Happy Midsummer eller något?

79 kommentarer

Ingen jag följer på sociala medier firade stort i år faktiskt. Folk verkar mer vilja ta det lugnt.

Man vet när man är gammal när man inte behöver nedanstående för att må bra i sig själv:

– bilder på normala människors ickefirande av högtider
– bilder på bristningar
– bilder på gråtande människor som berättar att man inte behöver vara glad hela tiden
– bilder på celluliter
– bilder på stökiga hem
– osv osv

Det är en fantastisk fördel med att bli äldre, måste jag säga. Så himla skönt att inte bli påverkad av sociala medier och att inte lägga så värst mycket energi på vad alla andra gör eller inte gör. ?

Håller med, sååå skönt!

Håller med! Tack gud för att man inte är en ängslig 20-something

Jag tror det där är väldigt individuellt. Jag är själv medelålders men kan känna mig lite ledsen över att inte ha det så trevligt, Jag önskar att vi hade några att fira med, eller i alla fall egen trädgård att hänga i en sådan dag. Det känns som om att folk har samma gäng att alltid fira med, och har man inte det vid det här laget så blir man liksom automatiskt utanför.

Istället åkte vi till mina (gamla) föräldrar där det inte är så jättetrevligt då de inte längre klarar att sköta sitt stora hus så det är både stökigt och smutsigt (fast de vägrar samtidigt flytta eller ta emot hjälp) De är ganska grälsjuka och filterlösa och det är inte speciellt kul att lyssna på när de hackar på varandra. Och jag tänkte hela dagen att jag nästa år hoppas på att vi hittat något annat att göra, samtidigt som jag får dåligt samvete för att jag känner så då jag vet att de uppskattar att vi kommer. Men visst vore det skönt om alla automatiskt slutade bry sig om sociala medier och firande bara för att man blir äldre.

Ett tips i all välmening är att inte vara inne på sociala medier under helgen om inlägg får dig att känna dig ensam och utanför. Menar alls inte drygt för jag förstår känslan av… någon slags avundsjuka. Men jag brukar tänka att min ganska dåliga högtid blir inte bättre av att jag kollar sociala medier och hur lyckliga alla andra ser ut. Och det enda jag kan göra är att låta bli att kolla då, för andra kommer att fira på andra sätt och de kommer att lägga ut bilder på det. Jag får bara försöka vara snäll med mig själv och det innebär för mig att inte gå in och kolla.

Hyra en stuga tillsammans med din partner/kompisar eller göra en weekend någonstans låter som ett mycket roligare alternativ. Går att ta ansvar för sitt egna firande också.

Självklart kan man hyra en stuga, det har jag gjort andra år. Men det förtar inte känslan av brist på folk att fira med, vilket var själva poängen. När jag skriver att vi inte har någon att fira med så innebär det alltså att det inte finns några kompisar att hyra den där stugan med. Och det är väl liksom det som ger den där känslan av att det inte är så roligt. Jag träffar ju min partner alla andra dagar på året, så att göra något ihop bara vi är inte riktigt detsamma. Samtidigt så kan jag absolut förstå att det finns de som inte har en enda människa att fira med, och jag har också suttit helt själv på storhelger så jag vet hur det känns.

Nu valde jag att besöka föräldrarna på denna långhelg eftersom vi bor långt ifrån annars, och absolut är det ett val, men jag kunde ändå inte låta bli att önska att det fanns något alternativ som innebar umgänge med andra. Det hade varit roligt att få vara en del av en sådan gemenskap.

Alla har förresten inte råd att hyra en stuga eller göra en weekend, vill jag lägga till, det brukar vara bra dyrt just nu. Kan ju vara bra att ändå ha med sig när man vill komma med ”goda råd”.

Jag tror att det är bra att jag och andra som känner såhär lyfter det, för kanske gör det att någon annan känner sig lite mindre ensam då, om hen vet att ”alla andra” inte har det där självklara sammanhanget.

Läste förresten nyss en artikel via FB som handlade om en person som kände sig ensam på midsommar och därför skrivit till någon terapeut. Då kom det en massa käcka kommentarer från folk som INTE kände sig ensamma utan tvärtom valt att göra saker på egen hand eller med närmaste familjen. Det förvånar mig alltid att folk har sådan brist på inlevelse och förståelse för andra.

