
Hon spådde mig med tarotkort som berättade min dåtid, nutid och framtid. Det är ju spännande sånt här, även för en svårflirtad person som jag själv. Hon antog att jag både var singel och barnlös vilket kanske inte är helt självklart ändå. Tydligen ska det gå fucking greatness karriärsmässigt (puh). Och framförallt då att jag mer och mer kommer kunna fokusera på det kreativa och mitt skrivande. Kul!
Men hon var väldigt noggrann med att för att det ska gå bra kärleksmässigt måste jag bryta vilka män jag faller för. Lyckas jag med det kommer jag vara gift och ha barn inom fyra år (?!). Jasså minsann.Sedan spådde jag mig hos astrologen som sa exakt samma sak angående män på ett knäppt sätt. Jag måste även lägga ner skorpioner, sluta gå så mycket på utseende och sexuell energi och välja en trygg person istället. En stenbok sa hon.
Stor chans att vi möts i november!
Det är ju megasnart. Spännande det ska bli.//Sandra Beijer
Hannah och Amanda bjöd in till en kräftskiva tillsammans med smyckesdesignern Thomas Sabo där gästerna hade möjligheten att bli spådda i tarotkort.
Själv tror jag lika mycket på sådant som jag gör på regndans – regnet förföljer mig likt ett Ior-moln över världen utan att jag ens tagit en enda dansant steg så… – men visst kan det vara underhållande att se en annan människa slänga ur sig generella påståenden som passar in på 90% av befolkningen i ett försök att få en reaktion.
Den här spådamen – jag är sexistisk nog att kalla vederbörande för spådam eftersom jag aldrig själv sett en spågubbe – lovar i alla fall Sandra guld och gröna skogar, både karriärsmässigt men även i privatlivet om hon bara kan göra upp med lite dåliga mönster.
Kan man reklamera sin spådom om den inte faller in?
”Du LOVADE mig en prins och se här! Ytterligare en groda!! Jag vill ha mina pengar tillbaka, din skojare!!”
Men vi får se i november. Jag kommer lusläsa Sandras blogg efter tecken på Stenbockar.
Tror ni på sånt här? Att spås?
Jag gör det inte… Inte det minsta. Jag är pragmatisk lagd så till vida att jag heller inte tror på ödet, astrologi eller själsfränder.
Att vara ett offer för omständigheter jag inte kan påverka är ingenting för mig utan jag tror att det mest är ett recept på en offerkofta modell större. Kanske från Daisy Grace? 😉
Att lägga sig ner och ynka eftersom man ändå inte kan påverka det som sker eftersom det är skrivet i stjärnorna.
Tack, men nej tack säger jag till det.
Hur är det med er? Har ni någonsin blivit spådda och haft en spådom falla in som inte bara varit så där extremt generell? Ni vet, ”du har någonting du mår lite dåligt över just nu..:”
Man bara: NÄHÄ!?!?
Berätta!
Jag lovar att ha ett öppet sinne. 🙂
https://www.youtube.com/watch?v=YfU15zsSeR0
