
Egoina har blivit tvåbarnsmor, efter att ha välkomnat en litet dotter till världen.
Tidigare har hon och sambon Frédéric sonen Henri. Jag har sagt det förr, att jag fattar att hans namn med största sannolikhet uttalas ”Hänri” men i mitt huvud läser jag det som ”Aaaanriiiii” – lite som en fransk aristokrat.
Vad lillrussinet ska heta är inte bestämt än, men de verkar testa ett man nu, som inte stod någons lista egentligen, men Egoina vill inte utsätta sig för folks åsikter om det, så det är hemligt för nu.

Bild 1 (vänster):
Fråga:
”Hur hade du beskrivit smärtan under förlossningen? Får man panik?”Svar:
”Det är högst individuellt. Men med minnet färskt ska jag försöka beskriva så bra jag kan hur det var för mig. Obs jag skriver väldigt ärligt och kanske triggande!Latensfas: medel till stark mensvärk. Alltså inte farligt alls. Bara störtigt om det pågår länge och man tex inte kan sova på ett dygn.
Aktiv fas: Lite värre än stark mensvärk. Plus tryck neråt. Men överkomligt pga pauserna mellan värkarna.
Aktiv fas, innan det är dags att krysta: intensivt och nästan ilande. Om smärtan vore ett ljud hade den varit ett dånande pip. Jag förstod att värre än såhär kan det omöjligt bli och att det nått sin topp vilket gjorde det möjligt att uthärda. Jag trodde att jag skulle dö och visste att jag inte skulle dö på samma gång typ.
Krystvärkar: Som tidigare tillsammans med ett enormt tryck neråt. Som att kräkas från livmodern.
Att krysta: Som att gå itu. Det spänner och bränner.
Första förlossningen fick jag panik. Jag hade knappt någon paus mellan värkarna och hamnade i osynk med andningen osv.
Men denna gång fick jag inte panik. Jag bröt ihop vid ett tillfälle, men samlade mig snabbt igen. Det går att gå igenom utan panik! ❤️”
Bild 2 (mitten):
Fråga:
”Fick du några bristningar denna förlossning eller klarade du dig nu när hon kom tidigare? 💛”Svar:
”Blev sydd på två ställen, men inget allvarligt. Det är mest min bäckenbotten jag är orolig över. Blev igångsatt två veckor tidigare och trots det vägde hon nästan 3,8 (målet var max 3,5). Jag är alltså väldigt nöjd över att jag blev igångsatt 😅Nu hoppas jag bara att min bäckenbotten tog så lite stryk som möjligt och att mina besvär inte försämras. Men vet samtidigt att det finns operation. Så det kommer ju lösa sig ❤️”
Bild 3 (höger):
Fråga:
”Smärtlindring under förlossningen? Funkade kammen??”Svar:
”Alltså…nä 😂 Eller jag tog nog fram den för sent då jag inte ville slösa med saker att ta till (eftersom jag ville föda utan smärtlindring).Det som hjälpte var musik och lustgas. Samt att slappna av och att styra tankarna. Men i slutet hjälper ingenting helt ärligt. Det var bara att stå ut.”
Eftersom Egoina ville föda utan smärtlindring så var det musik, lustgas och ren överlevnad som gällde.
Det hela verkar ha inletts på en nivå av mensvärk på steroider, som sedan gick över till ett tryck som känns som att spy från livmodern (något jag känner igen från det att jag hade salmonella, men då kaskadspydde jag från två andra hål men det är neither here nor there) utan tillbaka till Egoina och krystvärkarna som känns som ”att gå itu”. Mysigt!
Men slutet gott, allting gott – lillasyster är här!
Alla säger att de lyssnar på musik, men aldrig att jag hört om någon som lyssnar på ljudböcker. Ljudböcker är min ”go to” för väldigt mycket, bland annat för att orka med smärta, så jag är nyfiken.
Är det någon av er som fött barn och lyssnat på ljudböcker?
I alla fall – Stort grattis till hela den lilla familjen. ❤️

Anses inte lustgas som smärtlindring? Vad är det annars? 🤔
Eller jag kanske tolkar inlägget fel. Glöm min kommentar!