Nåja, nu är lyckligtvis denna helg snart över för det här året och resten av sommaren brukar vara lite lättare.

Jag tycker det är jättebra. Att många får se verkligheten. Att allt inte är en dans på röda rosor. Att fast det är midsommar så kämpar många med en tuff vardag. Viktigt istället för mångas skryt och ytliga liv.

Men det VET man väl ändå?? Insta är ju till för fina, trevliga bilder och många av oss har ju faktiskt såna stunder…

Men är det verkligen någon över 12 år som tror att verkligheten ser ut som på Instagram…?

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Känns som att midsommar blivit den högtid där man får mest ”skit” om man har mage att ha trevligt och dela det. Samtidigt är det en högtid där det är ganska lätt att få till en sk idyllisk bild om man bara tar en bild på sin dag. Är det fint väder och man är vid någon midsommarstång och man har någon slags klänning på sig så blir det ”idylliskt” om någon knäpper en bild.

Verkligen. Hade en ganska trist och oorganiserad midsommar i år, men fångade ändå några fantastiskt fina bilder på min familj som nog ser väldigt ”idylliska” ut pga vädret, kläderna och midsommarkransar på det.

Helt absurt att man ska få skit för att man har mage att ha en trevlig dag och föreviga det på bild.

Du får inte skit för att du delar fina bilder på midsommar. Det ligger nog bara hos dig om du anser det. I Henriks inlägg finns ju inget som heller rackar ner på dem som har trevligt utan att de som känner sig ensamma inte bara ska få upp idylliska sammankomster i flödet.

I det här fallet syftade jag inte på mig själv, att jag får skit. Inte heller på att hans inlägg kritiserade någon. Men på temat ”midsommaridylliska bilder” så har jag ju märkt hur det har låtit i de senaste inläggen/ÖS och så vidare. Det var vad jag syftade på ?

Ja även under detta inlägg kallas det för ”yta” och ”skryt” när det pratas om midsommarbilder.

Hade också en oplanerad midsommar. Sminkade mig inte och håret var lätt sunkigt efter x antal bad i insjö flera dagar i rad, men med krans på huvudet och fin klänning såg jag piffad ut ändå. Gjorde inget speciellt och hade inget gäng över, men att gå och plocka blommor längs vägkanten, binda en krans, grilla i trädgården som vi gör varje helg och sen ta ett kvällsbad såg hur idylliskt ut som helst (och var det också). Att ha en fin minnesvärd midsommar kräver egentligen varken pengar eller kompisgäng. ❤️

Men kanske enklare om man inte är helt ensam?

Det finns ju midsommarfirande lite var stans. Varför inte ta sig iväg dit?
Att sitta hemma och vara ledsen att man är ensam, det blir det ju inte bättre av.

Var ser ni alla dessa blomkransar som ni blir så galet deprimerade av?
Om det är på sociala medier, varför pina er själva med att klicka er in där om ni inte står ut med glada människor?

Limpmackorna! ?

Som ligger direkt på ett skitigt bord ?

Mitt bästa tips är att alltid påminna sig om att bilderna inte representerar sanna känslor. Hela influenserkonceptet bygger på att skapa känsla men det betyder nödvändigtvis inte att den känslan överhuvudtaget existerar under ögonblicket som bilderna tas.

Barn kommer inte ihåg om det var en perfekt pyntad upp och nervänd dase dom hoppade runt utan känslan som skapats för dom där och då, och barn blir glada för minsta lilla.

Om man är deprimerad hela året och blir mer deprimerad över en högtid då skapar man bara sin egna olycka och de kan ingen annan hjälpa en med, jo psykolog, terapi och medicin. Men det är helt sjukt att vi inte ens kan säga de till varandra utan idag får man bara må dåligt och ingen får säga något.

En kontrast är att barn utanför Sverige dör lika mycket av svält på midsommar som alla andra dagar..

Fattar inte, ska man bli lycklig av att se andras olycka? Nej tack. Tråkigt om midsommar inte blev som man önskar men man behöver inte se all olycka som finns.

