
Visst kan ni få det! 😉
Sandra Beijer svarar på frågor och föga förvånande handlar många om förhållanden och att skaffa barn.
▷ Hur gör man för att sluta vara dödskär i någon? Är dödskär i min kille men han vill inte ha barn.
↓
Okej, inte för att förringa din kille, men fattar killar att dom vill ha barn? Jag tycker killar ofta är trygghetsnarkomaner som bara vill ha samma samma samma. Men de är också anpassningsbara och placerar man dom i en ny situation så är dom även ”jaha? det här var ju trevligt det med.”
Ibland kanske man inte ska snacka sönder sin kille utan bara liksom, eh, bli med barn. Alltså inte som att du ska dölja något, utan bara, säga typ ”vi kan väl se”. Avdramatisera.
Annars kommer bara nästa tjej göra så med honom och så kommer du bara ??? men han sa ju ???
Men – är han en av dem som verkligen bestämt sig att – i mitt liv blir det absolut noll kids – då ska du göra slut om du vill ha egna. Jag tycker inte du ska hoppa över det i ditt liv, om du vill ha det.
Det är en för stor sak.
Du kommer vara olycklig kär en stund, men det går över. Avfölj honom överallt så kommer det gå över fortare.
”Ibland kanske man inte ska snacka sönder sin kille utan bara liksom, eh, bli med barn”.
Det må jag säga, vilken innovativ strategi. Och en ganska ful sådan, särskilt om man vet med sig att killen är en sådan kille som kommer stanna och ta sitt ansvar när det väl kommer en bebis. Att utnyttja det på det sätt som Sandra föreslår är riktigt vidrigt. Som att han inte förstår sitt eget bästa vad gäller ett av de största livsval en människa kan göra.
Jag är faktiskt lite förvånad över att det är just Sandra som skriver det här med tanke hur hon själv uttryckte sig under sin graviditet:
Hur ska man veta om man vill och tänk om det inte går? Orka ha barnlös som identitet.
Jag är med dig. Men upplever att de flesta inte alls vet?
Jag vet tbh fortfarande inte om jag verkligen vill.
Så här svarade hon på frågan om hon vill ha fler barn:
Fråga: Fler barn?
Svar: Blir ett absolut nej på den frågan.
Fråga: Varför inga fler barn?
Svar: Har aldrig velat ha fler barn. Har vetat det sedan jag var liten, det verkar jättejobbigt. Jag vill gärna ha mycket tid till andra saker och brinner inte för föräldralivet så att det ska äta upp ännu mer tid, älskar det som det är nu sån varför ändra?
Tänk om Björn hade kunnat fatta beslut om en eventuell graviditet för att Didrik ska få ett syskon.
Om han hade kunnat lura på Sandra en till graviditet och oförmågan att göra abort. För att han är säker på att Sandra nog visst kommer vilja ha fler barn, så länge man ställer henne inför fullbordat faktum och hon inte kan påverka det.
Det här ser nog bland det fulaste jag läst!
Att kidnappa en annan människans liv för att man inte tror att de vet sitt eget bästa vad gäller det livslånga engagemanget som förälder?

Vad alla fultolkar vad hon skrev? Jag tycker många män är precis sådär. Den typen av kille trivs ju med familjelivet sen och vill väl ha barn, men inte ”nu”. Så går åren om kvinnan inte tar initiativ. Hört många i min närhet som haft så och nu har det superbra, ingen har blivit lurad ? Vilken moralpanik.
Hon skriver ju att om han absolut inte vill ska man istället göra slut.
Jo och män är ju kända för att bli bra pappor och axla föräldrarollen lika som kvinnan gör?!
Tom män som vill bli pappor och har tjatat om det, blir ofta dåliga pappor.
Så att då typ lura nån till att bli pappa är ju verkligen toppen, eller inte.
Kvinnor dör av sånt. Bra rekommendation
Ingen har blivit lurad och ingen har dött. ☺️
Om du vill diskutera mäns våld mot kvinnor eller frånvarande fäder så är det här fel inlägg att göra det på. Hoppas du hittar till rätt diskussion!
Att man mördar kvinnor för att slippa bli föräldrar är ju en absurd input i just det här sammanhanget. Det är som att säga att det är ett dåligt råd att som kvinna gå och ut festa om hon vill fast hennes man vill ha en hemmakväll. Våldsamma män mördar nämligen kvinnor för sånt också. Den gemensamma faktorn här är inte kvinnor som lurar män utan män som mördar kvinnor.
Låter nästan som att du tror att det knappt finns några bra pappor.
Nej det stämmer. Det är väldigt få sådana. Så du lyckades läsa helt korrekt.
? finns mer bra pappor än vad det
Lurad? Kom igen kan vi sluta låtsas att män inte förstår att en graviditet kan bli av om han kommer i kvinnan!!? En man som verkligen inte vill ha barn ser till att ansvara själv för den biten.
Inte skönt med kondom? Ja, men det får användas om mannen absolut inte vill ha barn för då kan han själv ta ansvar och behöver inte förlita sig på p-piller eller annat preventivmedel som kvinnan ansvarar över.
En sådan man kan även ta ansvar genom att sterilisera sig. Kanske kan han själv i framtiden smörja sig med en gel som påverkar fertiliteten. Om det inte är nedlagt.
Män som aktivt får utlösning i kvinnor är inte offer om hon eventuellt blir gravid!
Det handlar ju inte om att man inte förstår hur en graviditet blir till, utan att kvinnan man går bakom ryggen på sin partner. Ett förhållande bygger på tillit och har man då tillsammans kommit överens om att använda p-piller som preventivmetod så ska ju mannen kunna lita på kvinnan att det sköts som överenskommet? Precis som om man kommer överens om att använda kondom som preventivmetod så ska kvinnan kunna förlita sig på att mannen har den på under hela samlaget. Att inleda det gemensamma föräldraskapet med en lögn slutar sällan bra.
Eeexakt! Vad har folk för förhållanden egentligen??
Det är ni tjejer som tänker såhär som jag hoppas blir dumpade av era killar när ni blir gravida. Helt sjukt beteende. Sen skriker ni om att ett nej alltid är ett nej.
Haha men va, personen skriver ju ”ingen har blivit lurad”. Alltså ingen har påstått sig ta p-piller fast de inte gör det osv. Man OCH kvinna har alltså haft sex på ett sätt som man vet kan leda till barn, och när graviditet sedan är ett faktum har man valt att behålla barnet även om pappan varit tveksam. Tycker du att det är sjukt beteende av kvinnan alltså? Att… Inte göra abort för att han vill det..?