Jo det ar det ju, tror hon menar epidural…
Nej, det gör det inte.
Jo, inom vården (sjukvård/tandvård) använder vi lustgas primärt för just smärtlindring. Ett tips, innan du svarar kan du gärna läsa definitionen för användning av lustgas via medicinska sidor eller Folkhälsomyndigheten.
Hahahah gud vad oskön du är
Lustgas ÄR smärtlindring… Läst detta hos flera innan, att man klarade sig ”utan smärtlindring” samtidigt som de använt lustgas. Är det prestige i föda-barn-världen?
Undrar också, tänker att både kam och lustgas används just smärtlindrande.
Det låter ju som att det är din tolkning, att det skulle vara någon slags prestige, tror inte direkt någon annan noterar och sätter poäng utan snarare att man själv vill välja och berätta hur det kändes utifrån den smärtlindring man valt. Lustgas har ju också väldigt kort verkningstid så kanske användes det inte speciellt mycket och någon därför känner att de kört utan smärtlindring osv men spelar roll, liksom det spelar roll om man tog en Alvedon innan osv.
Det var absolut min tolkning men insåg sen att hon aldrig skrev att hon födde utan smärtlindring men att hon ville det.
Jag tolkar dock hennes inlägg som att hon ville, eller önskade föda utan smärtlindring. Men sedan födde hon med lustgas. Sedan menar man ju oftast medicinsk smärtlindring när man säger så, vilket lustgas som många påpekat just är. Men att använda sig av smärtlindring är ju även varma bad och massage.
Precis! Det var det jag insåg när jag läste inlägget igen.
Det räknas som smärtlindring men enligt mig tar den inte bort själva smärtan utan mer tankarna på smärtan.
Lustgasen gör att man känner sig full, borta och inte bryr sig om att det gör ont lika mycket, typ.
Mmm kan minnas den berusande känslan vid krystningsvärkarna. Det var himmelriket 😌
Tycker även att lustgasen hjälpte en att andas på rätt sätt. Men någon vidare smärtlindring var det ju inte, mer ta bort fokus som du skrev.
Gäsp. Kan det inte räcka med förlossningar här nu🙄
Håller med, vad ska man diskutera? Gratulera är väl bättre att göra hos henne om man nu känner behov av det.
Känner samma 🥱
Tack vet jag förr i tiden när kvinnorna var höggravida och satt och mjölka korna och därefter ta hand om sina andra 8 barn i stugan. Sen föda barn på en tagelmadrass utan bedövning.
Ett barn varje år. Man slapp tänka på preventivmedel och massa biverkningar också!
Var inte 3-4år mellan barnen det normala förr.
Ja så länge man ammar funkar det som hyfsat preventivmedel, sägs det.
Är 3.5kg någon generell gräns för risk för bäckenbottenbesvär? Eller bara för Egoina? Mina bägge vägde en bra bit över 4kg och det var inget som diskuterades. Gick bra ändå men blev nyfiken.
Tror det var pga hennes förlossningsskada från första förlossningen som gjorde att det blev igångsättning för att inte förvärra skadan.
Just i detta fall handlade det väl om att hon har en skada sedan tidigare och därför ville man inte förvärra den genom att föda ett stort barn. Men annars låter det väl också rimligt att ju större barn desto större risk för bäckenbottenskada?
I min närmsta krets samlar vi ihop 10 förlossningar, bara en av dessa har skett med annan smärtlindring än lustgas. Och det är inte pga någon prestige utan att det inte funnits personal att utföra epidural när det behövts. Narkosläkare ska delas med många andra och föder man på natten är man inte en prioriterad patient. Så jag skulle vända på det, alla ska nog förbereda sig på att ”bara” föda med lustgas så blir det ingen chock.
Ännu en bidragande orsak till att barnafödandet minskar. Det är inte jättekul att veta att man inte är en prioriterad patient som kanske måste föda i bilen utan smärtlindring. Fyfan, rövsamhälle.
Jag tyckte epidural verkade otäckt så ville bara ha lustgas. Kände aldrig att jag behövde något mer. Och inte pga prestige eller liknande, utan jag är nog ganska smärttålig.