Jag tycker det är intressant att många lägger så pass mycket krut på midsommarfirandet då det måste vara ett av våra mest irrelevanta firanden. Julen kan jag ändå se ett klart syfte i, dels det religiösa men även umgänget med nära och hela den mysiga känslan för oss ateister. Midsommar är ett virrvarr av familjehögtid och röjfest, drick en äcklig nubbe eller två, stoppa ett gäng blommor i håret och hoppa groda runt en blomförklädd penis i jätteformat. Ändå har jag sett så många som slagit på stort med massiva fester, enorma bufféer, inhyrda bartenders och massor därtill. Men kanske är jag bara gammal och tråkig (troligen).

Det är dock en myt att midsommarstången är en fallosymbol.

Midsommar är för mig en fest för stora och små. Dans, musik, god mat och förhoppningsvis folk man tycker om. Ser inte hur den kan vara irrelevant firande.

Vad menar du med irrelevant? Det religiösa med julen är ju inte så stort i dagens sekulariserade Sverige och många traditioner kopplat till jul är ju inte religiösa. Då är det ju myset kvar precis som på midsommar. Tror man inte ska underskatta betydelsen av midsommar i Sverige med att fira ljuset och solen i ett land som är så mörkt och kallt stora delar av året.

Jag menar att det firas på väldigt många olika sätt och sällan firas med ett egentligt syfte, till skillnad från många andra högtider enligt mig. Inte nödvändigtvis att midsommar skulle vara dåligt alltså, men inser att det kanske kan tolkas så. Någons mål med dagen är att ge barnen en minnesvärd dag, någon vill umgås med släkten medan någon annan planerar att festa dygnet ut. Medan julen för så gott som alla känns som en familjehögtid så kan midsommar vara lite vad som helst. Så som sagt, jag menar inte att midsommar är dåligt.

Tycker att midsommar är minst lika relevant som julen och att det är fint att man skapar sig sina egna traditioner och sitt eget syfte med högtiden. ?

Rätt. Midsommar är unikt för Sverige och dessutom den äldsta traditionen vi har. Vet man inte detta så finns information att hitta, typ överallt.

Midsommar är också ursprungligen en kyrklig högtid, som vi precis som julen har sekulariserat.

Bra att du påminner om det, tror ingen har en susning längre, eller ens vet vem Johannes Döparen var. I Norge och Danmark firas denna högtid alltid 23 juni och kallas Sankt Hans. Men det är så typiskt praktiskt svenskt att bestämma att denna högtid alltid ska firas på en fredag, vilket gör att anknytningen till Johannesdagen blir ännu luddigare, även om det just i år råkade sammanfalla.

1952 var sista året då midsommardagen i Sverige alltid inföll den 24 juni, på Johannes döparens dag och midsommarafton dagen före alltså 23 juni.
Att den rörliga midsommarhelgen avskaffades ska ha varit en eftergift till arbetsgivarna som ville ha en sammanhållen arbetsvecka inför semesterperioden som traditionellt inträffade i juli strax efter midsommarhelgen.

Blev tvungen att kolla:
Midsommardagen 24 juni 1952 var en tisdag och midsommarafton alltså en måndag.
Den sista rörliga midsommarhelgen gav alltså en riktig långhelg.
Fast på den tiden jobbade många även på lördagen som ofta var en halv arbetsdag även för tjänstemän.

”Typiskt Sverige” Läs på lite.

Midsommar har firats i Norden sedan medeltiden, men att uppmärksamma solens högsta läge på himlavalvet har antagligen äldre rötter än så.

Helt rätt! Det är egentligen utifrån det perspektivet midsommar härstammar ifrån.

Det är vad jag vet inte alls bevisat att det i Sverige har firats midsommarsolstånd. Visa gärna källa så kanske jag får lära om. Det var X antal år sedan jag pluggade etnologi så det kanske kommit nya bevis sedan dess.

Nej, det är inte en kyrklig högtid. Midsommar kallas även Litha och det är ljusets högtid.

I Sverige är det det. Har aldrig kallats Litha här. Moderna ”pagans” och wiccaner blandat som de vill men det betyder inte att det hör till vår historia

Känns som att midsommar är the högtid i Sverige. Vet inte vad du menar med att den skulle vara irrelevant.

Njut av solen och sommaren medan den varar. Snart är det mörk höst igen. Räcker väl bra nog det för att fira med vänner, familj eller sig själv??

