarsfältet håller man med Alexandra och berömmer hennes ärlighet.
Föregående inlägg 
Men själva vill de kalla influencer som något proffesionellt yrkesval ..
Bara för att det är en liten ankdam där folk snackar mycket skit om varandra gör ju inte yrket till oprofessionellt automatiskt.
Det finns många branscher som håller på precis likadant.
Titta bara på politiken och vad som håller på där i det politiska spelet osv
Det finns en stor skillnad mellan politiker och influensers. Politiker är ofta välutbildade och verbala. Deras bjäfsande riktar dessutom in sig på att förlöjliga varandras sakfrågor.
Bimbolina influenser har den mentala åldern av en niondeklassare, vilket är helt rimligt eftersom de flesta inte gått ut gymnasiet. De har ett begränsat ordförråd och när de ska förolämpa varandra är det personangrepp uppblandat med läten som bah, herregud, asså.
Det är egentligen samma skit. Den ena sidan är bara mer utstuderad och bättre på det än vad den andre är.
Vad är då värst, egentligen?
Ja målet är det samma att förolämpa motparten. Det håller jag med om. Sedan är det väl mer en fråga om tycke och smak vad man föredrar. En catfight eller en intelligent roast. Med politiker är det både och men en influenser ja då blir det aldrig bättre än en catfight.
Intelligent roast? Det är inte stand up de håller på med.
Om politiker vill hålla på med det har de ändå valt helt fel yrke.
Summa summarum är fortfarande att politiken är en liten ankdam där folk är falska och snackar mycket skit om varandra. Precis så som influencers verkar göra.
Det är ju liksom inte bara i debatter som de snackar skit. Utan det är ju massa skitsnack och rackarspel inom partierna. De unga smörar för de äldre, för att försöka rida på deras våg och plocka poäng, i försök att själv få större förtroende och inflytande. När partikollegor behandlar en dåligt ska man bara släppa det. Rädslan för att bli uthängd och utesluten gör att ingen vågar säga någonting utan alla tassar bara på tå. Fullt av dubbelmoral osv osv. Allt för att få den bästa positionen inom partiet.
Så att säga att sådant här beteende gör det till ett oprofessionellt yrkesval är ju helt galet uppåt väggarna helt fel.
Har du sett en politisk debatt någon gång?
Undrar om du sett en debatt eller om det är något annat som saknas hos dig?
Ja det har jag sett och tycker att likheterna är större än skillnaderna.
Tycker inte riktigt de två är jämförbara och har därför svårt att se likheter. Tycker i och med det inte att politiker håller en särskilt hög nivå men skillnaden i hur man uttrycker sig och framförallt att det hos politiker handlar om retorik och hos influensers handlar det om sårade känslor. Det man möjligen har gemensamt är att nivån även numera hos politiker är väldigt låg.
Nu tänker du bara på vad man ser i debatter och det som man väljer att visa i TV-rutan va?
Inte direkt. Politiker är rätt ofta inbjudna till olika näringslivsevent och det finns alltid någon politiker som känner av ett behov att ge oppositionen en känga.
Ja det sista jag skulle vilja vara. Influencer eller politiker. Fy Fabian. ?
Ja var nog ganska många som var rädda för att bli uthängda av Kissie. Ganska många som blev det också…
Fast Kissie var ju en vilsen tonåring och inte en vuxen människa. Väldigt stor skillnad.
Alexandra idag som vuxen visar ju tydligt att hon har helt andra värderingar än vad Kissie hade och tar avstånd från sådan mobbning.
Hon var 20 år när hon uppmanade till att banta och käkade barnmat och bantningspiller.
Och det är väl ändå 10 år sedan minst väl?
Absolut men någon skrev vilsen tonåring
Man är inte färdigutvecklad i hjärnan som 20-åring
Tycker väl att det är ganska tjatigt att dra upp något som hände för tio år sedan. De flesta av oss har gjort jävligt dumma saker. De flesta av oss behöver inte stå till svars för det tio år senare.
Personligen tycker jag Alexandra är riktigt bra. Den personliga utveckling som hon tycks ha gjort skulle jag lätt ta framför Biancas pengar på banken.
Jo men menade att hon nog var vilsen längre än så, och inte bara i tonåren.
Men tycker många kändisar, politiker osv får ju visst stå till svars för saker de gjort tidigare..
Och du uppförde dig helt korrekt när du var 20? Anser inte att man är vuxen vid 20..
Nä det har jag väl inte påstått?
