Minns ni det här inlägget om Isabella Löwengrip och om hur hon drillar sina barn i det, eftersom hon tycker att det är viktigt för dem att kunna.
Nu har hon skrivit ett inlägg om sin nyårsafton som hon, barnen och Paul spenderade på Hooks Herrgård.
Hon skriver så här:

Får jag skryta om mina barn innan jag går vidare? Jag fick så många DM:s på instagram från följare som såg oss där som skrev att våra barn var så väluppfostrade, även personalen sa det. Jag blev så himla glad och jag märkte hur Gillis och Sally sträckte på sig lite extra.

Jag påminde barnen igen och sa att ”tänk så små saker man behöver göra för att människor ska få en positiv bild”. // Isabella Löwengrip

Jag vet inte riktigt hur jag känner för det där, att låta barnen få veta hur övervakade de är av människor runt omkring sig, bara för att deras mamma är känd och att dessa människor utvärderar deras uppförande och skickar till deras mamma, som läser upp det för dem. 
Finns inte risken att de känner sig som på display och alltid måste oroa sig för eller i alla fall tänka på att de är bevakade?
Att personalen säger det är kanske en sak, men att människor som de inte ens vet vilka de är eller interagerar med, har suttit och tittat så pass länge på hur Isabellas barn uppför sig under en privat middag med familjen, att de även skickar ett meddelande till henne tycker jag är lite konstigt.

Gud förbjude att något av barnen skulle få ett utbrott – som barn får – och sedan behöva oroa sig för att ”folk” ska ha sett, noterat och lagt en värdering i det, samt även kanske skickar det till deras mamma, just för att hon är känd.
Jag hade känt mig lite kränkt om jag var i Isabellas skor, att någon lägger den energin på deras privata nyårsmiddag men hon verkar tycka att det är toppen på alla vis.

Vad tycker ni? 
Mer som jag eller mer som Isabella? Eller någonstans mittemellan?

https://poll.fm/13162191

Jag har drillat mina barn i vett och etikett så de blev ett prov när vi satte oss ner vid bordet. Servetten ska direktner i knät.
Brödtallriken är den till vänster (lätt att ha bordsgrannens). Inga armbågar på bordet. Tar man en paus när man äter ska besticken ligga klockan tjugo i fyra etc. Skär man kött så ska armbågarna hållas inåt kroppen och när man är klar med servetten läggs den till höger om tallriken. // Isabella Löwengrip

Isabella drillar sina barn i bordsskick efter att själv inte fått lära sig det förrän hon kom in i ”företagsvärlden” och började gå på mycket middagar. 
Hur viktigt tycker ni det är och är det någonting barnen bör lära sig på hemkunskapen eller liknande, eller är det föräldrarnas ansvar?
Vad Katrin Zytomierska skulle svara vet jag, men jag frågar er andra. 🙂

I Isabellas kommentarsfält är det spridda skurar:

 

Det var en del som reagerade på Sallys julklappar. Produkter från Caia och presentkort på Normal, hon hade önskat sig det. Att många av era åtta-åringar leker istället och att Sally är för ung för att hålla på med sånt. Vad ska jag säga? Alla barn är ju olika? Bland Sallys vänner  i klassen är tjejerna likadana. Det ska vara ”tonårsjeans” som är utsvänga och låga i midjan, det är Uggs eller uggsvarianter och Normal-påsar hängdes över axeln (så konstig trender).
[…]

Det Sally handlar på Normal är mest heat less-curls-grejer i olika varianter, läppglans och populära TikTok-produkter. Om hennes kompisar i klassen pysslar med sånt så kan väl Sally det också? // Isabella Löwengrip

Reaktionerna lät inte vänta på sig när Isabella Löwengrip rabblade upp vad den 8-åriga Sally skulle få i julklapp. Bland paketen fanns både produkter från Caia och presentkort på Normal ( en billig butik som bland annat säljer smink och skönhetsprodukter, men även en massa annat) och följarna tyckte inte det lät riktigt sunt.
Detta resulterade i att Isabella skrev ytterligare ett inlägg, där hon berättade om sin syn på det hela, och motiverade det med att ”Om hennes kompisar i klassen pysslar med sånt så kan väl Sally det också?”. Vissa höll med om detta, men verkligen inte alla.
Så här lät det under inlägg nummer 2:

Vad tycker ni om allt det här?
Inte Isabellas situation specifikt utan att gränser hela tiden flyttas fram och ribbor sänks vad gäller barn och utseendefixering?
Är det normalt att 8-åringar önskar sig produkter från exempelvis Caia?

l

Så imorgon kommer barnen hit. Vår plan för dagen är bara att njuta av att det är dagen före jul. Kanske kan vi åka snowracer? Det snöar ju och det verkar frysa på imorgon, vi får se. På kvällen är det ju uppesittarkväll men vi skippar Bingolotto. Jag gillar det inte själv men ”man ska ju spela”. Förra året tvingade jag familjen under uppesittarkvällen men det var verkligen tråkigt så vi stängde av och satte på en julfilm.

Jag tror till och med att jag skippar att göra köttbullar också. Vi har ätit så mycket julmat redan. Så uppesittarkvällen kommer att bestå av  en god middag, julfilm och julgodis. Jag längtar redan. // Isabella Löwengrip

Isabella sågar Bingolotto och skippar att göra köttbullar till julbordet, vart är världen på väg!!??
Skojar, jag tycker allt som minskar stressen inför julen är bra, för visst är det sjukt att julen är förknippad med så många måsten att den ibland inte ens går att njuta av?
Min sambo var runt igår i jakt på julgran, men de var slutsålda typ överallt. Jag funderade i mitt stilla sinne över om man egentligen ”behöver” ha en gran, och att man i så fall lika gärna kan ha en mindre, i plast. Det är ju inte som att vi ska dansa runt den på julafton eller dansa ut julen på tjugondag Knut, så vad spelar det för roll?

Är ni sönderstressade idag, med allt som ska göras inför morgondagen? Hinner man inte med allt man tänkt sig, så får det ju antingen vara, eller så får man göra en blixtförändring i schemat och fira ju den 25:e som amerikanarna.