Va, tycker du? Känns ganska meningslös och som många gör på så många olika sätt. Ingen självklar familjehögtider som julen tex. Ingen förväntar sig att man firar med dem, det är mer fritt.

Varför jämför vi? Det är två högtider? En är mer traditionsbunden och en annan mer fri? Ok?

Ja precis och därför är jag förvånad att folk verkar må så dåligt för de inte gör som ”alla andra” på midsommar. Sluta jämföra er liksom.

Så en högtid blir meningslös för att det inte finns krav på den? Jag skulle säga tvärtom. Kanske därför många verkar ha roligare på midsommar.

Inte meningslös som att den inte är kul eller ska få finnas men det är kininet en jättestor högtid eller? Ingen jag känner tar så allvarligt på den eller gör samma sak varje år liksom.

Då är nyår, påsk, alla Helgona,… ja typ alla helger utom julafton meningslös?!

Ja påsk är ju också ganska kravlös jämfört med julen. Allhelgona känner jag ingen som firar heller. Nyår är ingen jättegrej heller nu när jag är äldre (30+). Man kan göra hur mkt eller lite man vill.

Men alla firar väl inte julen på samma sätt heller..?

Men många börjar sin semester då. Och vill fira att den härliga sommaren ligger framför oss. Det vill jag gärna göra. ?

I år hade jag en oerhört idyllisk midsommar. Det betyder inte att jag andra år inte har upplevt sorg, död, sjukdom eller olycka.

Skamma inte människor för att de just år fick vara lyckliga.

Kan väl inte tycka att inlägget skammar de som är lyckliga? På vilket sätt?

Vad jag menar är att allt är relativt. Så det är konstigt att lägga upp bilder hur sjuk man är, hur man äter dåligt, ligger på sjukhus, är sjuk osv osv osv. Alla har varit där någon gång så låt folk få posta sina perfekta och idylliska midsomrar utan att det ska bli en grej som folk ska ifrågasätta.

Det är ingen grej folk ifrågasätter. Det är helt ok att lägga upp bilder på sitt fina midsommarfirande men det är lika ok att visa bilder från sitt inte lika fina midsommarfirande. Att dela bilder på sin ensamhet för att andra inte ska känna sig lika ensamma tycker jag är fint. Man kan hitta en gemenskap i det när man inte har en annan.

Och jag hade en ganska ensam midsommar för första gången efter en separation från ett långt förhållande. Men min midsommar blir ju inte bättre av att andra också är ensamma. Jag känner mig lika ensam oavsett hur andra firar.

Är inte att skamma. Utan att ha empati och ha i tanken att många tyvärr kämpar med sjukdom m m.

Folk är så konstiga.

På sociala medier vill jag ju se idyll och perfekta detaljbilder. Det, roliga memes och uppdateringar från bostadsrättsföreningen är de enda anledningarna till varför jag ens öppnar apparna.

I alla fall jag vill inte se bilder på andras stökiga kök och annat elände. Vill jag se elände tar jag och läser nyheterna eller kommentarerna på den här bloggen ??‍♀️

Eller hur?! Vill jag se stökigt kök kan jag bara vända på huvudet i soffan och kolla på mitt eget ??

Det kan väl vara olika hur man känner. Vissa ser sociala medier som en verklighetsflykt, inspiration osv och andra kanske söker mer igenkänning

Jag tycker att det finns ett stort värde i balans. Att i sitt flöde inte bara få lycka och idyll, utan även ensamhet och ledsamhet. Det är ju alla delar av livet. Vad trist och meningslöst om vi bara får visa det ena eller andra. Och ni som hade en underbar midsommar, den blir ju inte sämre försatt någon berättar om en mindre underbar midsommar. Så löjligt att reagera med irritation över det.

Nu styr man ju själv över vad man ska ha i sitt flöde så vad man ”får” och ”inte får” ha bestämmer man själv.

Men vem vill lägga upp, minnas eller se tråkiga/fula saker?

Jag undrar bara om allt självömkande gör att man blir gladare?
En av mina vänner är sån, alltid synd om henne och vill alltid prata om hur dåligt allt är med ALLA. Gör bara henne och dem runt henne mer ledsna.

