Jag har väldigt svårt för sånt och det blir inte bättre av att jag inte har någonstans att ta vägen. Kalla mig idiot eller tyck att jag har fel, men att amma inför andra är stor skillnad om barnet är litet. Ett spädbarn ska få äta när det villl. Jag ammade båda mina tjejer upp till de var 6,5 månader, sedan var både de och jag nöjda. Det finns inte mycket näring i mjölken efter det ändå.
Men nu pratar vi om ett barn som äter pommes, knäpper upp mammans tröja och får amma utan att mamman gör det minsta för att skyla sig eller vilja sätta sig lite diskret. Så där sitter jag med nakna bröst mitt framför mig när jag försöker jobba. Någon mjölk verkade inte komma, barnet skrek bara och mamman plockade lika öppet fram det andra bröstet också medan hon fingrade på sin mobil.[…]
Jag kan inte för hela mitt liv förstå varför man vill göra så mitt bland allt folk. Tycker ni att det är ok att amma stora barn bredvid andra och visa tydligt hela sitt behag? Vissa saker är privata, hur naturliga de än är. Därför har vi till exempel toaletter, alla vill inte se helt naturliga saker hela tiden.//Johanna Toftby
Johanna Toftby beklagar sig högljutt över en kvinna som ammar sitt barn på tåget och på så vis ”tvingar” upp sina tuttar i ansiktet på medpassagerarna. Personligen har jag svårt att förstå vad hon är så himla upprörd över.
Det är ett par bröst. Hon själv har två.
Jag undrar om hon blir lika upprörd över att se andra kvinnors bröst i exempelvis duschen på gymmet? Det är nämligen exakt samma bröst som på tåget, den enda skillnaden är att i duschen på gymmet så har de inte direkt något syfte medan på tåget ger det mat, närhet och trygghet åt ett barn.
Att detta är en het potatis går enkelt att utläsa från Johannas kommentarsfält där åsikterna skjuts som pilar åt båda hållen.
Jag tillhör alltså den ringhörna där amning på tåg inte är en särskilt big deal. Blir man så pass obekväm över en ammande kvinna som Johanna blev här, så får man väl ta bilen. Eller själv sätta sig på toaletten för att jobba – en garanterat tuttfri zon. (Bortsett från de egna då men de är stört omöjliga att springa ifrån.)
Vilken kategori tillhör du?
Den obrydda eller den extremt upprörda?
Om du inte på rak arm vet hur du skulle reagera – titta på bilden här nedan och föreställ dig att jag har en unge hängandes och dinglar från ena nipplen.
Tankar? Reaktion?
Föregående inlägg 