Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

Här hittar ni Irena Pozars text som Hanna hänvisar till.

Jag tycker det är intressant, hur Annie Croonas och Irena Pozars texter kan skilja sig så markant åt. 
Precis som Hanna skriver så önskar jag att Irena hade tagit upp kritiken mot Gina Tricot. Jag saknar den i hennes krönika.

Jag har funderat mycket på det här, och på Gina Tricots fatalt dumma ursäkter till varför de slopar sin tidigare policy att inte förknippas med ätstörningar, för att kunna slå mynt av Bianca Ingrossos kommersiella kraft.
De vill få det till att Bianca är en förebild, som pratar om sin ätstörning, trots henne enorm ovilja att söka hjälp för sin sjukdom.

Jag skulle vilja att ni medverkar i ett litet tankeexperiment.
Jag tänker inte prata om Bianca här nedan, utan kommer använda mig själv och min situation som ett exempel, eftersom det går minst lika bra.

Ni som följt mig ett tag vet att jag är nykter alkoholist sedan drygt fem år tillbaka.
Ponera att jag INTE blivit nykter utan fortfarande har ett aktivt missbruk, och att jag inte har några som helst tveksamheter kring att göra reklam för vin och sprit på mitt Instagramkonto. Jag postar även mängder av bilder och filmer på när jag är ute och festar och dricker kopiösa mänger alkohol, och som kronan på verket blir jag tagen för rattfylla och blir av med körkortet. 

Betänk att jag sen sätter mig i Tv4’s morgonsoffa och ”ärligt” berättar om min beroendeproblematik, men på frågor om jag sökt hjälp, åkt på behandlingshem eller går på AA-möten så svarar jag att jag inte har tid och att minsann ”ingen får prata om min alkoholism”.
Gör det MIG en förebild då?
Inspirerar jag andra till att söka hjälp för sin beroendeproblematik med mitt agerande?
Enligt Gina Tricots logik så borde jag vara och göra det.

Och sen den är kommentaren som på riktigt belyser det sjuka i sättet Gina Tricot förvarar sitt val av modell:

Kommentera gärna , men precis som Hannah skriver – inte Biancas kropp.
Eftersom det är allmänt känt att Bianca defacto ÄR sjuk i en ätstörning så finns det ingen som helst anledning att diskutera kroppar överhuvudtaget.

Visa det här inlägget på Instagram

Vad tycker ni om Gina Tricots svar på kritiken om att fronta sin kampanj med en person som är sjuk i en ätstörning.
I mina öron låter det mer som ett ”icke-svar” än någonting annat.

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

Tack, tack, tack för att ni läste det här inlägget.
Tack för att ni läste och sedan satte er in i problematiken för att  sedan la hela ansvarsfrågan i knät det den hör hemma, nämligen hos Gina Tricot.
Under relevanta inlägg har ni ifrågasatt Gina Tricot aktiva val att fronta med en modell som är allvarligt sjuk i en ätstörning, särskilt eftersom de 2013 gick ut med att företaget enbart kommer arbeta med modeller som ser sunda och friska ut och hur de är noggranna med att det inte ska finnas någon som helst koppling till ätstörningar eller problem med de vi samarbetar med.

Tidigare har Gina Tricot raderat alla kritiska kommentarer på Instagram i det här frågan, och gör det fortfarande konsekvent under inlägg som handlar om annat än Bianca Ingrosso.
Jag undrar om även detta är en uttänkt strategi från företagets sida, eller om de bara inte hunnit med att rensa. Kanske är alla kommentarer hos Gina Tricot borta när det här inlägget publiceras?

Så här lät det under inläggen:

Så här säger Biancas manager Vanessa Lindblad om saken och om sin inblandning:

Visa det här inlägget på Instagram