Sandra Beijers krönika om #Metoo

Ni är några som reagerat på att Sandra Beijer inte uttalat sig i #metoo-frågan och undrat om det är för att hon ”håller vissa mediamän om ryggen men det är det alltså inte.
Hon har helt enkelt tyckt att det varit för jobbigt att dela med sig av men nu till slut så gör hon det, och hon har ungefär samma erfarenheter som vi andra – saker som börjat redan i unga år.//Mitt inlägg från oktober

I oktober 2017 inledde jag ett inlägg på det här viset. Sandra Beijers tystnad om #metoo hade av vissa tolkats som att hon stod på förövarnas sida och jag antar att hon kände sig mer eller mindre tvungen att skriva någonting trots att hon innerst inne inte ville.
Nu delar hon med sig av en krönika på bloggen som hon ursprungligen skrivit till en antologi utgiven av Feministiskt Initiativ tidigare i år. Den som tidigare trodde att Sandras tystnad berodde på någon typ av rygghållande på eventuella förövare hoppas jag ändrar åsikt nu.
Inte nog med att Sandras text berör – i alla fall mig –  på fler än en nivå, den är också ett tydligt bevis på varför Sandra är en av de mest knivskarpa och skickliga skribenter på sociala medier. (Och annars också faktiskt…)

Hon har ett sätt att sätta ord på känslor som jag avundas djupt.
Jag tycker hon är så bra. Nothing more, nothing less.
Många gånger den typ av influencer jag önskar att fler var eller strävade mot att vara.

Läs hela hennes krönika HÄR.

75 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Tänk att tappa fotfästet på skeppsbro, det gjorde jag en dag. Efter ett jobb på Skeppsholmen. Fått höra hur kass jag va, hur sexig (gravid va ja då) och skulle få sparken var och varannan dag.
    Mitt hem?
    Inte mitt vardagsrum på söder.
    Utan min alkismamma i förorten som försökte döda mig å barnet.
    Men visst Sandra, de är synd om dig efter din 4 koppar som jag inte ens har råd med.

      Sexuella trakasserier är inte mindre allvarligt för att det är en privilegierad kvinna som upplever dem. Din erfarenhet Anonym är beklaglig, men tro inte att den gör Sandras erfarenheter mindre värda.

      Men vad är det för jämförelse… Och vem ger sig in i tävlingen om vem som har det värst. Det är en tävling ingen vill vinna, och ingen kommer bli vinnare.

      Spelar roll om hon är privilegierad? Kan vara lika jävligt att bli trakasserad på Östermalm som i förorten, skillnaden är att hon inte dömer ditt lidande som du precis dömde hennes.

        Jag berätta en historia liknande hennes.
        Sa aldrig att det inte va synd om henne. Men förstå hur det känns att vara på botten och inte ha någon (mamma, pappa, släkt mm) och hon är tyst.
        Vi här nere lyssnar ingen på, för kolla bara på svaren jag fick..

          Jag läste och lyssnar på din historia, anonym. Livet alltså. För jäkligt det som hänt dig. Jag hoppas och tror att du tar dig uppåt och framåt. Du är bättre än dina förövare. Heja dig! ❤️

          Vet inte vad din avsikt var, men ville du inte få det att låta som om Sandra var för priviligerad för att klaga skulle du nog skippat sista meningen. Men också: beklagar dina erfarenheter, ingen förtjänar trakasserier eller en familjesituation som du beskriver. Hoppas du mår bra, och hoppas allt gått bra med barnet.

          Jag tror att meningen ”Men visst Sandra, de är synd om dig efter din 4 koppar som jag inte ens har råd med.” var passivt aggressiv och därav dirigerade om fokus från din historia.

          Din kommentar genomsyras av bitterhet och det är tyvärr också det ända man känner när man läser den.
          Sandra skriver ärligt och naket om SIN EGEN historia inte din eller någon annans, hon råkar också ha en väldigt stor plattform tack vare det geniala jobb hon har gjort under så många år.
          Vi måste sluta vara bittra och missunna på människor som berättar om sorg och övergrepp vars bakgrund råkar vara privilegierade.

            Jag känner i alla fall att hennes bitterhet är rätt så befogad och ibland kanske man bara kan se var människan kommer ifrån istället för att haka upp sig på orden hon använder. Jag tycker inte att hon låter missunnsam utan bara väldigt sviken och ensam.
            Anonym 20:07, jag lyssnar på dig och du är inte heller ensam även om det känns så. Vi är många.

              Fast det är inte befogat. Kvinnor är inte tvingade att gå ut offentligt och berätta om saker som hänt dem. Sandra har 0 ansvar

                Va? Vad är inte befogat och vem haf sagt att Sandra måste berätta något? Ansvar för vad?
                Jag fattar inte vad du svarar på i min kommentar?

                  Gissar att Anonym 23:04 refererar till när tjejen i kommentarerna skrev ”Men förstå hur det känns att vara på botten och inte ha någon (mamma, pappa, släkt mm) och hon är tyst.”

