
Förra torsdagen. var det premiär för Sandra Beijers pjäs på dramaten och hur går man på premiär för den egna pjäsen om inte i glittriga stövlar från Dolce & Gabbana?
Jag hade gärna gått och givit er en recension, men känner att det är allt för långt utanför det jag tänker mig kunna, och att ha mig recensera en monologpjäs för högstadiet, på Dramaten skulle vara som att be en vegan betygsätta mina julköttbullar på en skala från 1-5. (de är magiska by the way)
Istället vände jag mig till Google för att ta reda på vad de som faktiskt kan, har att säga om pjäsen.
Det såg ut så här:
Jag började högst upp med Expressen för att ta reda på vad deras recensent Lovis Bratt Deland tyckte.
Hon skrev följande:
Det här vara egentligen den enda recensionen jag kunde läsa för de båda andra ligger bakom betalvägg, men lite går att se.
Vi går vidare till smygtitten i DN och vad Anna Magnusson tycker om Sandras pjäs:
Sist men inte minst har vi SvD och deras recensent Loretto Villalobos som skriver följande:
08

Ska se den om några veckor, då kan jag ge ett utlåtande 🙂
Hon skriver bara om och för tonåringar för att det är i stort sett hur djupt hennes intellekt är. Och Expressens kultursida är partiska.
Klart den inte är. Så funkar inte journalistik.
Nja så behöver det väl inte vara. Menar du alltså att alla barn- och ungdomsförfattare har ett grundare intellekt än de som skriver för vuxna? 🤔
Haha precis – isf var Astrid Lindgren helt vansinnigt dum 😀
Haha du jämför Astrid Lindgren med Sandra Beijer? Okej…
Hur är det med läsförståelsen? Nej, det är inte en jämförelse mellan Sandra Beijer och Astrid Lindgren.
Swosh den flög högt! 🤣
Men hennes svar på kritik idag? Kommer inte in bakom svds betalvägg men att något ”härrör” från nåt är väl inte detsamma som plagiat? All konst härrör ju från nåt annat, inget uppkommer ju från inget liksom?
Tycker också hon tolkade det lite för hårt. Och att hon missar storheten i Fight Club när hon beskriver filmen som en actionrulle där våldet inte har någon betydelse mer än våld.
Oj, den handlar ju verkligen om mer än det.
Om man läser hela det stycket i recensionen är det uppenbart att hon menar plagiat. Recensenten problematiserar till och med kring att man, som Sandra, ”tar rygg på” (recensentens ord) andra texter på ett sätt som inte överraskar eller tillför något nytt.
Hade hon skrivit att texten är ett plagiat rakt ut hade det blivit ramaskri, nu kan hon åtminstone försöka gömma sig bakom lite luddiga formuleringar, men det fungerar sådär.
Du kan läsa SVD vi pressreader om ditt bibliotek har det (många bibliotek har det), det är numret från 13 sept.
Men precis som någon skrev här ovan är recensenten väldigt tydlig med att det är ”ett problem” (i Beijers pjäs) ”att mycket verkar härlett ur annat – fight club och filmen Thirteen till exempel”. Så ja, det är ju något annat än inspiration hon antyder, det hade såklart inte ens varit ett problem.
Förstår att Beijer tar det som kritik – för det ÄR kritik. Sen hur sann den är behöver man väl sett pjäsen för att kunna ha en uppfattning om.
Jag älskar hennes blogg och flera av blogginläggen tycker jag är fantastiska. Men hade aldrig velat se denna pjäs efter att ha läst hennes böcker. Fick tvinga mig till att läsa klart Mellan oss – tycker den var så otroligt dålig och beskrev barn på ett så märkligt sätt. Hett hångel i en hiss associerar jag inte med 14-åringar. Trodde jag skulle gilla Allt som blir kvar lite bättre eftersom den ändå handlar om unga vuxna, men nä… Den kändes lika krystad.
Jag hade nog velat se Sandra skriva om känslor på ett mer djupgående sätt. Istället går hon ofta vilse i att ha med ”coola” detaljer, som dr0ger, alkohol och svartklubbar. Jag tror hennes text skapar bilder i hennes huvud som inte alls återskapas hos mig. Det blir lite pinsamt när hon ska beskriva snygga personer som beter sig som Jordan Catalano (jag vet, my age is showing med den referensen hehe) men så når det inte riktigt fram och blir bara platta klyschor (kantiga käkben, fylliga läppar, en kyss som ska dölja att ett piller går från en mun till en annan bla bla).
Uppskattade hennes krönikor mycket mer än hennes skönlitteratur.