Våra killar blir bra pappor och vågar känna att de vill vara pappor under resans gång, det är det som är poängen här ☺️ De som verkligen inte vill bli pappor träffar vi inte och lurar inte.
Allt gott
Eller så inser man under resans gång att man inte alls vill. Och sen är det kört. Risky.
Håller med, hon skriver ju precis som det är för väldigt många? Män är ganska bekväma av sig, när de har det gött som DINK:s med sin fru så tänker de inte på framtiden med eventuella barn. Det är ofta kvinnor som ligger steget före och liksom får upplysa mannen att hallå, om du vill ha en egen familj i framtiden så är det NU vi behöver få till en graviditet!
Hört mest att det är bekväma män som velar eller inte vill men sen gillar nya situationer, men tanken på förändring har inte lockat. Ungefär som Beijer skrev.
Sedan har vi männen som vill planera och som blir bra pappor (även några vill men blir risiga pappor som är rätt inaktiva och som blir sotis på att barnet tar för mycket fokus från honom). Urk! Män som inte vill inse att de också ska lägga sin fokus på barnet.
Sedan finns männen som vill kontrollera kvinnan och som vill att hon blir gravid så fort som möjligt nästan efter någon vecka eller några få månaders dejting. Spring från sådana män, tjejer!
Vore smakfullt om folk lade ner myten om det manliga offret, han som blev ”ofrivilligt” pappa trots att han har kn*llat och inte tagit ansvar och valt att komma i henne. Ni kvinnor som springer mäns ärenden här och underhåller det här narrativet…hur tänker ni? Genuint intresserad.
Well, ljuger kvinnan så är hon ansvarig. Man ska kunna lita på sin partner. Sjukt konstig grej att vilja/försöka bli med barn med nån som inte vill. Eller behålla när nån inte vill, då får man skylla sig själv om man blir ensamt.
Du tror män behöver upplysas? Jeezus. De kanske bara är nöjda med livet och inte vill att det förstörs av barn?
Håller med dig, verkligen fultolkning. Står ingenstans att man ska lura någon utan väldigt tydligt att det handlar om att avdramatisera och säga ”vi kan väl se”. Samt om att det är ett tydligt beslut om att han inte önskar få barn så gör man slut. Helt otroligt att Camilla blåste upp det så här.
Ja, är med dig här. Hon skrev inte alls att man skulle lura nån. Utan mer, vi ser, blir det så blir det, dvs vi tar en medveten risk. O vill han inte det då ska man göra slut. Var rätt solklart.
Ja men jättekonstigt råd när han inte vill. Varför skulle han gå med på ett sånt upplägg? Mannen skulle väl se på kvinnan som om hon var dum i huvet om hon föreslår det?
Enkelt. Om man som man inte vill ha barn kan man ta eget ansvar och antingen använda kondom eller genomföra en vasektomi. Om man lägger över ansvaret på ens partner och vet att denna kanske vill ha barn får man stå sitt egna kast. Men tyvärr vill män inte ta ett sådant ansvar, kondomer är ”inte skönt” och vasektomier är läskigt men man gnäller gärna om bruden blir gravid. Har noll empati för det beteendet.
Så om man vill ha barn är det ok att lura sin partner att man tar preventivmedel??
Vem tycker att man ska luras? Sandra skriver bokstavligen att man INTE ska dölja något?
Det är väl ingen som sagt att det är ”ok”, att ljuga är väl aldrig särskilt trevligt men ja, självklart måste varje person ta sitt eget ansvar.
Ja alla ska ta sitt ansvar och se till att ingen blir förälder om den inte vill det.
Beijer skrev ”vi kan väl se”. Om mannen aktivt väljer att fortsätta ha sex med en kvinna som klart och tydligt har informerat om att nu tänker hon sluta använda preventivmedel, då är han inte förd bakom ljuset och inte någon som blir ”utsatt” som du vill få det till.
Har själv växt upp med tydliga påminnelser om det egna ansvaret. Jösses en del av er får det att låta som att män är offer trots ett aktivt val och en tydlig kommunikation. En man som aktivt väljer att vara kvar och fortsätter ha sex med en kvinna som har informerat tydligt att sexet numera blir oskyddat, har ett egenansvar vid en graviditet som högst troligen kommer om ingen har fertilitetsproblem.
Men det är jättekonstigt att bara säga så, utan gemensamt beslut? Vad ska han göra, sterilisera sig? (Det vill hon troligen inte). Kondom är inte lika säkert som kvinnliga preventivmedel.
Asså ja?
1. Avstå sex
2. Använd kondom (gärna i kombination med avbrutet om så)
3. Sterilisera dig
Alla mkt bra alternativ om man inte vill ha barn
Men i ett förhållande? Man måste ju kunna diskutera och vara överens om preventivmedel? Det ska inte va en kamp där en vill bli gravid och den andra undviker.
Det har absolut ingen sagt men fultolka gärna vidare
Som ABC skriver. Det är en fel/fultolkning av Sandras text. Det handlar om killar som vill ha barn men inte ”nu” för att de inte vågar / orkar förändring. Att de vill men de vet inte när de vill. Plus att det framkommer tydligt att ingenting ska döljas eller luras.
Exakt, om det var ”det fulaste Camilla läst” så kanske hon ska läsa om texten
Då vill de ju inte! Respektera det för fan. Vänta tills han säger ja eller skaffa nån annan. De är vuxna människor, så sjukt att anta att man kan veta och bestämma vad de vill.
Titta bara på vad som hände med gravida Saga och Nora, som gick emot sina pojkvänners önskan om att inte behålla sina barn. Det slutade med att de blev mördade. Varför har man oskyddat sex om man inte vill ha barn och varför väljer man att behålla barnet trots att partnern inte vill?
Ok så det var Sagas fel att hon blev mördad? rimligt.
Kanske feltolkar din kommentar men det låter verkligen som att du tycker att det är dessa tjejers eget fel?
Grattis till knäppaste kommentaren någonsin på denna blogg!
Detta var nog det sjukaste jag läst på länge
Jag hoppas att detta bara är en dålig trollning för alternativet vore ännu värre.
Skaffar man barn med någon som inte vill så får man tyvärr räkna med att ta hand om barnet själv 🙂
Eeexakt! Stå inte och böla sen.
Ibland undrar jag om du är korkad på riktigt eller om du bara är bra j-a elak för att få igång ett drev.
Du utelämnade ett väldigt viktigt förtydligande: ”Alltså inte som att du ska dölja något, utan bara, säga typ ”vi kan väl se”.”
Dessutom förtydligar att det inte handlar om personer som verkligen bestämt sig för att de vill leva barnfritt.