                23:16, precis. Tack

                Vänstermentalitet ?

            Fast snälla sluta shame:a en tjej som har det jobbigt och kanske är lite bitter i en kommentar. Hon har inget ansvar att låta glad och stöttande. Hon får vara bitter om hon vill.
            Ja, hon har fel ang att andras svårigheter inte kan jämföras med hennes och hon uttryckte sig klumpigt, men bara för att hon mår dåligt och uttrycker sig därefter ger inte oss rätten att döma henne. Ibland är det jävligt svårt att inte vara bitter.

          Får svårt att känna sympati för dig. Ingen tvingar dig att berätta något. Ingen tvingar henne att berätta något. Jag sa inte heller något. Berättade inte min historia. För jag ville inte. Så enkelt var det

            Osympatiskt.

          Svaren får du pga vad du säger. Ni är två kvinnor som något hänt med. Hur ni lever annars spelar ingen roll

            Jo, det spelar roll. Inte vad gäller själva upplevelsen – den är nog lika jävlig oavsett hur mycket cash man har på kontot – men hur man blir bemött efteråt och vilken stöttning man har runt omkring sig, och vilken hjälp man erbjuds och själv har tillgång att betala för.
            Känner man att man fått noll hjälp och stöd så tycker man nog att andra kanske har det lättare i någon mån.

          Du fick sådana svar eftersom du i din sista meningen nedvärderar Sandras upplevelse bara för att du anser att hon är rik.

    ♥️

    Antologi, inte analogi.

    Bästa Sandra.

    Bara jag som tolkar krönikan som att hennes ex Magnus (hette han va..?) gjorde nåt mot henne?

      Jag med.

      Det vet vi ju redan att han gjorde. Tjejen i trekanten han blev ihop med.

      Exakt! Skrev och undrade i inlägget på hennes blogg om på vilket sätt ett uppbrott med ett ex har med metoo att göra. Hon tog bort det.

        Magnus dumpade Sandra. Är det metoo? Förstår inte?

          Vill gärna inte spekulera alltför mycket i andras privatliv men jag tänkte direkt på saker jag själv insåg under metoo. Var sjuuukt olycklig med mitt ex av olika anledningar men det var först under metoo ett år efter uppbrottet som poletten föll ner och jag fattade att jag blivit utsatt för både sexuella övergrepp och psykisk misshandel. Jag pratade inte alls om mig själv och metoo för jag var helt plötsligt 100% upptagen med att komma ihåg hur man andas normalt och kliver upp på morgon. Allt jag tryckt ner och viftat bort med ”det var inte så farligt ändå” kom fram. Det är först nu jag pallar prata om detta efter att ha fått hjälp med att hantera det. Om jag någongång pratar med mina vänner om detta och börjar tänka att jag måste sluta älta så får jag stoppa mig själv i den tanken. För det är ju inte honom, förhållandet eller uppbrottet jag ältar. Det är ju övergreppen jag försöker lära mig att leva med. Med det sagt så vem vet vad krönikan egentligen handlar om, och vem behöver veta det egentligen? Ett uppbrott är ibland bara ett uppbrott, ibland är det det ett uppvaknande och ibland kanske något helt orelaterat händer eller kommer upp till ytan i samma veva som en viktig hashtag trendar.

        Är ni på riktigt? Tror ni på fullaste allvar att hon syftar på ett uppbrott i det hon skriver?

        Och självklart tas en sådan kommentar bort, det var elakt skrivet av dig. Vad som har hänt henne vet inte jag, det vet inte ni – det vet hon. Dessutom – att det INTE handlar om ett förhållande som tar slut är väl rätt uppenbart.

          Fast läser man Sandras blogg så vet man att hon möblerade om, målade om dörrarna och flyttade hem till sina föräldrar i samband med uppbrottet från Magnus. Jag tror också det handlar om honom och vad han gjort mot henne.

            Ja, det klart det gjorde.

            Japp, hon skrev rakt ut på bloggen en gång att något metoo-relaterat hade hänt i deras relation. Exakt vad det var lär vi aldrig få veta, däremot kan jag tänka mig att hon kommer beröra det i skönlitterär form förr eller senare.

    Hennes språk känns som nåt som mest är riktat till/uppskattat av unga tonåringar, 14-15 nånting (inget fel i det).

      Håller med (har läst en av hennes böcker men läser inte bloggen), men det känns inte som rätt tillfälle att kommentera det..

      Hon har iaf en ton, ett stilistiskt grepp. Hon gör sig väl i skrift. Vad har Petra Tungården, Blondinbella, Kissie?

      Det har hon väl själv skrivit om.

    Antologi! Snälla var mer noggran när du skriver. Du har ändå Sveriges mest lästa blogg eller hur var det?

      Betyder det att man inte kan göra fel? Knappast va!