Men i många andra fall så anses 20 som vuxen. Det är nog olika vad man tycker där..
Hon hade ätstörningar och blev kallad tjock till höger och vänster.
Till och med av vuxna människor, som hon Josefine Crafoord mitt under ett event.
Gjorde Josefine det? Varför är man inte förvånad? Hon borde ju ta och växa upp. Såg bilder på henne från 90-talsfesten och där såg det ut att vara betydligt mer än alkohol i bilden.
Nämen usch va elakt. Man har glömt bort så mkt som hänt förut. Hoppas hon bad om ursäkt iaf.
Ja, Josefine sa ”Du är inte lika smal i verkligheten som på dina bilder”…eller något åt det hållet.
Nej, hon sa ” oj, du ser inte ut som i din blogg, du är mycket finare i verkligheten” (jag var där på café opera den kvällen) och syftade väl främst på att hyn, och näsan, inte såg ut som på bloggen (detta var pre-näsoperation). Hon nämnde aldrig ord som smal, fet eller något sådant. Förstod att Alexandra tolkade det så dock för hon var EXTREMT smal, ätstörd smal och var antagligen det enda hon tänkte på.
Nej, det sa hon inte.
Hon sa att Alexandra inte såg lika smal ut som på bilderna.
Gör en snabb googling får du se.
https://nyheter24.se/noje/600793-kissie-om-sin-bantning-det-ar-josefine-crafoords-fel
Snabb googling? Din källa uppger till och med ”enligt Kissie sa”.
Ja? Det är väl jättebra att hon växte upp och mognade till sig?
Istället för att fortsätta harva på år efter år som vissa andra gör
Zytomierska… ?
Nä, alltså… näää. Det finns många andra yrken där man blir behandlad som skit och måste ”bita ihop”. Med betydligt sämre betalt också, och inte alltid helt frivilligt som ju influencer är.
Jag tycker hon har ett bra budskap. Det är viktigt hur vi behandlar varandra och att personer som unga människor ser upp till behandlar andra väl så att unga lär sig vad som är rätt och fel. Det går att applicera på alla situationer och arbetsplatser. Sen pratar ju Alexandra från sitt perspektiv och hon har väl inte hunnit jobba i någon annan bransch så det är förståeligt att hon utgår från det hon vet. Det ena utesluter inte det andra, så tänker jag.
Typ restaurangbranschen, fy fan vad människor är otrevliga mot en där. Aldrig i livet att jag frivilligt kommer att ta ett jobb där igen.
Bara jag som tänkte på alla yrken på golvet i vården? Eller socialarbetarna?
Eller de utanför golvet inom vården, chefer och toppchefer. Hur de bråkas om vem som vet allra bäst och kan spara allra mest. Ställen som kostar mer blir lika med en skit chef. Det vet ju alla.
Mitt svar hamnade fel! På typ sämsta stället också ?
Menade att de lider av underbemanning, låg lön och höga krav. Tycker de har ett betydligt tyngre jobb där cheferna använder skuld mot samhället när de kräver högre lön.
Hoppas inte någon inom vården hann ta illa upp av placeringen av mitt svar
Hur tänker du kring att socialarbetarna tillhör den gruppen? Tycker ändå de skiljer sig åt. Inom restaurangbranschen och vården är det många som försöker ta sig fram genom att trycka ner andra, men inom socialt arbete handlar det mer om att man arbetar med marginaliserade människor och i värsta fall trycks ner av dem. Oftast har man bra stöd av chefer, kollegor och ev. handledning. Men det är min erfarenhet, så blev nyfiken på hur du tänkte. 🙂
Kommentaren hamnade fel ?
Menade att de har ett utsatt jobb och kämpar på trots allt. Influencers är en privilegierad grupp
Ja det håller jag med om! Enorm stress och jättestort ansvar. De som orkar är hjältar, själv sadlade jag om efter några år för även om jag gjorde ett bra jobb så åt det upp mig inifrån. 🙁
Ja restaurang? som att det är en inbyggd mentalitet att vara tuff och sparka neråt för alla ”ska lära sig den hårda vägen” Sen sitter typ Jureskog och undrar varför alla lata ungdomar inte vill ta ett sommarjobb i restaurang…
Pennalism kallas det för
Hänger inte Alexandra själv gärna ut andra? Följer inte henne längre just pga att hon verkade vara väldigt noga med att hon själv inte skulle behöva ta kritik men gärna kritiserade andra.