Men hon säger ändå att män inte riktigt vet och att man i princip får bestämma åt dem. För att de är ”anpassningsbara”. Att så många försvarar detta är sinnes. Men ni känner väl att det är relaterbart. ☺️
Är ju lite skillnad på att försvara något och att anse att folk har fultolkat Sandras text? Jag håller exempelvis inte med om att det är ett smart sätt att göra saker på och skulle absolut inte chansa på något sådant, men det betyder inte att jag inte ser en viss poäng i och fattar hur hon tänker. Tycker definitivt inte att det var något att bli helt upprörd över å alla mäns vägnar
Exakt, det är en jättekonstig syn på män.
Och du utelämnar ”Ibland kanske man inte ska snacka sönder sin kille utan bara liksom, eh, bli med barn. ”
Nej, det gör jag inte eftersom den delen är det Camilla citerat, vilket är vad min kommentar handlar om.
Men suck, tycker det här antingen talar för att folks läskunnighet är för låg eller en medvetet fultolkning av vad hon skriver. Det står uttryckligen att man inte ska dölja något, utan bara att man själv (tydligt och öppet) tar initiativ om ens partner inte gör det.
Vill partnern inte ha barn, men man själv verkligen vill, ja då gör man slut (enligt Sandra då). Ser inte hur man kan missförstå vad Sandra menar faktiskt, detta handlar inte om att göra något utan samtycke.
Alltså jag är noll procent ett Beijer-fan (faktum är att jag stör mig massor på henne) men ni fattar väl vad hon menar? hon skriver ju rakt ut att hon såklart inte menar att man ska typ bli gravid i smyg eller låtsas äta p-piller. Det hon menar är ju att man kan avdramatisera det och inte behöva göra det till ett världsstort beslut om NÄRVARHUR.
Tycker ändå det hon skrivit är skevt, konstig syn på män.
I hennes fall var det JJ dessutom HAN som ville och hon som gick med på att ”vi får se väl se”.
Ställer mig i ledet som tycker att det här är en fultolkning av vad hon säger, nämns ingenting om att lura folk.
En viktig poäng till: Det är inte jämförtbart att som kvinna behålla ett barn en man inte vill ha, och att som man tvinga en kvinna att bära och föda ett barn hon inte vill ha. Graviditet och förlossning är enormt fysiskt och psykiskt påfrestande och kommer med risk för permanenta fysiska skador eller i värsta fall död. Det är inte en risk en ofrivillig pappa tar.
Räknas knappt som fultolkning, total förvrängning av hennes text ?
Det är väl ingen som jämfört på det sättet? Utan mer lika som att en man inte kan tvinga på en graviditet på en kvinna så ska en kvinna inte tvinga en man att bli pappa. Enkelt och respektfullt från båda sidor. En graviditet ska vara ett gemensamt beslut, punkt slut. Är helt sjukt att alla inte håller med om det.
Är helt sjukt att inte alla fattar att inte Sandra skrivit det
Det är precis detta jag säger emot dock. Att en kvinna ”tvingar” en man att bli pappa (genom att inte göra abort när mannen själv deltagit i att skapa ett barn) är INTE jämförbart med att men man tvingar en kvinna att bli mamma genom att vägra henne abort. Det är inte och kommer aldrig vara samma lika därför att mannen inte är den som bär barnet.
Det här handlar inte om att lura någon. Du får läsa igen.
Du som inte fattar. Jag sa att ingen ens tagit upp det. Du får läsa igen. Ni försvarar det med att mannen själv varit med och skapat ett barn, NEJ. Man har inte sex enbart för att göra barn, det verkar som många av er glömmer det. Om en man och en kvinna har sex med preventivmedel betyder det ju att de INTE vill ha barn. Blir det ett barn ändå av någon anledning, medveten eller ej från en viss sida, så SKA det vara ett gemensamt beslut. Precis som det gemensamma beslutet av att ligga från början, med preventivmedel.
Är det dock mannen som slarvat eller inte bryr sig, det är en helt annan sak. Då är det hans ansvar.
Jo, Camilla tog upp det?
Och ni jag fattar vad du skriver och jag tycker att du är dum i huvudet. Om det blir ett barn trots preventivmedel kan en man absolut lägga fram sin önskan men han kan inte tvinga kvinnan att varken behålla eller göra abort. Hon däremot har all rätt att bestämma. Eftersom det är hennes kropp, hennes medicinska ingrepp. En man som inte vill riskera detta får avstå eller sterilisera sig. Obs i de flesta fall så VILL ju partnerna vara överens så nu drar vi det till sin spets här. Men både du och Camilla påstår att parterna har lika stor rätt att bestämma när en kvinna väl är gravid. Nej säger jag till det.
Ja men då får hon också ta det om han lämnar.
Katrin Z gjorde ju så där, det tredje barnet såg hon till att bli gravid med trots att Alex (hette hennes snubbe det?) absolut inte ville ha barn. Han ”visste ju inte vad han missade”. Det tog ju också slut typ direkt när ungen kom. (obs, såklart borde han ha steriliserat sig eller något, men ändå taskigt gjort).
Riktigt sjukt.
Hoppas att ingen seriöst överväger detta.
Första året med vår bebis var aptufft, trodde jag skulle stryka med pga hur dåligt jag mådde. Kunde iallafall trösta mig med att vi bestämt gemensamt redan innan vi gjorde vår son att vi ville det båda två. Att det var ett gemensamt beslut. Ryser fortfarande av tanken att genomlida samma sak, fast med en partner där det varit en ”happy accident”..
Tyvärr många som gör! En del kvinnors barnlängtan är större än något annat.
Man menar väl ta bort det här väldigt aktiva beslutet ”NU börjar vi försöka” och så ska man pricka ägglossning. Istället göra det till en ”Vi har oskyddat sex och blir det så blir det men vi tar det som det kommer”.
Skulle vara svar på kommentaren under
Ja och detta är ju en lösning om båda vill ha barn. Nu var inte fallet så.
Försöker tolka hennes råd bara.
”Alltså inte som att du ska dölja något, utan bara, säga typ ”vi kan väl se”. Avdramatisera.”
Vad exakt är det RIKTIGT vidriga i hennes text? Och hur kan det vara bland det fulaste du läst? ?
Vad menas med det du citererar? Vad menas med ”Vi kan väl se”? Hur avdramatiserar man?
”Ibland kanske man inte ska snacka sönder sin kille utan bara liksom, eh, bli med barn. ”
Och därefter kommer texten som förklarar vad hon menar med det du citerar, dvs att inte lura snubben utan att avdramatisera det hela.
Instämmer med er andra som tycker att detta var en fultolkning av Sandras inlägg. Det framkommer ju tydligt att man inte ska dölja något eller lura någon, så hur kan man missförstå inlägget så grovt? Att avdramatisera ett beslut (även om det är ett stort beslut) betyder inte att föra någon bakom ljuset.