        Ironin i att hälften av inläggen handlar om saker folk gjort fel

          Aa fast inte om stavfel… då hade det varit fullt upp på bloggen!

      *noggrann ?

      Du känns spontant inte som någon som bör be folk vara mer ”noggran”…

        Bara man är gran nog…

    Vill man skriva ”bra texter sätter man mycket punkter. Hela tiden. Då är man geni. Man är skribent. Man är modern. Hej då.

      Du tänker. På någon annan. På Schulman! Ingen. Älskar punkt. Mer än honom.

        Just Ja. Nu när du säger det. Det är som en epidemi. Punkter hit. Punkter dit. Tjofaderattan. Och släpp en skit.

          Hahahaha ?

      Snälla. Sluta.

        Suck.

    Tycker inte den var särskilt bra. Tonårigt och slappt skrivet för att vara en krönika.

    Förstår inte heller riktigt vad som var så briljant? Yay för ämnet, jag älskar systerskapet och allt vi byggde iom MeToo. Men själva krönikan var väl inte direkt något himlavälvande varken språkligt eller innehållsmässigt?

      Tycker att det påminner väldigt mycket och texterna på sockerdricka.nu. Jag älskade det som tonåring.

        Åh sockerdricka! <3 Följde dessutom Sandra slaviskt där – ambivalent eller nått sånt va?

          Åh jag minns inte, det fanns så många bra där, försökte gå in och läsa men sidan fungerade inte 🙁

          Antagligen hette hon på sockerdricka ?

      Du menar kanske ’omvälvande’ eller ’himlastormande’?

    OT: Detta måste vara Löwengrips senaste förpackning eller? Rätt mig om jag har fel. Redan 50%? Kan ju inte varit superlängesen produkterna lanserades.

    https://www.lyko.se/lowengrip-care-color/lowengrip-cc-intimate-care-cleansing-oi

      Var nog den gamla förpackningen, men just denna var rätt nära den nya. Sjukt att det fortfarande finns så mycket produkter att SÅ många ställen fortfarande rear ut förra sortimentet.

      Står ju LCC på förpackningen så det är väl en gammal kräm

        Jaa, skrev det längre upp 🙂

      Det är den gamla loggan

    Sandra ❤️
    Är det på riktigt folk som tror att hon håller mediemän om ryggen? Sandra Beijer?

    Jag fattar inte riktigt ”krönikan”. Menar hon att hon blev utsatt för ett övergrepp? Försöker verkligen förstå innebörden, men gör inte det. De gångerna hon enligt texten tappat fotfästet, är det bl.a. när hon ska ha gett sig på sitt ex på nån krog som det skrev om? I så fall , beror det på att han begått ett övergrepp (sexuellt) på henne? Dessa var mina spontana tankar efter att ha läst vad hon skrev.

    I mitt fall handlar det nog om att jag inte brukar läsa hennes texter och således inte är van. Men hennes ord verkar ge andra styrka. Gott nog.

      Tolkade det som att det var i samma veva som det tog slut mellan dem? Och mådde väldigt dåligt pga och inte kunde fokusera på metoo eller ngt ingen stilen. Jag kan ju vara helt ute oxh cykla dock….

      Jag tror hon menar när Magnus dumpade henne. Det känns åtminstone så och man kan bli utsatt för ett psykiskt övergrepp. Det behöver inte alltid vara fysiskt.

      Troligtvis menar hon att hon varit utsatt för något, och eftersom det finns kopplingar i krönikan till händelser som är relaterade till hennes ex så gissningsvis? Är väl inte supersvårt att förstå vad hon antyder. Hon har medvetet skrivit väldigt vagt så tycker inte att det finns mening att spekulera mer i det. Något illa hände, oklart vad.

    Man måste inte berätta även om man varit utsatt.

    Det betyder ju inte att man håller någon om ryggen utan att man inte vill berätta om något som är privat.
    Blir bara förbannad på den stilen.
    Tror nog att många kvinnor har något de kan berätta OM DE VILL!
    Men de måste inte.

    Att hålla på så är i mina ögon också ett övergrepp.

      Exakt!

    Kanske dum fråga men jag tolkar det som att allt det där hände under metoo? Men metoo var väl i höstas och hennes uppbrott hösten innan det? Eller minns hon tillbaka?

      ja, det skriver hon ju i krönikan?

      Ja hon relaterar det bl.a. till uppbrottet som hände året innan. Får intrycket i krönikan att metoo triggade igång grejer som rörde hennes senaste förhållande

    Men vad folk vill snoka i Sandras liv jämt! Man berättar väl vad man vill? Att hon skriver så vagt om vad som hänt är ett konstnärligt grepp där läsaren får chansen att binda hennes historia till sin egen. Man känner igen sig mer just för att hon inte berättar varenda detalj.

    Älskade krönikan men har lite svårt att tyda ”förlorade fotfästet” menas det som ångesten som slog till eller att hon blev utsatt för något?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.