Du följer henne inte, du har alltså inte en aning. Ändå utgår du från saker. Tycker ju helt ärligt att det här kommentarsfältet är ytterligare ett exempel på hur jävliga människor kan vara.
Hon tror alltså att det är enda branschen det är så där i? Hon skulle testa en dag inom restaurang till exempel. Tror inte hon hade tyckt att det var jätte kul att servera dom hon kallar douches 😉
Sa hon det? Jag hjälper dig: nej, det gjorde hon inte. Jag vågar påstå att det finns människor som tycker att restaurang branschen är härlig i jämförelse med andra branscher. Det gör ju inte din eventuella erfarenhet mindre värd.
Skulle vilja säga att de är såhär inom alla yrken, även hos oss ”vanliga dödliga” tro det eller ej kissie.
I branschen jag jobbar med är det inte så!
Jobbar inom industrin
Känner inte heller igen mig. Jag jobbar med fastigheter på en kommun.
Jag är i konsultbranschen inom infrastruktur och det är absolut så. Både på konsult- och beställarsidan.
Jag som aldrig varit med om en sådan kultur, vill du utveckla lite?
På vilket sett ter sig det här beteendet? Hur går det till?
Är det typ beställarsidan so snackar skit om konsultsidan? Tvärtom? Är man inom konsultsidan konkurrenter med varandra fastän man jobbar på samma firma och snackar skit om kollegor som tar ”de bästa” uppdragen?
Går man och snackar skit om någon som lagt beslag på skrivaren och skriver ut 200 dokument på 500 sidor var?
Eller, vad finns det att tjafsa om?
Projektledare som snackar skit om andra projektledare. X gör inte sitt jobb så mitt projekt blir ledande. Y är en jävla idiot som bara är ute efter prestige. Y snackar dessutom skit om andra för att få det där kommande projektet som alla vill ha.
Jag har haft uppdrag på SVK, TRV, Vattenfall, Stockholm Exergi. Samma sak överallt och det är de största infrastruktursprojekten i Sverige det handlar om.
Att konsultbolag snackar skit om varandra är inte det jag syftade på förövrigt. Inte heller att beställaren snackar skit om konsulter. Utan nu är det personer det handlar om.
Jag jobbar i samma bransch och delar inte din bild av att det skulle snackas så mycket skit.
Det låter som att det snarare är mycket med företagskulturen på en specifik konsultfirma som är galen. Egentligen inte branschen i sig.
Jag skulle aldrig palla jobba på en arbetsplats där folk inte är snälla
Jobbar inom IT, det är absolut inte sån stämning. Folk småtjafsar väl med dåliga chefer eller gnäller på någon de tycker gör sitt jobb dåligt, men absolut inte skitsnack på högstadienivå. Har också ytliga bekanta som är influencers och en nära vän som umgås mycket med dem, och det lilla jag exponerats för den världen räcker för att skatta mig lycklig som slipper vara en del av den.
Hon har mognat så mkt, kul att se. Hon känns som en vän/storasyster. Tror faktiskt hon är en av få äkta i branschen.
Fint att ta ställning till detta. Som någon redan påpekade finns detta problem i många andra branscher men hon kan ju bara se sitt eget skrå eftersom hon inte jobbat med nåt annat. Hon skulle bara veta hur mycket skit man kan få ta t.ex på en överfull akuten eller inom socialen. Både av patienter, klienter och personalen sinsemellan. Idag kan man bli uthängd på sociala medier också. Utan att ha en chans att försvara sig pga tystnadsplikten. Jag i min tur har bara erfarenhet av denna bransch men att påstå att hennes bransch är den värsta håller jag inte med om. Men! Hon tar ställning! Det är fint!
Man ligger väl så nära sitt varumärke som privatperson hela tiden i den där branschen. Många av dem verkar ha väldigt svårt att balansera det, man ser ju exempel av det dagligen. Gränserna är så luddiga att de hela tiden verkar behöva slåss vilt omkring sig. Utifall (!) det skulle gälla dem personligen.
Ta bara BI som exempel. Att hon spelade in en vlogg gällande kritiken som riktades mot Gina Tricot är fortfarande ett mysterium.
Kanske borde Alexandra söka hjälp för sin osäkerhet. Hon är typ känd för att gå runt och tro att alla hatar henne. Till och med när människor är snälla mot henne så tror hon att de har en annan agenda. Det där paranoida personlighetsdraget gör att Alexandras största fiende – är hon själv.