Jag säger inte att man ska följa influencers. Men jag blir personligen glad att se mina nära och kära ha kul, att se vackra platser etc. Det inspirerar mig, det ger mig något att sträva mot. Jag älskar att fokusera på allt jag har istället för det jag inte har samt det jag har som mål. Funkar iaf för mig, är typ aldrig ledsen.

Befriande

Gjorde absolut ingenting på midsommar och det var så skönt!

Värsta jag vet med midsommar är att alla jäklar tror det är okey att springa omkring inomhus med skor. Nej jag vill inte ha smuts i hela huset tack. Ta med tofflor du kan hoppa i och ur enkelt

Känner du inte de du bjuder så väl att du vågar säga detta till dom?

Tycker det där va så överdrivet och självömkande. Man fattar väl att alla har sin del av olycka ändå men också lycka. Alla fina bilder är inte skryt, lögn eller försköning, man kan ha det bra också.

Nu var det väl för att peppa andra han la upp det inlägget. Inte för att tycka synd om sig själv…

Reagerade mest på att kransarna var extremt stora på instagram i år!

Är det det nya tro?

Inte han, men de som skickade in. Tycker det lätt kan bli lite vältra sig i sin olycka i såna inlägg.

Hur kan man bli peppad av att andra har det eländigt? Det är inte sunt.

Min midsommar blev inte alls som vi tänkt, kunde inte vara där vi tänkt (på grund av andra ingifta delar av släkten) så jag och min man var för oss själva, vi låg och läste, grillade och jag gjorde en extremt ful tårta (gillar att det finns små bottnar på ica lagom för en minitårta) över hälften av de svinigt dyra jordgubbarna var ruttna. Jag fick ont i magen (tror det var rödlöken) vi plockade inte en enda blomma, band ingen krans, badade inte i en sjö. Nöjd ändå, ska äta tårtrester snart och se på ännu en säsong av Böda på discovery.

Jag är nöjd med min midsommar, bara jag och sambon hemma med katterna, städade upp och fixade på balkongen, gjorde för mycket mat som vanligt, drack vit sangria och lärse oss spela bondespelet ordentligt (utan att bråka) och satt flera timmar med det. Inte bakis, ingen stress, inga måsten, inga skuldkänslor för att inte åkt till mina syskon med barn och fira. Jag är nöjd och nu har jag massa rester att äta upp ??

Så missunnsamt ?

Alltså en liten tanke till de som låter livet hända dem och inte har någon att fira med (alltså såklart inte de som ligger på sjukhus etc är mitt i en kris).

Alltså jag brukade aldrig fira midsommar som liten/tonåring, började med det ordentligt i 20-års åldern (pga är andra generations invandrare så fick inte med mig den traditionen hemifrån och hade inget landställe/vänner med landställe). Så jag var nog lite avis på mina vänner som barn. Som vuxen har jag tagit tag i hela grejen själv. Har köpt landställe (otroligt privilegium, men har jobbat hårt för det). Det är jag som bjuder in till midsommarfest, och jag försöker bjuda även vänner som kanske står ”utanför” mitt gäng och inte har någon att fira med. Man får liksom ta tag i det själv om man inte har ett självklart gäng att fira med, vänta inte på inbjudan, styr upp själv. Behöver inte heller vara på privat mark. I början firade vi i skärgården, tog en vanlig waxholmsbåt över och bodde i skitiga tält vi tog med oss själva. Hur mysigt som helst. Allt behöver inte va perfekt. Har oftast ingen stång, ibland gör vi kransar ibland pallar vi ej. Ibland jordgubbstårta ibland blir det något annat. Vi gör på vårt sätt. Hade du en pissig midsommar i år? Börja planera hur nästa gång kan bli bättre? Kanske någon på jobbet som är rolig som du kan bjuda med? Kanske skaffa en ny hobby där nya vänner finns. Prata mer med grannarna? Välj att inte vara ensam, läskigt, men kommer vara värt det.

Sen vill jag påminna om att alla på de där idylliska bilderna inte alltid är glada. Har otroligt vackra bilder på min väninna en midsommar som var veckan efter att hennes far gått bort i suicid. Hon var absolut inte glad men höll ihop det. Vet man inte så ser allt perfekt ut men det var långt ifrån, vi var alla skitledsna och oroliga för henne och hon bröt ihop flera gånger.