Nu har ju inte du några barn Camilla så du förstår kanske inte hur hon menar.
Jag relaterar så mycket till detta, många män förstår inte att dom vill ha barn föränn dom är på plats.
Jag träffade min kille när jag var 27, han 30. När jag var 32 så ville jag ha barn, vi hade bra ekonomi, trygga. Men han sa: kan vi inte vänta? (Vänta på vadå, att det inte går?) Jag fick tjata och fick halvt om halvt okej och han visste att jag inte åt p-piller, jag tog ägglossningstest i smyg. På andra försöket blev det något och han är en otrolig pappa och kan inte se sig utan barn nu. Barnen är hans liv idag.
Det var lite samma när vi skulle skaffa syskon, då skulle han också vänta.
Jag har berättat detta för min sambo att det faktiskt var en sorg att han var så omogen kring detta, hade önskat att det var ett gemensamt beslut vi längtade till (vissa män gör också det). Och om dom verkligen inte vill ha barn får dom ju dra på en kondom eller sterilisera sig.
”Förstår inte”. Så sjukt sätt att se på det. Tror många snarare finner sig i situationen, väldigt många män är ”kunde ha och missta”, alltså de kunde ha barn eller inte. Mest kvinnor jag träffat som är bestämda åt ena eller andra hållet. Tror snarare många män är barnfria egentligen än ”inte förstår att de vill”.
Han var omogen?? Ditt beteende var helt sjukt och över gränsen! Du har tur att han stannade kvar och blev bra som pappa!
Jag har barn men tolkar ändå texten på samma vis som Camilla. Följer olika konton där folk klagar på att deras män är oengagerade i familjen och kan inte låta bli att undra om det är såhär de blivit föräldrar?
Om mannen verkligen inte vill ha barn och helt helt 100 på det så låter det ju också märkligt att vilja fortsätta vara kvar i den relationen och liksom neka partnern barn men samtidigt behålla sin fertilitet som någon slags backup. Och riskera att sätta sin partner i en jobbig situation om hon blir gravid av misstag och ”måste” ta bort ett önskat barn.
Men oavsett så är det ju svårt det där, han kan vara supersäker och peppad men så blir inget som man tänkt sig. Eller så är man mer typen som tar saker som de kommer. Tror helt enkelt vi alla är så pass olika att det liksom inte går att säga att ”såhär är det”, svårt att sätta sig in i någon annans situation.
Neka? Han vill ju bara fortsätta som vanligt, ingen förändring. Det är det status quo liksom. Hon kan ju lämna om hon vill.
Ställer mig i ledet att det här var en fultolkning faktiskt!
Har du ens läst vad hon skriver? Hon skriver ju att tjejen ska ta tydligare initiativ om hon verkligen vill, inte lura honom och bara bli gravid. Det är ett så pass stort beslut att man heller inte bara kan låta det hänga i luften till ens kille bestämmer sig. I vissa frågor måste någon ta ansvar och visa vad dem vill tydligt, så är ju uppgiften till den andra att i så fall tydligt säga ifrån om han inte vill och då göra slut som hon skriver. Tycker du fultolkat henne väldigt här.
Fast varför kan man inte det? Acceptera eller skaffa en ny. Man kan inte tvinga fram svar från nån. Tänk om en man skulle rådas att göra så med sin tjej.
Men snälla. Alla (läskunniga som inte väljer att fultolka) fattar ju precis vad hon menar.
Nej tillbaka och lek reklamombudsman nu.
Vad menar hon då? Snälla berätta.
Det finns typ 18 kommentarer ovanför i det här kommentarsfältet som svarar på den frågan
Nej, ser bara triggade kommentarer som försvarar henne. Det går inte att avdramatisera ett barnbeslut när mannen inte vill ha barn just då. Det är det jag vill ha förklarat. Om en man inte vill ha barn, hur kan man då avdramatisera och ”det får bli som det blir”?
Väldigt svartvit syn på det? Vilket är precis det Sandra skriver om att man inte behöver ha. Säger man ”älskling nu slutar jag med p-piller” och inget protest eller dumpning kommer så har man ju partnern med sig i sitt beslut?
Men nu var det så att mannen inte ville ha barn. Att då säga på det sättet är ju jättekonstigt tycker du inte? Att hon skriver på sånt sätt att män inte vet vad de vill så man får avdramatisera och på så sätt få dem till att vilja. Det är fel. Och ni som tycker det är rätt ni har säkert gjort så själva..
Och då kan han alltså börja använda kondom eller göra slut. Mvh barnfri
Ja okej, män ska inte lita på kvinnor alltså.
Män bör lita på kvinnor som säger ”jag vill ha barn och kommer sluta med p-piller”.
Konstig sak att göra. Skulle säga ”ok, det har vi inte kommit överens om så hejdå”. Eller sterilisera mig och köra på.
Då skulle jag om jag var man säga ”jasså, varför?” Och hon skulle då svara ”för jag vill ha barn” eller? Utan att man bestämt att försöka tillsammans? Märkligt. Såklart kvinnan bestämmer om hon vill ta p-piller men konstigt att sluta bara av den anledningen, inte att hon mår dåligt eller nåt. En slags manipulation ändå, visst mannen kan använda kondom men det är inte lika säkert och liksom hon tar bara det beslutet, oavsett vad han tycker? Skulle boka steriliseringen direkt (och frysa sperma om jag ville ha barn nångång).
Känns som en sån kvinna sticker hål på kondomer också så…
Hur vet du att det inte går att avdramatisera det i en relation som inte är din egen? Hur vet du att personen i fråga kanske inte bara känner att han tycker att beslutet är läskigt att fatta, men hade varit okej med att ta det som det kommer? Att du inte tror det funkar är väl en åsikt du kan ha såklart, men bevisligen har ju mer än en person här inne skaffat barn på liknande sätt och pappan i fråga har trivts med situationen när den väl är ett faktum.
Vem är triggad?
Fast nu är det ju mammorna som säger att deras män har trivts. Är ju inte deras ord man vill höra, hur känner papporna? Finns nog inte många pappor här. Så ni mammor kan hålla varandra om ryggen och tycka era beslut är de bästa hur mycket ni vill.
Finns nog inte en enda som verkar triggad i kommentarerna, det låter mer faktiskt som du även missförstått kommentarerna.