Tror inte du är mer smärttålig än någon annan födande kvinna. Du hade nog bara tur att smärtan inte var värre än att du kunde hantera den utan smärtlindring.
😮
Lite intressant att hennes barn är så ”stora” när både hon och hennes kille är rätt små. Min man är över 190 och jag gick över tiden 14 dagar och min unge vägde mindre än hennes dotter. Vad är det som styr det där egentligen? Får vissa bara chunky bebisar?
Är det så stort då? Allt mellan 3-4 kg känns rätt standard? Runt 3,5 känns väldigt vanligt.
3,8 två veckor innan bf är väl rätt stort, eller? Inte enormt på något vis, men tänker mest på att hennes kille ser så liten ut. Alltså pappan till barnen, inte deras son.
Min pappa vägde 4,5 kg när han föddes. Det kan man kalla stort.
Min son vägde 4,5 kg. Jag är 162 cm lång :). Gick över tiden två veckor.
Ojdå. Gick det bra? Fick du komplikationer efter? Min farmor var kort också så undra om hon fick komplikationer.
Min barnmorska sa att man ofta följer föräldrarnas storlek vid födsel. Någon som är liten som vuxen typ en kvinna på 160 cm och 60 kg kan ha fötts som 5 kg och 52 cm och då är det snarare födelsestorleken som ens barn kan ta efter. Men det är ju ingen exakt vetenskap liksom. Min man var väldigt normalstor vid födsel alltså 50 cm och strax under 3,5 kg. Men hans bror var jättestor på över 50 cm och över 5 kg. Nu som vuxna är de dock väldigt mycket samma vikt och längd nästan. 🙂
Intressant det där. Jag var 53 cm när jag föddes. Det är långt för att vara en flicka.
Jag (tjej) var också 53 cm, 4,8 kg utan att mamma hade gått över tiden. Mina föräldrar är 167 respektive 180 cm så de är väl själva definitionen av medellängd.
Lustgasen tycker jag hjälper en att andas rätt i slutfasen av en förlossning. Om den ger smärtlindring vet jag inte – den ger en något att fokusera på i alla fall! Jag har då känt extrem smärta när jag har fött trots lustgas. Det är också värt att säga att trots epidural så känner man krystvärkarna och det är de som är värst. Men med epidural kan man få smärtlindring när det kommer till värkarna som gör så att man öppnas. Eller så var det iaf för mig! Jag har fött alla mina 3 på endast 2 krystvärkar så det gick ändå att stå ut.
När jag skulle föda min första så var jag besviken på barnmorskan och på alla i min närhet som hade fött barn – ingen av dem hade nämligen sagt att det gör extremt ont. Smärtan är vidrig! Visst hade de sagt att det gör ont, men inte hur ont! Så därför säger jag till alla som ska föda att de måste förbereda sig på en fruktansvärd smärta – en smärta som man ändå kan hantera på något sätt och en smärta som går över och ger en en enorm belöning (om allt går bra).
Var tvungen att kolla om det var Amanda som kommenterat.
En nära vän sa att smärtan känns som när man slår i tån superhårt i en kant, men till skillnad från den smärtan som går över på någon minut så håller det i sig under en längre tid när man föder barn… Ouch. Jag födde med kejsarsnitt så har ingen aning. 🙂
Förlåt, men den jämförelsen var verkligen jättedålig! 😂
Men det vet man väl? Enda man hör, hur ont det gör.
Det gör ju obarmhärtigt ont och är en rätt obehaglig upplevelse när livmodern kräks (som hon beskrev det)! En gång vaginal förlossning aldrig mer säger jag 🫠
Haha ja spydde och visste inte vart jag var, vem som var i rummet eller ens vart min man var i rummet till tider och när de vid utreda efteråt frågade vilken våning vi hade varit på kunde det varit källaren eller på 10 våningen. Hade dock störtförlossning och det var sjukt intensivt.
Kan bara säga att jag inte hade fått något ut av att lyssna på en ljudbok haha, då pratar vi helt andra nivåer av smärta. Typ som att lyssna på en ljudbok för att distrahera sig från att någon sågar av din arm