Nellie är och försöker kvala in till hoppningen i Falsterbo och för att beskriva hur det gick så kan man kort och gott säga ”åt helvete”.
Nellie är arg som ett bli på sin häst Lux och beskyller honom för misslyckandet och när hennes föräldrar försöker prata med henne så snäser hon åt dem och kallar Lux för hästjävel”.
Detta blir läsarna hemskt provocerade av och verkar inte alls uppskatta att Nellie delar med sig av annat än bara välpolerad yta och framgång och kommenterar det HÄR.
Jag har ofta uttryckt kritik mot både Nellie och hennes föräldrar men i det här fallet har jag svårt att hålla med om läsarnas hårda ord.
Satsar man så hårt som Nellie gör så blir givetvis besvikelsen så mycket större när man misslyckas och jag tycker inte hon beter annorlunda från vem som helst som blir besviken.
Hon blir sur på sin mamma som säger att hon borde hoppa lägre klasser ett tag – ja, det kanske hon borde men i besvikelsens hetta är det flesta människor inte mottagliga för den typen av konstruktiv kritik.
Hon kallar även sin häst för ”hästjävel” och det är så klart inte trevligt men herregud, jag kallade förmodligen THK något liknande när han invigda vår nya matta genom att hetsäta sin mat för att sedan flytta sig tillräckligt nära för att spy upp alltsammans på mattan eftersom det tydligen ska föredras av katter att spy om de kan ”spjärna emot” med klorna på mattkanten.
Älskar jag honom mindre för det? Nä.
Är jag en dålig matte för det? Nä.
Är jag fortfarande irriterad på att han alltid väljer den nyaste mattan att spy på? Ja.
Hade jag sett Nellie gå loss på sin häst med sitt ridspö eller liknande så hade jag hållit med er, men att kalla sin häst för ”hästlävel” när man är förbannad är att trivialisera dålig hästhållning och djurplågeri.
För ni är väl inte skeundärkränkta å hästens vägnar?
Föregående inlägg 