Utifrån att hon skriver att om mannen har bestämt sig så gör man slut så föreställer jag mig att det handlar om en situation där mannen säger ”jag vet inte”, ”kanske senare”, ”inte nu, vi borde nog ha ett större boende”, ”tror du inte vi borde tänka mer på detta, är ett stort beslut”, eller liknande velanden. Hon säger då” nej nu väntar vi inte längre, jag slutar med p-piller så ser vi vad som händer.” Han kan då själv ta ansvar för preventivmedel eller go with the flow. Inget jag själv skulle rekommendera, men kan tänka mig det är vad hon menar med att avdramatisera.
Det är ju snarare väldigt dramatiskt att bara sluta med preventivmedel för att man själv vill ha barn. Jag skulle säga att det inte går att avdramatisera ett sånt livsavgörande beslut. Om man inte vill ljuga för sin partner och berätta att det inte alls är så jobbigt med barn och att det inte alls kommer vara en stor förändring…
Det är ju ett helt sjukt tillvägagångssätt. Man bestämmer om sånt tillsammans. Skulle gå och sterilisera mig i smyg då om jag var man.
Varför i smyg? Kan man inte bara öppet säga ”jag vill inte ha barn och tänker sterilisera mig”.
Nä då kanske hon drar. Skulle njuta av all sex. Hon gör sitt beslut och jag mitt och tar ansvar för att det inte blir några barn.
Skillnaden är att hon är öppen och ärlig. Du verkar inte vara en särskilt bra partner.
Ärlig visst men egocentrisk och försöker köra sitt eget race. HON är en dålig partner. Då förtjänar hon det. Inget skulle hända dessutom, allt skulle bara va som vanligt, precis som han sagt det.. Det är också ärligt.
Fultolkning eller inte så är det här en otroligt skev syn på barnskaffande. Visst, alla vet inte vad de vill förens de har det. Så att köpa en varmkorv till din partner när hen är osäker på om hen är sugen är en okej chansning. Kanske hen blir sugen när de får korven i handen, och i värsta fall kan du äta upp den om de visade sig inte vara så sugna.
Men ett barn (och graviditet) är ingenting man ska chansa på!! Är varken schysst mot partner, barnet, eller dig! Är ni inte bombsäkra på om ni vill ha barn, skaffa för f*n inte barn!!
Eeexakt! Inte konstigt att det finns så många oengagerade pappor.
Så nu är de oengagerade papporna kvinnornas fel också?
Well, om det är såhär de blir gravida. Då får de skylla sig själva.
Är rätt övertygad att ex blev lurad eller olycka med sin nya då hon blev gravid på max 3 veckor och han var inte speciellt sugen på barn i alla fall innan det. Glad att blev som det blev. ?
Som jag fattar det så la hon till det andra. Först stod det alltså bara:
”Ibland kanske man inte ska snacka sönder sin kille utan bara liksom, eh, bli med barn.” Och det låter ju verkligen som hon inspirerar till det här att ”råka” bli gravid som kvinna, för det är ju kvinnans val och då har mannen inget att säga till om. Win-win!
Men vill gärna veta vad hon menar med det som lades till ”Alltså inte som att du ska dölja något, utan bara, säga typ ”vi kan väl se”. Avdramatisera.”
Vad menas? ”Jag slutar med preventivmedel så får vi se om det blir ett barn eller inte, det blir väl kul? Det är ju inte sääkert så du behöver ju inte bli så dramatisk! Blir lite som en kul lek”
Hon la väl till det just för att folk missförstod vad hon menade?
Ja eller kanske helt enkelt ”vi behöver inte planera eller försöka men jag vill inte fortsätta ta p-piller, vi kan väl bara köra på så får vi se vad som händer”. Det är väl inte så konstigt eller? Vet massor av par som varit lite så ”händer det så händer det men vi kommer inte försöka pricka ägglossning”. Avdramatisera. Barn kommer när de kommer, typ.
Ja, och det kan ju vara bra om både är lite osäkra men vill ha barn någon gång. Men om mannen säger att han inte vill ha barn nu så går det absolut inte att göra så. Respektera ett nej.
Men vadå ”så går det absolut inte att göra så” – Det kanske det visst gör? Barn är ett enormt beslut, hade jag varit redo att skaffa barn och min man sa ”nja inte nu tror jag” hade jag definitivt inte nöjt med med det och ba ”oh well vi får la se om det blir några barn för mig då”. Det är ju då man börjar reda ut varför de känner så, om de ser att de kommer vilja framåt, om det kanske är någon specifik oro som gör att de inte vill just nu som man kan reda ut tillsammans osv. Allt det här ser jag som olika typer av ”avdramatisering”. Du drar en slutsats om hur den här för oss okända mannen känner kring att skaffa barn och bestämmer att det här rådet inte GÅR och är oetiskt och respektlöst mot honom. Du vet ju inte hur han känner eller potentiellt kan känna inför att presenteras med förslaget att se hur det går.
Om mannen säger att han inte vill ha barn nu går det väl absolut inte att säga att man ska sluta med preventivmedel? Det jag menade. Ja vi verkar tycka väldigt olika där. Om kvinnan är äldre är ju det ett argument, att man inte kan vänta hur länge som helst. Men är man yngre och mannen vill vänta några år ska man ju inte pressa honom för att man själv vill ha barn just då. Båda måste vara med på det. Jag utgick från att mannen inte vill ha barn/inte vill ha barn nu vilket frågan och diskussionen handlar om.
Det måste man ju? Vad ska du göra? Eller, man får ju prata om en tidsplan men även respektera den andra. Jag visste heller inte länge om jag ville ha barn eller inte, hade inte kunnat komma fram till nåt svar med nåt annat än tid.
Fast hon säger ju att man ska respektera ett nej så antar att det är osäkerhet det gäller
Osäkerhet är ett slags nej, iaf ett nej till just nu.
Men om kvinnan då känner att hon inte har tid att vänta och se om ett nej just nu blir ett ja, så är det väl inte orimligt att ta initiativet att ba ”nej men nu kör vi” och se vad reaktionen blir, innan man lämnar. Blir det fortsatt nej med vetskapen att relationen då kommer ta slut, ja då är det ju dags att lämna (vilket Sandra också skriver)
Jo det är orimligt! Vad fan är det för sätt? ”Nu kör VI”? Han vill ju inte just nu! Prata om det och bestäm sen om du vill vänta eller gå.
Reaktilnen från en rimlig man borde bli ”vad fan är det med dig?”
Vi hade inställningen ”händer det så händer det men vi kommer inte försöka pricka ägglossning”. Men det var ju för att vi båda var okej med att få barn, inte att en av oss ville och den andra var tveksam.
Det tog förövrigt en vecka innan jag var gravid, så att han ska ”hinna vänja sig vid tanken” kan vara lite väl optimistiskt.
Precis såhär verkar många tolka det hon skrev. Och det är ju inte alls den situationen hon förklarar. Om båda är med på det så hade ju ingen reagerat.
