Oavsett så klurade jag på betalningen av allt. Det är ju mitt hus som jag äger men Paul bor ju hos mig. Vem ska betala då? När jag säljer huset någon dag så är ju vitvaror viktiga och påverkar husets pris (inte alltid). Jag landade i att det är jag som ska betala allt.
… Men det tyckte inte Paul så han tog halva ändå för att totalbeloppet blev så högt. // Isabella Löwengrip
Det diskuteras hej vilt i Isabella Löwengrips kommentarsfält under ett inlägg om pengar och om ”vem ska betala vad” till huset de bor i.
Isabella skriver att det är hennes – eller egentligen barnens hus – och att hon då bör betala för alla vitvaror som hör huset till, och skriver i kommentarsfältet att Paul kommer köpa deras semesterboende istället för att köpa in sig i hennes hus. Isabella kom fram till att hon var den som skulle stå för kostnaden av alla vitvaror, men att Paul gick in och betalade hälften eftersom totalbeloppet blev så högt.
Hur hade ni gjort?
Det är ju tyvärr inga småsummor man måste punga ut med för att ersätta vitvaror i hemmet, så det vore intressant att höra hur ni tänker. ?
Föregående inlägg 
Så länge de båda är nöjda med upplägget så tycker jag ingenting om hur de borde lägga upp det ekonomiskt.
Undras hur fnissnilla och Mr Bauer gör? Tror ni han hjälper till ngt ekonomiskt eller betalar han bara om benet på hans enda ägodel den beryktade stolen lossnat??
Hon har väl råd med vitvarorna
Att ha råd eller inte är ju inte frågan i detta nu
Om hon ska betala för allt så jo
Vi vet redan att hon har råd, det är irrelevant för frågeställningen.
Ja, hon hon ville ju betala dom själv så det har hon nog
Jag tror inte att Paul kommer att bråka om pengar el saker om de separerar. Han verkar ha haft det gott ställt hela sitt liv. Tror inte att han bryr sig om vem som betalar vad i hushållet el att det ska vara exakt på öret lika mycket.
Att leva som inneboende och att han får lämna huset ifall det tar slut kommer knappast att vara en big deal för honom.
Det är stor skillnad om man är en ”vanlis” som inte sitter på en massa investeringar el stålar på banken. Då bör man verkligen se om sitt hus ifall om att det blir en separation. Jag känner en kvinna som hittade en karl på en datingapp,flyttade in på hans gård(typ bonde söker fru) Hon lade ner så mycket tid och energi på att inreda och fixa samt servade honom totalt med mat och hushållssysslor. Hon har sjukpension som inte är särskilt stor. Hon betalade maten och inget mer. Men så en dag blev hon utsparkad eftersom han hittat en annan . Hon fick knappt någonting med sig annat än sina kläder och var tvungen att bor hemma hos en vän tills hon hittade en lägenhet.
Inte dåligt att hon orkade rodda med allt om hon dessutom hade sjukersättning?
Exakt. Orkar man vara någons hushållerska borde man orka med någon typ av jobb.
Tyvärr kan separationer får folk att bli galna och bete sig på ett sätt man aldrig trodde skulle hända. Spelar ingen roll om snubben kommer från ett välbeställt hem eller inte. Knäpp vid separation kan man bli ändå.
Tjejer sätt er in i ekonomi! Hur många av de här kvinnorna i kommentarsfältet argumenterar för att kvinnor ska äga, när mannen har tagit lån och står som ägare 100 %?! Det här är samma kvinnor som skäller på andra kvinnor för att de anses gnidna som inte vill gå med på att betala killens bolån och amortera med honom, utan att ha en endaste procent ägande (för män har i så många tider blåst tjejer/kvinnor på pengar eftersom kunskapen inte har funnits). Kommer fortfarande ihåg hur ”Pärlan” blåste Ida Warg i åratal innan hon läste på och förstod att han hade blåst henne. Detta var på tiden när de inte var gifta och hon hade egen bostadsrätt som jag tror att hon hyrde ut, när Mr. C**** uppmuntrat henne att flytta in till honom. Tragiskt vanlig situation att snubben begär att tjejen ska betala av det han har mellan banken och sig själv! Snälla läs på för er egen skull och kan ni inte så lär er så era döttrar lär sig i tid.
