Jag kan inte låta bli att tycka att Isabella Löwengrips förberedelser på sommarens stora äventyr är lite gulliga.
I videon här under får man se henne paradera omkring inne i butiken i full friluftsuniform och med tio kilo övningsvikt på ryggen, stolt som en tupp med ett leende som sträcker sig från öra till öra.
Med tanke på den specifika träning Isabella skriver att hon ägnar sig åt och faktumet att hon redan nu, i början av mars provar ut utrustning och övar att gå med vikt i ryggsäcken så skulle man kunna tro att det mer handlar om en bedrift likt Göran Kropps, där han cyklade Stockholm – Nepal tur och retur med en liten avstickare för att bestiga Mount Everest, snarare än att vandra på Kungsleden.
Av de sökningar jag gjort på nätet så behöver man inte ens vara särskilt vältränad för att klara av det, men jag tänker att allt det här mer handlar om att Isabella snarare är förväntansfull inför att göra någonting helt nytt, än orolig för att inte klara av ansträngningen.
Visst, man kan kritisera Isabella för att överdriva sommarens vandring om man vill det, men varför?
Till skillnad från mycket annat så är detta ingenting annat än totalt harmlöst.
Sen handlar det ju givetvis om vem man ska vandra tillsammans med, hur mycket man bör av och liknande.
Om Isabellas sällskap har mer vana av den här typen av vandring så får man ju hoppas att hen anpassar sig efter Isabella och inte tvärtom.
Den som vill hålla högst tempo borde få bära ALL packning tycker jag.
På så vis jämnar det kanske ut sig en smula?