Ja det var ju er situation, vi kan ju omöjligt veta om den här mannen hade känt sig okej med det om de pratade igenom det och som Sandra skriver avdramatiserat det (om det nu finns någon typ av låsning som gör att han inte vågar). Funkar det inte så funkar det inte liksom, då säger han bestämt nej och sen är det inte mer med det. Men att ni pratar som om det är oetiskt att ens komma med förslaget..?
”Är dödskär i min kille men han vill inte ha barn.”
Låter ju inte som att det funkar att avdramatisera, säga ”vi får se” och ligga oskyddat och hoppas att det löser sig.
Ja det sista du skrev låter väl rimligt, sen kan man köra på det eller ej beroende på sin killes reaktion? Om de inte orkar använda kondom eller göra slut så betyder ju de att de är med på det = båda vill.
Men nu handlade det ju inte om att båda ville. Det handlade om när mannen inte vill. Då är det väl inte alls rimligt att låta slumpen avgöra?
Hon får ju reda på om han absolut definitivt inte vill genom att testa detta. Att Sandra väljer att ge det rådet beror väl helt enkelt på att hon själv tycker det hade varit värt att testa innan ett eventuellt uppbrott. Sen är det ju inget krav, frågeställaren kanske redan vet att det är killens definitiva svar och då är det ju bara att följa del 2 av rådet direkt och göra slut.
Konstigt råd av henne när hon vet själv hur det är att va osäker.
Hon förtydligade det, men följande text stod redan från början, ”Men – är han en av dem som verkligen bestämt sig att – i mitt liv blir det absolut noll kids – då ska du göra slut om du vill ha egna.”
Ja fast frågan var ju ställd som att han inte ville ha barn. Och hon skriver som att ”hihi fniss ingen man är ju säker på sånt så bara kör på hihi han kommer ångra sig när miraklet kommer hihi”
Innan folk blir tokiga: Sandra redigerande och förtydligade sitt inlägg efteråt. ?
Helt fel har hon inte. Och tycker din jämförelse haltar. Hur många är vi som har varit ihop med killar som inte velat bli pappor, gjort slut av detta skäl och sett dem bli föräldrar med någon annan direkt efter? Upp med en hand ??
Jag förstår nog inte riktigt grejen med att inte vara överens om stora saker när man är ett par. Det är väl ingen som rekommenderar att man köper ett hus utan partnerns vetskap och sen hoppas att han vänjer sig innan flytten?
Nej, precis. Men annat gäller kvinnor och deras barnlängtan!
Det är ju ingen som rekommenderar att man ska bli gravid bakom hans rygg heller.
Nej man ska bara manipulera honom lite, få honom att förstå att han egeeeentligen vill bli pappa. Fniss.
Men sluta med dina ”fniss” och argumentera som en vuxen människa.
Eeeexakt!
Fick jobba länge på min man när vi skulle flytta till hus, han ville det egentligen och någon gång men hittade fel på alla hus och alla områden, orsaker att inte flytta just dit, anledningar att vänta tills efter x eller y hade hänt osv. Han behövde en spark i baken och är nöjd idag. Visserligen inte samma som ett barn iom att det är relativt enkelt att ångra sig med ett hus men ändå. Det var väl lite avdramatisering och att själv ta praktiska steg som gjorde att det blev av. Men här är alla såklart olika i hur de tänker, någon annan kanske hade blivit kränkt och ledsen av min attityd men då står det ju fritt att lämna också.
Det var också lite väl tycker jag men går ju iaf att göra ogjort.
Jag står på andra sidan och var den som inte vågade ta steget att köpa hus, tyckte det kändes stort och läskigt och skrämdes av allt jag inte kunde och visste och att ha stora lån. Min man pushade, rationaliserade och avdramatiserade. Det är jag himla tacksam för, hade vi varit två oroare i den här relationen hade vi nog varken haft hus eller barn.
Menar du att män inte förstår vad sex innebär? Svårt att gå bakom ryggen här med tanke på att mannen har gett sitt samtycke till sexet och även sin utlösning i henne.
Det kan inte jämföras med ett husköp som är en enkel sak att genomföra ensam utan andras vetskap, om ekonomin tillåter det.
Men man ska ändå va överens om sånt, inte övertala och skit.
Vill man inte att den andra är peppad och engagerad dock?
Vad många i detta kommentarsfält som nog ”råkat” bli gravida och fått sin velade sambo att bli förälder och absolut lovar att han är jättenöjd med situationen ? Han var ju bara en dramaking som inte förstod att han ville bli pappa just då!! Typiskt män!
Varsågod att skydda er, män!
Okej, så du rekommenderar dubbla skydd?
Och de som inte vill ha barn ska inte ha sex va? Så brukar det låta. Då borde det gälla kvinnor också. Så om en kvinna vill ligga med en man så kan han anta att hon vill bli gravid, och då får han springa iväg om han inte vill detsamma. Vad lite det kommer liggas..
Man ska ju också kunna lita på sin partner, man väljer preventivmedel tillsammans. Allt annat är oetiskt, inget man gör mot nån man älskar.
Obehagligt att läsa hur många som tycker det är ok med det här förminskandet av mäns kapacitet till att veta sitt eget bästa.
Ser faktiskt ingen kommentarerna som ger sken av det, är de bortplockade tro?
Alla som stöttar en människa som skriver ”Ibland kanske man inte ska snacka sönder sin kille utan bara liksom, eh, bli med barn.” Spelar ingen roll vad hon har för efterkonstruktion.
Alltså den meningen är lite knäppt formulerad men hon har ju förtydligat vad hon menar – att man inte ska luras utan avdramatisera och försöka få med personen på ”vi ser vad som händer”. Ändå är ni liksom övertygade om att hon _egentligen_ menar att man ska luras och att alla som tycker att Camillas text är en fultolkning också egentligen tycker att man ska luras? Ni slåss mot halmgubbar.
Jag läser inte heller att någon ska lura någon.
Däremot… Här gäller det ju att prata sönder ev. barnskaffande ordentligt först, alltså ifråga om ”vill du aldrig någonsin ha barn?”, eller ”Vill du inte ha barn nu?” Viktig skillnad!
Jag tror Sandra menar att OM det är det så att killen också vill barn, och det snarare handlar om tajming (som aldrig kommer komma, skitlätt att skriva – använder det själv som en ursäkt i mitt icke-beslutande) så kan kan de i samråd och samförstånd sluta skydda sig ”bara”, inte ligga aktivt bara på just ägglossning utan mer se vad sker – inte bestämma nu skaffar vi barn och göra allt för att det ska bli så men påbörja processen.