Jag har själv hört samma tröttsamma argument från killar som har trott att man har noll koll. Dumpat exakt alla på stående fot, för man kan inte bygga en framtid med sådana individer! Bli inte rädda om en sån kille blir arg, utan stå på er och förstå att han blir arg pga. att han inte kan utnyttja er!
Sorglig läsning!
Tycker det är upp till varje par att bestämma, varför ska man blanda sig i det. Och vitvaror är ju en förslitningsvaror som båda använder. Folk överdriver verkligen med att Paul skulle känna sig som en inneboende osv pga att hon inte äger huset ? är väl många av oss som inte äger våra boenden men ändå känner oss som hemma.
Skräll att många tycker att kvinnan ska vara i ett ekonomiskt beroende av mannen! Folk blir stressade och även hysteriska och mannen äger mindre. De känner inte ens honom, men går in och ska minsann berätta hur hemsk hon är som inte bara plockar in honom i sin ekonomi.
Fint att hon sätter barnen främst och inte slänger bort deras trygghet på en man. Man har hört så mycket skit om styvföräldrar som har försökt roffa åt sig även bröstarvingarnas arv. Varför förväntas kvinnor i princip alltid sätta mannen främst!? Ovanstående nämnde något väsentligt i diskussionen! Kvinnor som inte äger vurmas det inte så här mycket för, utan då heter det att hon inte ska tjafsa och vara glad över att hon minsann har mannens kärlek för han hade ju kunnat vem som helst. Suck alltså!
Min sambo bor i min lägenhet som jag har köpt men vi ser den givetvis ändå som vårt gemensamma hem. Varken jag eller han ser honom som en inneboende. Han har köpt grejer och fixat saker som behöver förbättras med lägenheten och det är inga konstigheter. Däremot är väl tanken att han ska köpa in sig så småningom när han har ekonomi till det.
Låter ju helt klart smartast att Bella själv äger huset, förstår inte vad det skulle ge att låta Paul köpa in sig, inga fördelar direkt, bara eventuellt krångel. Vad gäller vitvarorna så hade jag nog också som Bella känt att jag velat betala själv men förstår också att Paul vill vara schysst och betala hälften. Men tror att de båda har en avslappnad och generös inställning. Dvs, Paul litar på att Bella skulle betala tillbaka om hon ledsnade på honom och sparkade ut honom nästa vecka och Bella litar på att Paul inte kommer bråka om det här om han skulle flytta ut om ett par år. Helt rimligt och sunt agerat tycker jag alltså! Men det beror ju såklart på ekonomin också, för panka studenter som bor ihop tex så är det ju viktigt att inte den ena inte köper all mat och den andra soffa och TV och sen kräver alla kapitalvaror vid separation, där är det ju viktigare att man verkligen har en överenskommelse.
Jag har aldrig någonsin funderat över eller haft åsikter om hur andra människor bor och vem som betalar vad i deras förhållande. Hur påverkar det mig det minsta?
Dessutom har ju diskussionen redan förts i Bellas kommentarsfält så varför försöka flytta den hit?
Det är vad bloggen går ut på?
Hon bad väl om åsikter, alltså skrev typ ”vad tycker ni/hur gör ni”. Kan väl vara intressant att höra hur andra gör och tänker? Utan att man behöver kritisera andras val för det menar jag.
Men gud kommenterar Eva Dahlman inne hos Isabella också, hon verkar dock skriva normalt där, men ”Mvh Eva (jurist)” ?? Hon är ju polisanmäld av Magdalena Graaf då hon har trakasserat Magdalena och skrivit helt vidriga saker till Magdalena, Magdalena skrev för ett tag sen att hon hade polisanmält henne.
Det finns säkert många jurister som heter Eva.
Säkert. Men just den här heter Dahlman, så vore lite av ett sammanträffande om det fanns två jurister med det namnet som gillar att kommentera hos bloggare.
Klart det är samma galna Eva som skriver. Exakt samma uttryck även om kärringen är snällare hos Isabella.
Ja, det är definitivt katteva, det ser man på stilen hur hon skriver. Även om hon är bra lenare i truten nu? Tror tyvärr inte Kling och Klang har några resurser för henne, läggs nog bara på hög. Men Maggan sorterar ju bort vissa kommentarer så hon är ju iaf väck därifrån.