Dn skriver just att de omgivande rollfigurerna blir kvar på typstadiet. Men huvudpersonen får beröm. Kan tänka mig att den tjejen är Sandras alter ego, men vill man titulera sig författare ska man kunna gestalta alla karaktärer på djupet. Även ungdomsförfattare måste kunna det.
Sandra Beijer är väl Sverigest omognast 40-plussare?
Recensionen på DN var ljummen, ingen sågning men långt från hyllning. Avslutas såhär:
”Kanske är problemet att den är lite för tacksam och förmodad. För även om det avvikande omhuldas till slut fastnar ”Glow up” på ytan. Samma yta som man så ivrigt vill tematisera och ifrågasätta. Övergången uteblir och likaså det där perfekta glowet som på riktigt skulle kunna förändra världen.”
Väldans vad hon blir känslig av en recension som inte kysser hennes fötter. Förväntar hon sig att alla älskar hennes pjäs för att den går på Dramaten? Som hon kom inåkandes till på en dyr räkmacka.
Att bli anklagad för plagiat kan ju faktiskt förstöra karriären, så självklart bemöter hon det specifikt. Övriga kritiska eller ljumma recensioner har hon inte kommenterat.
Äh hon klarar sig. Journalister älskar att dra till med plagiarism hit och dit.
Och? Jag skrev inte att hon inte klarar sig, jag skrev att hon naturligtvis vill bemöta en så pass allvarlig anklagelse.
Tycker hon överdriver.
SvDs recension innehåller mycket mer än anklagelsen om plagiarism. Tycker att ingressen säger allt. ” Klara Enervik är sprallig i rollen men pjäsens alla referenser till sex, kändisar och varumärken blir mest effektsökande.” Kan det vara det Sandra blir sur över att hon anklas för click bait, kan man undra?
Oavsett om du skriver ungdoms- eller vuxenlitteratur så krävs det att du kan levandegöra dina karaktärer. Jag har läst allt som blev kvar mest av ren nyfikenhet. Tyvärr har Sandra inte den förmågan som krävs för att levandegöra sina karaktärer och resultatet blir banaliteter.
Jag tycker att det är tråkigt att våra skattepengar används till att låta en b-kändis vars talang helt klart inte ligger i det litterära få utrymme på nationalscenen. Det finns gott om unga hungriga talanger som dessutom är bättre i ålder och minns sin tonårstid i närtid och inte som i Sandras fall för tjugofem år sedan.
Nej, det är jag faktiskt helt övertygad om att det inte är. Hon skriver ju exakt vad det är hon blir upprörd över så varför försöka förminska rimlig kritik till att hon blev sur över andra delar i recensionen?
Så du vet vad Sandra blev sur över för att hon skriver en sak. Ok Vi säger så.
Och alla kommentarer på bloggen är såna som håller med henne! 😂
Ja va märkligt att folk som väljer att följa henne där är schyssta och stöttande 😅 En sund fläkt i dagens kommentar-klimat
Snarare en tidsmarkör. Sandras pjäs är inte bra men för att det är Sandra Beijer måste man som trogen fan bräka med i hyllningskören.
En följare som bryr sig skulle kanske smidigt och vänligt föreslå att det finns annat hon är så mycket bättre på och kanske lägga krutet där istället. Bara en tanke…
Är det någon av de som kommenterat som har sett pjäsen? Eller håller de bara med om att det är rimligt att bemöta kritik om plagiering? Huruvida pjäsen är bra eller inte är subjektivt och trots att du skriver att den inte är bra tvivlar jag starkt på att du har sett den. Jag kommer inte heller se den, eller läsa hennes böcker, jag är inte målgruppen. Men det är ju ändå hyfsat magstarkt att tycka att någon borde föreslå att hon ska byta jobb. Uppenbarligen finns det både efterfrågan och utrymme för Sandra Beijers författarskap, även som pjäsförfattare.
Jag har inte sett pjäsen och har inga planer på att göra det för jag betvivar att den är bättre än något av det hon publicerat och det som blivt ungdomsserie i SvT. Vem som är målgrupp är lika subjektivt som det din anklagelse går ut på.
Intressant vad du läser in i en kommentar. Står det att hon borde byta jobb? Nej det gör det inte det står att hon kanske borde lägga krutet på sådant hon faktiskt är mycket bättre på, det antyder att hon gör saker hon är bra på. Eller håller du inte med?
Någonstans får jag en känsla av att det är subjektet jag konverserar med? Kan det stämma?
Syftar snarare på att hon bara godkänner kommentarer som håller med henne. Och med tanke på att det bara är ca 20 stycken så är det nog rätt många som inte gör det.