Däremot tycker jag, kan man inte kommunicera sig fram till den här punkten så är inte barn/relationen ej är rätt ändå? Bara för att snubben skaffar barn med nästa tjej innebär det inte att han vill ha barn helt plötsligt. Han kanske är rädd för att bli ensam/lämnad igen? Det är en sorglig tanke…
Är det en dealbreaker så är det. Ingen ska ju tvinga någon åt något håll… Jävligt viktigt!
Shit va obehagligt att gå in i en graviditet med en man som inte uttryckt en önskan kring det. Vi är alla olika men jag hade aldrig kunnat, vid minsta osäkerhet.
Samma här. Att ens tänka liknande att han ångrar sig nog när han väl har barn, han bara velar. Nej så otroligt glad att jag är kvinna och aldrig behöver tänka på att någon kan på något sätt lura/övertala/manipulera mig in i något föräldraskap.
Eller hur, så risky. Man kan ju också ångra sig åt andra hållet, hört flera sorgliga berättelser.
Hur åt andra hållet?
Ångra att man blir pappa (eller mamma).
Var på en parterapisession med mina barns pappa (mitt ex), där jag menade att det är jobbigt att ha en relation när man inte har gemensamma mål och en gemensam riktning och att vi inte har haft det. Hans svar var att det är inte säkert att vi inte har haft, det kanske bara berodde på att han hade svårt att VETA eller UTTRYCKA vad han hade för mål, kanske vi ville samma. Kände att resultatet är detsamma, att konstant ta ut riktningen själv och försöka skapa ett liv med en som inte tar sig tid att formulera vad man vill är utmattande, ensamt och inte så tillfredställande. Ungarna var så klart på mitt initiativ, efter en lång väntan från min sida. När han väl fattade att jag var redo att lämna förhållandet på grund av hans passivitet så bestämde han sig samma ögonblick.
Man får det man accepterar… Du visste hur han var.
Det var inte det hon skrev först. Inlägget är modifierat.
Såhär skrev hon först:
Original:
Ibland kanske man inte ska snacka sönder sin kille utan bara liksom, eh, bli med barn. Eller ta kommandot: Skärpning! Nu kör vi!
Så sjukt konstigt, så kan man ju inte göra i så viktiga frågor. Man måste va överens.
Att hon säger så? Som inte ville själv. Det hände ju henne liksom! (Övertalning/misstag).
Misery loves company?
Tror det ligger nåt i det…
Sandra lämna inget sånt åt slumpen. Never.
Jo, det var ju inte super planerat. Han ville och hon gav efter.
Inte så konstigt att det finns så många frånvarande/oengagerade pappor när man läser sånt här… Skulle aldrig skaffa barn med nån som inte var 100 procent på och lika intresserad. Man ska inte behöva tjata/övertala etc.
Så jävla glad att jag inte är man när jag läser om hur många resonerar… Skulle sterilisera mig direkt om jag var en.
Är ju jättepraktiskt, enkelt ingrepp och så behöver man inte oroa sig mer, definitivt inte en anledning att inte vilja vara man ju.
Nej jag menar hur läskigt många kvinnor verkar resonera och de många man hört om som lurats.
Tycker de ska göra slut och så kan hitta en barnfri tjej som respekterar hans val, finns massor!
Men alltså, på tal om det många skriver här.
Vill han inte just nu, så VILL HAN inte. Spelar ingen roll om tjejen/han tror han kommer vilja senare, han har gett sitt svar! Acceptera och vänta, eller lämna. Hur kan man ens tycka/tänka nåt annat? I vilka andra frågor skulle en sån inställning till sin partners åsikt/vilja accepteras?
Jag tycker också att tolkningen är onödigt hård mot Sandra. Jag förstår precis vad hon menar. Med det sagt håller jag inte alls med i det hon skriver. Om en man inte vill, eller inte vet vad han vill, då ska man inte försöka ta kommandot och avdramatisera det. En vuxen man är fullt kapabel att formulera sina egna känslor. Vill han inte ha barn – eller inte ”just nu” – och du däremot vill, så tar en partner som älskar och respekterar dig det på allvar och förklarar tydligt vad han känner och varför. Samma sak gäller äktenskap. Man ska självklart inte tjata eller försöka förringa sådana stora och livsavgörande beslut (särskilt när det gäller barn).
Det finns ingen klok och vettig man som inte kan kommunicera sina känslor. Jag tycker det blir löjligt när kvinnor pratar om män som om de vore oförmögna att ta ansvar för sina egna känslor och beslut. Och kan han inte formulera hur han känner kring barn, då är det väl ganska tydligt, han vet inte, för han är inte där i livet.
Vill han gifta sig, kommer han vara tydlig med det. Vill han ha barn, lika så. Det är märkligt att inte förvänta sig att en vuxen man själv ska veta vad han vill.
Och framför allt, varför vill man vara tillsammans eller skaffa barn med en vuxen man som man måste ”valla” igenom hans känsloregister när det kommer till att fatta stora beslut? Att man ska avdramatisera, lirka, handleda… Det låter som om vi pratar om mansbebisar här. Usch!
Jag tycker inte att kvinnor ska hålla på så, för då behöver männen aldrig utvecklas och bli bättre.
Håller helt med
Jag tror tvärtemot vad Sandra skriver om att många män faktiskt inte vill ha barn. Eller är lite likgiltiga inför det. Har typ inga manliga kompisar, kollegor etc som har eller haft barnlängtan eller tycker det är nåt avgörande i livet.
STACKARS MÄN som blir lurade till att göra kvinnor gravida. Nu börjar det väl snart bli dags att omyndighetsförklara män om de inte ens klarar av att ha sex med en kvinna utan att göra kvinnan gravid. En 10-åring förstår hur man gör för att inte bli gravid. Men det förstår alltså inte ”grown ass”-män, utan männen blir alltså, helt sonika, lurade till att göra kvinnan gravid. Och hur blir man det? Männen har väl oskyddat sex frivilligt? Det får man väl åtminstone hoppas. Så de inte blir fastbundna i sängen och tvingade.
Vill inte ens tänka på om det hade varit Björns idé med barn och Sandra mådde som hon gjorde under graviditet och efter, vad hon hade gjort då. Det hade han nog aldrig kunnat betala tillbaks under en livstid.
Men det var det ju?
Mitt ex blev ofrivilligt pappa för att hans ex slutade äta p-piller i smyg för att bli gravid. Sen blev hon lack för att han lämnade henne för att han hade absolut ingen tillit till henne längre. Så rekommenderar ej den ”metoden”.
Vidrigt gjort av henne. Då får man skylla sig själv sen.
