Det här är en konversation mellan en influencer och en av mina följare om företaget ”Better Feast Sverige” som betalat för att influencern ska göra reklam för dem.
Det mest anmärkningsvärda är inte att inlägget inte är reklamidentifierat – det ser jag i princip varje dag i mitt Instagramflöde bland de jag följer – utan att det är ett medvetet val från influencerns sida eftersom företaget verkar ha uppmanat hen till det.
Trots att många av er som läser Bloggbevakning har bra koll på marknadsföringslagen vid det här laget så tänker jag att vi kan gå igenom saken en. gång. till.
Influencern menar alltså att företaget sagt till hen att hen inte behöver reklamidentifiera sitt inlägg, och att det är upp till företaget att ansvara för att meddela influencern om eventuell reklamidentifiering. Min följare skriver – helt korrekt – att företaget inte kan bestämma någonting sådant och att inlägget bryter mot marknadsföringslagen.
Influencern tror sig vara helt fri från ansvar och hen skriver till min följare att hon kan skriva till företaget i fråga om hon tycker att det är så upprörande.
Okej, vi tar det här från början…
Influencern ansvarar själv för att inlägget är korrekt reklamidentifierat enligt marknadsföringslagen.
Det går inte att skylla ifrån sig eller försvara agerandet med att företaget sagt till dem att inte reklamidentifiera inlägget.
Vad företaget har för åsikter vad gäller reklamidentifiering av inlägg är totalt irrelevant i sammanhanget.
Om Konsumentverket väljer att ta inlägget till Patent- och marknadsdomstolen så gäller stämningen både företag och influencer – inga bortförklaringar kommer hjälpa dig där.
Som influencer är det ditt ansvar att ha koll på marknadsföringslagen och hur den ska appliceras för att ett inlägg ska vara korrekt. Detta eftersom det här är ett jobb och där gäller lagar och regler, precis som med vilket annat yrke som helst.
En stämning i Patent- och marknadsdomstolen brukar kosta en influencer mellan 200 000 kr till 300 000 kr i juridiska kostnader, men det kan vara en högre eller lägre summa beroende på hur många inlägg stämningen omfattar.
Vill man läsa om konsekvenserna av att fällas i Patent- och marknadsdomstolen så går det bra att klicka HÄR. Katrin Zytomierska stämdes och fälldes för felaktigt reklamidentifierade inlägg för sitt företag ”Clean Eating”, bland annat hade hon använt uttrycket ”Samarbete”, vilket Patent- och marknadsdomstolen slog fast inte var korrekt eller tillräckligt tydligt.
Att företaget i det här fallet aktivt uppmanar influencern att inte reklamidentifiera sitt inlägg är betydligt mer problematiskt än att skriva ”Samarbete” istället för ”Betalt samarbete”, då man trots allt haft ambitionen att göra rätt, men använt sig av en icke godkänt markering.
Om jag vore den här influencern så skulle jag snabbt som attans reklamidentifiera alla mina inlägg med köpt marknadsföring, innan Konsumentverket får upp ögonen för dem.
Kanske är de rent av här inne och läser? Vem vet? 😉
Jag skulle även klippa alla band till företaget, som agerar extremt oprofessionellt, och vars uppmaning skulle kunna kosta influencern flera hundratusentals kronor.
Avslutningsvis skulle jag ta mig en titt i Konsumentverkets vägledning för marknadsföring på sociala medier, för att lära mig vad som gäller när jag gör reklam på mina plattformar.
Så…
Influencern är 100% ansvarig för att, på sina plattformar, följa relevant lagstiftning vad gäller köpt marknadsföring.
Vad företag uppmanar till eller vilka bortförklaringar eller ursäkter influencern försvarar sig med, är ingenting annat än slöseri med tid och energi.
Det är totalt meningslöst alltså, så gör inte det om du vill uppfattas som professionell och undvika att stämmas i Patent och marknadsdomstolen.
Jag har sökt företaget i fråga och kommer uppdatera inlägget om/när de återkommer med en kommentar.
Tack för tips!
Föregående inlägg 