Tror faktiskt att en hel del av den möjliga sidan hos henne är just p.g.a. det yrke hon har. Personligen kan jag inte ens förställa mig att vara influenser, bli kritiserad, synad i sömmarna, baktalad och skitsnackad om ständigt.
Tänker att många identifierar sig med sitt yrke.
Ofta en av första frågorna till en främling vid mingel, vad de arbetar med
(för min del är det nog mer ”hur känner jag dej” då jag är galet ansiktsblind…. ?)
Fördelen flertalet av oss har, är att vi inte som artister, influensers och till viss del politiker livnär oss på att synas.
Och ligger ditt yrke så hiskeligt nära din persona och du skall konkurar med andra – ja, då är personangrepp en tråkig metod.
Ibland känns det som att det gränsar till vuxenmobbning.
Om det är en så hemsk bransch, varför stannar hon kvar i den?
Jag hade tyckt det vore så otroligt kul att se var alla influencers tog vägen om de hux flux var tvungna att söka sig till ett annat jobb! Vilka hade pluggat? Vilka hade försökt bli sångare/skådisar/modeller? Vilka hade sökt städjobb? 🙂
Spontant hade jag gissat på många mäklare.
Haha nog en bra gissning! De verkar dras till det yrket.
Skulle ytterst vara tveksam med att ha någon av dem som mäklare! En gång i tiden har jag varit tvungen att ge dessa god service medan de anammade ”det är jag som betalar din lön” och inte verkade som att de fått något uppfostran hemifrån? Sett ett och annat pinsamma händelser när för mkt alkohol kommer in och vetten åker ut! Ärrad och skärrad av deras bemötande och erfarenheter från samtliga ”kändisar” så spelar det inte roll om de har vuxit upp för en bättre mäklare kan jag garanterat hitta. Jag har råd att utesluta dessa pajaserna.
Många skulle gå till övriga reklam och marknadsföringsbranschen.
Det är ju det de har erfarenhet inom.
Samtliga skulle nog söka sig till de mer kreativa och fria yrkena, många skulle starta ett annat eget företag. Typ som eventkoordinator, makeup artist, inredningsarkitekt osv.
Man behöver ju vara en viss typ av person för att kunna trivas att jobba som influencer och samtliga är ju faktiskt redan egna företagare, med allt vad det innebär.
Det är otroligt svårt att gå till skolbänken eller ett 9-5 jobb på kontor med en chef som säger åt dig vad och hur du ska göra saker när du levt under oerhörd frihet hela livet.
Jag tror dock ekonomiska förutsättningar hade spelat in också. Absolut att de alla säkert hade föredragit eget företag och slippa en sur chef och strikt schema, men samtidigt är det inte helt lätt att vara småföretagare i Sverige och drar man inte in tillräckligt med pengar får man kanske se sig om efter mer stabila inkomster?
Jag håller helt med dig. Långt ifrån alla vill ha 9-5, chef över axeln hela dagen, inte kunna styra sina dagar/semester själv, inte kunna arbeta hemifrån om man vill osv. Men för många är det inte ett val.
Har varit på några middagar/event (som en ”vanlis” dvs har inget intresse av att rida på Alexandras våg) där Alexandra Nilsson medverkat.
Helt ärligt så tycker jag hon kan börja med att jobba på sin egna attityd?
Det är väl det hon börjat göra?
Eller, jag förstår inte vad det är du eftersöker.
Då började hon med det förra veckan! ?
Jag bara älskar personliga anekdoter. Men det är klart att jag lyssnar på dig solstråle! Tar genast tillbaka att jag skulle tycka att Alexandra verkar härlig…………..
Men det är inte helt otroligt att detta stämmer. Alexandra har själv varit en sådan (flertalet gånger) som klagat på lättkränkthet i sverige osv.
Samtidigt tycker jag hennes självinsikt verkar dålig eftersom hon ALLTID hamnar i kläm med folk (kollegor, grannar osv) men hon gör enligt henne själv ALDRIG fel… Sen har hon säkert inte helt fel om branschen och hur folk beter sig, men hon kan ju soppa framför sin egen dörr också.
