Nu har Linns dressyrhäst Soraya fått galopperat vidare.
Efter att hon blev utdömd för en neurologisk skada som inte gick att bota så har det varit riktigt smärtsamt att ta del av Linns inlägg med förberedelser för att låta Soraya somna in och ett av hennes sista inlägg berörde mig verkligen.
Jag kände också att det var viktigt, om något akut skulle hända fick hon inte vara sådär svår. Så så fort det var någon ny person i stallet frågade jag om de kunde tänka sig att greja lite med Raya medan jag stod bredvid, ta på hennes hals, röra vid bakbenen och så vidare. Jag har tränat, tränat och tränat henne på det.
Sista året har hon verkligen varit som en annan häst i alla dessa situationer. Tillitsfullt och samarbetsvilligt låtit nya personer vara nära henne, uppfört sig när hon blivit skodd och låtit sig undersökas hos veterinärer.
Tillitsfullt och samarbetsvilligt kommer hon möta någon på tisdag, såsom jag tränat henne. Men denna gången ska denna någon döda henne när hon gör det. Vilken tanke.//Linn
Ja, vilken jävla tanke!
Fy fan alltså att behöva göra något sånt här… =(
Jag vet inte om eller när Linn kommer uppdatera igen, men kan vi inte se till att hon möts av en massa kärlek när hon väl gör det?
Föregående inlägg 