Och katteva hade polisanmält Maggan. C du får se upp nu så inte katten polisanmäler dig för skärmdumpen?
Jag ska snart gifta mig med min sambo och vi kommer antagligen att skriva ett äktenskapsförord som går ut på att allt som ärvs och förmögenhet som vi tjänat innan giftermålet ska vara privat, men allt som vi gör inom äktenskapet (nu får vi också barn snart) delar vi på. Köper vi ett hus under äktenskapet är det 50/50 ägande hur mycket den ena eller den andra gått in med kapital. Vi hyr lägenhet idag, men jag ska ta hela föräldraledigheten där jag går ned ca 80% i lön under tiden, och där jag normalt sparar runt 15000 kronor i månaden inte kan spara något.
Förstår inte riktigt vad du ville komma fram till? Med det där sista (försöker inte låta dryg)
Jag tar hela föräldraledigheten och kan inte spara det jag normalt gör varje månad, är det fair att min blivande man och jag delar på all inkomst (och sparande) han tjänar under den här perioden.
Mycket enkelt svar från mig på detta. Ni har barn och ska gifta er. Då skall hela er ekonomi delas. Hans plus din inkomst delas på två mellan er båda och ni har samma utgångsläge. Om han inte går med på detta bör ni dela på föräldraledigheten och vabb och eventuell deltidsarbete lika (vilket kanske inte alltid är möjligt/bäst). Jag och min sambo har möjligtvis dragit det ännu längre och delar på allt vi gick in i relationen med också. Jag vill ha ett jämställt förhållande där vi har samma ekonomiska förutsättningar och om vi någonsin går isär vill jag att båda föräldrarna skall ha samma förutsättningar för att skapa ett bra liv för våra barn. Jag hade aldrig köpt hus/gift mig/skaffat barn med någon som inte vill gå in helhjärtat som en familj inklusive ekonomiskt helhjärtat.
Så sjuka kommentarer hon får: ”ni bör göra såhär”. Ööh jaha?
Hon har rubriken ”vem ska betala?” och frågar ”hur hade ni gjort?”, så det är kanske inte så konstigt att folk kommer med råd.
Hon frågade hur andra hade gjort, precis som i inlägget här, så det är inte så konstigt då men hon får en massa sjuka kommentar, vissa är översittartyper, besserwissrar och så folk som ifrågasätter precis allt har jag sett. Tänkte när jag såg det inlägget på Isabella blogg och att det fått många kommentarer att ja då blir det ett inlägg härinne också hehe brukar bli så.
Jag och min man äger vårt hus 50/50. Har två barn och allt annat ”svenssonigt”. För oss vad det självklart att dela allt lika mellan oss. Skulle jag separera och skaffa bostad men en ny man så skulle jag personligen vilja äga bostaden till 100% och låta mannen betala en månadskostnad till mig. Sannolikt även skriva kontrakt också vad som gäller angående bostad, renoveringar och andra kostnader.
I dagsläget har jag och maken kontrakt på vissa delar angående hus och andra ”stora” saker. Kontrakten är underskrivna och bevittnade, håller juridiskt. Det handlar ju inte om att man inte litar på varandra, det är mest en säkerhet ”ifall att”. Man vet ju aldrig vad som händer om 10, 20, 30 etc år. Det är en trygghet för oss båda. Vi har en stabil relation och litar på varandra men som sagt vet man aldrig vad som händer i framtiden. Vi är båda ganska ”fyrkantiga” och vill att rätt ska vara rätt, så det var en självklarhet att göra såhär för oss.
Hur andra ska göra är upp till var och en. Vad som fungerar och känns rätt för oss kan vara helt fel för någon annans förutsättningar.
Förstår till fullo att man vill äga sitt och sina barns hem till fullo själv. Men då får man stå för kostnaden för vitvaror etc själv… men tycker å andra sidan inte heller att det är nån stor grej att en sambo slänger in hälften för det heller. Så är Bella och hennes sambo nöjda med upplägget (och kylskåpet) så är det väl toppen.
Hon har verkligen kommit en lång väg sedan Excelarket.