Jag är bara mer fundersam över, om det här med att män inte tar initiativ till familjebildning leder till att män inte heller tar initiativ till nånting sen när dom är föräldrar? Att allt roddande och planering sen hamnar på kvinnan när ungen väl är här. Han hänger väl på sen när det kommer till att praktiskt göra, så som dom brukar, men ansvaret att få nånting gjort i tid överhuvudtaget hamnar på kvinnan.
Sånt går jag inte med på. Jag kräver att män gör bättre. Jag ska kunna vara säker på att mannen kan göra hela föräldraskapet själv i fall jag dör, och då vill jag att han är pepp och med i matchen redan i planeringsstadiet. Allt annat är en underprestation från hans sida.
Precis.
Sambandet av antalet kommentarer som stöttar sånt här och antalet av de som klagar på att pappan inte tar nåt ansvar är intressant… Som man bäddar får man ligga.
Men alltså VA? Fattar nada! Var Sandras svar på något sett kontroversiellt? Eller väljer alla att missförstå medvetet?
Jag är HELT med på vad hon menar med att avdramatisera hela skaffa-barn-prylen. Gjorde klart ganska tidigt för min man att barn är på kartan för mig, han är relativt ointresserad av barn, han hade nog INTE skaffat några om inte jag hade velat ha det, (han är väldigt likgiltig inför barn) men han satsar på det och är med på att vi satsar på det, för att jag vill det.
Har jag vaggat in honom i beslutet, svar ja!
Är det mer mitt beslut än hans, 100%
Kommer han bli en sämre förälder pga detta? Absolut inte!
Tror snarare han kommer bli en bättre farsa just eftersom han inte romantiserar hela skaffa-barnprylen så jävla mycket
Hur kan du vara stolt över detta? Skaffa barn med någon som egentligen inte vill men som gör det för din skull. Hade aldrig.
Vad snackar du ens om?? Missförstår du det jag skriver med flit?
Min man är en vuxen människa och en individ med egen vilja, hade han absolut INTE velat ha barn (vilket jag inte på något sätt uttryckte någonstans i min text) så hade vi inte heller skaffat barn. Jag tvingar inte honom att skaffa barn, detta var inte någon blodig övertalningskampanj som jag ”vann”.
Herregud hur är det med läsförståelsen hos folk, man blir ju mörkrädd
Det är illa nog det du skriver…
Vad är illa? Att jag är mer pepp på barn-prylen än honom? (wow, hemska tanke). Är det inte ganska sunt att han är ärlig och vi haft en bra dialog om saken. Är inte det bättre att vi har den transparensen i vår relation än att han t ex hade ”låtsats” va pepp och sen stuckit innan bebis var född, (som många andra män gör). Måste man va SUPERPEPP till 10000% för att det inte ska vara ”illa” i dina ögon?
FYI, (för att göra det megatydligt) har ALDRIG varken pushat/tvingat/tjatat/försökt övertala/försökt lura honom om att skaffa barn, någonsin. Herregud, det är befängt!
Nu ger jag upp denna konvo ? Trevlig fredag på er
Det du skriver är illa ja. Att du ”vaggat in honom”, att du vet att han egentligen inte skulle vilja om det inte var för din vilja osv. Skrämmande att du inte kan se det. Och ja, konstigt att du är ok med att ni inte båda ser fram emot detta lika mkt.
Du uttryckte ingenstans i din text att han på något sätt inte ville ha barn? Hm… ”han hade nog INTE skaffat några om inte jag hade velat ha det”
Låter faktiskt som att han inte ville ha det. Men du kanske körde en Sandra och bara blev med barn. Helt avdramatiserat.
Ja det är en konstig manssyn tex och respektlöst mot partnerns vilja.
Hur kan man snacka om att avdramatisera en av de mest dramatiska saker man kan göra?? Ett jättestort, oåterkalleligt beslut. Det du gjort är galet ja, hoppas din kille kommer må bra och inte ångra sig! Sånt kan gå käpprätt åt helvete.
Jag håller med dig till 100%. Allt är inte svart eller vitt – ja eller nej. Det är ju lite det som är tjusningen med att vara i en tvåsamhet. 1+1=3. Vare sig det gäller barn, katter, hockey, mc-kort, bo på landet, åka på charter, osv.
Det är så mycket som finns i mitt liv pga min relation och tvärtom. Ingen har lurat någon utan vi har påverkat varandra och skapat ett rikt liv tillsammans med det som är viktigt för oss båda två.
Och ja, jag jämför barn med hockey, bo på landet, åka charter, bli kattägare eller lägga alla sina pengar på Nintendospel. Jag hade tex inte avslutat en relation över hockey men en tre i Stockholms innerstad hade varit en dealbreaker för mig. Barn var jag mer händer det så händer det. Det hände
Lite konstigt att inte barn är en deal breaker men annat är det ?
Många saker kan visst va svart eller vitt. Barn är det absolut för mig, inget jag kan kompromissa om (vill inte ha).
Jag och mitt ex träffades för 13 år sen i unga 20årsålden. Han ville redan då ha barn, men jag som aldrig längtat efter det ville såklart vänta. Längtan kom aldrig och tillslut var det den största anledningen till att vi gjorde slut 6 år senare. Det var jättejobbigt men det var inte något att kompromissa om. Jag kunde inte låta honom gå miste om det och jag ville absolut inte skaffa barn när det inte var något jag önskade. Idag har han barn med sin fru och jag har fortfarande ingen barnlängtan. Det var inte bara rätt beslut, det var det ENDA beslutet.
Fast så skriver hon ju faktiskt inte.
Hon säger att man inte ska luras utan att ”vi kan väl se”. Jag tolkar det som att man kommer överens om att sluta med precentivmedel och så får man se vad som händer. Och är han bombsäker att han ej vill ha barn så dumpa. Så tror jag många gör som inte är helt säkra, bland annat jag och mitt ex och flera av mina vänner
Jag håller med dig till 100%. Allt är inte svart eller vitt – ja eller nej. Det är ju lite det som är tjusningen med att vara i en tvåsamhet. 1+1=3. Vare sig det gäller barn, katter, hockey, mc-kort, bo på landet, åka på charter, osv.
Det är så mycket som finns i mitt liv pga min relation och tvärtom. Ingen har lurat någon utan vi har påverkat varandra och skapat ett rikt liv tillsammans med det som är viktigt för oss båda två.
Och ja, jag jämför barn med hockey, bo på landet, åka charter, bli kattägare eller lägga alla sina pengar på Nintendospel. Jag hade tex inte avslutat en relation över hockey men en tre i Stockholms innerstad hade varit en dealbreaker för mig. Barn var jag mer händer det så händer det. Det hände.
Åka på charter och gå på hockey går ju över dock… Inte lika stort och förändrande som att skaffa barn…