Förskolan. Visa mig gärna den förskola där man fokuserar på barnen och inte på varandra. Ok, det finns säkert flera stycken men jag är så less på skitsnacket i förskolan och hur det fokuseras så mycket på de vuxna sociala relationerna med kollegorna. De vuxna har alltid högre status än barnen. Om jag sitter och pratar med ett barn och någon kollega känner för att börja prata med mig om något (sällan akut), tas det ingen hänsyn till barnet. Samma sak med det eviga vuxensnacket över barnens huvuden. Koncentrerar man sig på barnen på gården, istället för att ställa sig i grupp och prata med sina kollegor möts man av höjda ögonbryn. För att inte tala om all personal som ska mästra med barnen med sin gammeldags barnsyn eller för all del, kollegor som ska mästra med sina kollegor bara för att positionera sig. Någon som känner igen sig?
Verkligen inte. Arbetar inom förskolan (och gjort i 12 år) och har valt mina arbetsplatser med omsorg. Ligger hemma magsjuk just nu, därför har jag tid att skriva här. Men jag känner inte igen mig. Ett fåtal kollegor som betett sig så men då har det tagits upp, samt att vi haft engagerade och nyfikna chefer/kollegor, ingen är där för att mästra med någon.
Och de ggr någon kommit för att prata om annat så visar jag/kollegor tydligt att det varken är lämpligt eller funkar just nu, vi är där för barnen ☺️
Tråkigt att du upplevt det så!
Arbetar du på en mindre eller större förskola och i småstad eller storstad? Jag tycker jag också valt arbetsplatser med omsorg men det är nästan alltid likadant. Det är så olika personal emellan när det kommer till hur de behandlar barnen och ofta är det väldigt olika avdelningar emellan. En avdelning kan ha förskolepersonal som är väldigt engagerade i stort medan vissa avdelningar har en barnsyn från 50-talet. Gör en anställd ett så kallat misstag (oftast småsaker) så ska det skvallras om det och massa trista gamla regler lever kvar som man inte får ifrågasätta (alltifrån att man ska städa prick 16, till att cyklar inte (av ingen anledning alls) inte får tas ut en viss veckodag, till att barnen inte får använda ett visst rum till en massa regler vid matbordet som baseras på att den vuxna ska få som den vill.
Kan gissa mig till att de vill städa kl 16 pga att det blir svårare att göra det senare då det kanske bara är en personal kvar. Vad gäller cyklarna kan det vara att pedagogerna vill uppmuntra till lek med de andra barnen, då vissa barn annars bara cyklar runt, runt hela tiden. Utan att veta vilka regler du syftar på gällande matsituationen, kan jag meddela att det krävs vissa regler för att kunna rodda ett matbord fullt med småbarn utan att det blir kaos .Det är som sagt min gissning, men vill du veta orsakerna till vissa regler är det enkelt att fråga pedagogerna.
1. Jag vet inte var du jobbar men det dröjer oftast fram till 17 tills det bara är 2-3 anställda kvar. Och tanken är väl att barn tillsammans med vuxna ska städa? Jag blir tokig på att de barn som slutar efter 16 (vilket är ganska många) behöver foga sig efter det som är mest praktiskt för de vuxnas bekvämlighet. 2. Ja, så kan vara fallet med cyklarna men min erfarenhet är som sagt att personal inte alls är så involverade i barnens lek, utan mest kommer fram när det är konflikter alternativt står och ropar några meter bort. Visst kan cyklarna vara populära men stå då inte bara och se på utan arbeta aktivt med dem. Ibland upplever jag också att det påstås att samma barn använder cyklarna för jämnan men att det inte alls är så. Och om det nu är så, kan det inte få vara så? Alla barn gillar inte att cykla eller vad det nu är för aktivitet. 3. Självklart ska det finnas regler vid ett matbord men jag pratar inte om att barnen inte ska sitta vid sina platser eller tränas i allmänt bordsskick utan syftar på att förskolepersonal i stort vet inte att man ska vara neutral när det kommer till barn och mat. Det är fortfarande mycket tvång och på tok för mycket makt vid matborden (när det kommer till mat). Ja, frågar man personalen borde jag få svaret: Så har vi alltid gjort! Gamla regler lever kvar och ska ej ifrågasättas.
I sin Vegas-vlogg så visade hon upp sitt sjukt stökiga hotellrum där både hon och hennes kompis lämnat massa skit överallt och på sängen och sen beklagade dem sig över att städerskan inte varit där och städat. I en kommentar som sa att de faktiskt lämnat saker på sånger osv så svarade Alexandra ”städerskan ska göra sitt jobb. Punkt”.
Alltså förlåt men sen när är en hotellstäderska deras husa? Varför skulle hen behöva plocka undan alla deras grejer och typ smutsiga trosor från sängen? Snacka om oskön attityd där.