Översta Maria hur tänker hon ”borde få äga hälften”, ”ta del av vinsten”? Han kanske inte vill äga hälften, och hur vet man nu att det blir en vinst någon gång i framtiden? ”Blir som att man lever på den som får betala hälften av nya vitvaror, orättvist”? Det är väl tvärtom att det blir som att han lever på Isabella i så fall för han använder ju också vitvarorna så helt rätt tycker jag att han betalar hälften, men inget måste. De borde dock dela på andra utgifter som el, mat etc. Det är deras gemensamma hem fast Isabella äger huset och det gör hon helt rätt i för det kan bli massa krångel annars, och hon tänker på barnen. Inneboende kallar man väl inte det? Han är ju sambo, i deras gemensamma hem och det känns säkert okej kan man ju tänka sig eftersom det är så de har det.
Har verkligen noll koll så därför jag frågar. Min spontana tanke blev; hade Paul kunnat köpa in sig på en mindre del än 50%? Hon skriver ”det är inte alltid möjligt att köpa ut den andra”. Men om han äger 25% tex så skulle möjligheten vara större? Hänger ni med på hur jag tänker? Och inte enbart i Bellas och Pauls situation utan allmänt.
Man får väl skriva nån form av kontrakt på det kanske? Och då borde han betala 25% av tex vitvaror som köps? Men det kanske blir väldigt omständligt? Fastnade bara på alla som skrev att han skulle vara en inneboende, haha!
Bra synpunkt, det kan man absolut göra. Men i detta fallet så tror jag som Isabella säger att det är smartare att han köper deras andra hem och betalar skälig hyra för att bo i huset. För problemet med att inte vara delägare är ju att den parten som inte äger ofta betalar annat som tex mat, kläder, löpande kostnader och sen vid separation så står ena parten med ett hus (som ofta ökat i värde) och den andra parten står med massa kvitton som inte är värda ngt. I Pauls fall så har väl framgått att han har eget kapital och om det inte sitter i en bostad så sitter det i aktier som också ökat under tiden.
Jag känner till ett fall, en kvinna med bostadsrätt lät ett stolpskott få flytta in. Hon hade 3 barn på heltid, han inga. Han fick låna hennes bil på dagarna mot att han lämnade och hämtade henne på jobbet. Efter ett tag frågade hon lite försynt om han inte kunde bidra med lite hyra? Ni är 4, jag är 1. Då får vi mäta lägenheten och jag betalar 20% blev svaret!? Blev inte det ens, när han inte ville ha sex och hellre sov på soffan åkte han slutligen ut. Vilka knäppskallar, som inte vill ha sex menar jag?
Jättebra när folk gläntar på dörren till privatekonomi. Om ena parten äger huset själv så skall den stå för upprustning. Den andra parten skall betala skälig hyra. Sett för många gå ur en skilsmässa med helt orättvist lite pengar, främst kvinnor. Därför viktigt att kolla upp hur olika beslut slår mot ens egen ekonomi!
Hon har ju skrivit om att hon önskar skaffa barn med Paul, och ”huset är barnens”. Hur blir det då? Ett möte med jurist är ju ingen dum idé.
Hur blev det med huset i Idre? Har dom lagt ner det?
Det gör de nog den dagen det blir aktuellt med barn. Huset i Idre har de väl skippat men Paul letar annat semesterboende, dock verkar han inte ha bestämt sig för var än.
Jag flyttade ihop med min särbo i mitt hus i vintras. Vi har båda vars två barn sedan tidigare, mina är utflyttade och hans barn bor här varannan vecka. Vi är 50+. Vi bestämde tidigt att jag ska stå för allt som påverkar värdet på huset och vid en försäljning är det mina pengar. Alla löpande kostnader delar vi lika på förutom maten där han betalar mer eftersom hans barn bor här 50%. Det är möjligt att vi bestämmer annorlunda om vi en dag skaffar en gemensam bostad. Då har jag min vinst som väl troligen blir arv till mina barn (inte några extrema summor, 500 k kanske) och så går vi in med lika mycket i nya bostaden. Men tills dess funkar det utmärkt att göra såhär.
Återigen lämnar hon ut saker som bara angår henne och Pålle. När barnen gick på sommarlov råkade hon skriva ut skolans namn på bloggen och det låg ute i timmar innan det togs bort. Han har inte ens sålt sitt eget hus än, måste finnas en anledning till att han inte har sålt detta ännu. Men det är nog en bra ide att han behåller det.