Let’s take a walk down memory lane

Varje gång en influencer skriver om studenten och hur lääääääängesedan det var de tog sin så kan jag inte låta bli att känna mig lastgammal och visa upp de två bilder jag har på Facebook från min student.
Jag måste fasen sätta mig och rota igenom mina lådor på jakt efter fler bilder för så här kan vi inte ha det.
Dock hittade jag den här bilden till vänster som föreställer allas er CamCam när hon slutar första klass – våfflat hår och allt!
Jag minns fortfarande den där långa lila kjolen. Den fick mig att känna mig som min stora idol Lotta Engberg och var en favorit så länge jag fick på mig den 🙂

Här ovan ser ni Egoinas student som gick av stapeln för 10 år sedan.
Herregud! Min student var för 19 år sedan. 19!!!!!
Och ändå ser jag inte en dag äldre ut än 25, visst visst?
Egentligen ser jag precis likadan ut nu som på mina studentbilder – det är bara visheten i ögonen som avslöjar mig.

När började man förresten brodera in namn och grejer på studentmössorna?
Det fanns inte när jag gick på gymnasiet.
Eller det kanske fanns, men sannerligen inte i min lilla småländska avkrok av Sverige.
Där fick man vara nöjd om den beställda studentmössan behagade dimpa ner i brevlådan FÖRE studenten snarare än veckan därpå, men andra bullar är det nu när PostNord tagit över hanteringen av Sveriges alla brev och paket.
PostNord kan man lita på i alla väder. I alla väder förutom sol, regn, molnigt, blåst, snö, hagel, storm, dimma, åska och solförmörkelse.

Receptsabotage!

Resultatet då? Det här var inte gott. Jag upprepar: INTE GOTT. Om något låter för bra för att vara sant, som exempelvis kakor till frukost, så är det med största sannolikhet det. Och då hade jag till och med i lite mer choklad än vad kan anses rimligt för syftet. Men i alla fall. Att kalla detta för en kaka är en skam mot alla kakor.//Egoina

Egoina bygger upp det här kakiga inlägget mot en förväntad final av jubel och hurrarop.
Likt en schlagerdänga som arbetar sig fram till den där sista höjningen där låten når klimax så ökar mina förväntningar för varje delmoment i Egoinas kakbak, men vad händer.
Kakjävlarna smakar apa och är en skam mot alla andra kakor värda namnet. Besvikelsen är ett faktum men jag kan inte låta bli att ändå bli lite imponerad. Det är nästan en bedrift att misslyckas med ett bak innehållande endast två ingredienser.
Men är det ett misslyckande? Sadisten som satte ihop receptet hade kanske för avsikt att kakorna skulle smaka precis så här. Egoina är ytterst skeptisk till i fall upphovsbagaren ens provsmakat dem innan receptet åkte ut på nätet.

Det är en sak jag funderat på ända sedan internet kom att ersätta exempelvis kokboken.
Köper du en kokbok så har du ändå någon sorts garanti att recepten i den med största sannolikhet provlagats, avsmakats och kvalitetssäkrats. Det finns en författare, ett förlag och någon att hålla ansvarig om innehåller i kokboken är rent åt helvete.

Denna garanti får du inte om du istället – snål som man är – väljer att googla fram ett recept.
Det finns ingenting som förhindrar att den som publicerat receptet gjort det enbart för att jävlas. Man får alltså ingen garanti för att receptet man googlat fram ens fungerar, men godtrogna som vi är så litar de flesta av oss ändå blint på det som står där i receptet.
Man googlar ju efter ett recept eftersom man själv inte vet hur en rätt ska tillagas, så vem är man då att ifrågasätta receptet likt en lightversion av Gordon Ramsey?
Det gör man ju inte…

”Hmmm…fyra kilo socker…elva ägg…två deciliter ketchup…hmm..ja, det låter väl rimligt…två burkar Bullens korv som stavmixats…har jag en stavmixer?….två nävar kattsand som fått svälla i över natten i linsvätska blandas sedan ner i övriga ingredienser….ÄLSKLING! HAR DU LINSVÄTSKA!!????…..klutta ut i små muffinsformar och ringla slutligen kaviar över kluttarna innan du ställer i alltsammans i ugnen..jaha..okej……Herregud, vad det är svårt att laga mat…tur att man kan hitta recept på nätet…”

Note to self:
Ha alltid en lasagne i frysen som back up och som du lagat enligt ett gammalt beprövat recept, helt utan överraskande element.

Men känner du dig trots allt lite äventyrlig i din matlagning så följer här några förslag på maträtter för dig att testa!
Dessa har ju trots allt förekommit i kokböcker så ur illa kan det vara?

Tonfisk och jellopaj


Här hittar du receptet.

 

Skinka och banan i hollandaisesås


Här hittar du receptet.

 

Perfektionsallad

Här hittar du receptet.

 

Stekpudding

Vill du ha receptet till denna skrämmande maträtt så får du leta fram ett förstoringsglas och försöka få fram det från bilden.

 

Leverkorv-ananas

Receptet kommer från Better Homes and Gardens Cookbook så har du tur kan du hitta den i välsorterade bokbussar.

Bananljus

Kanske inte så mycket mat, men väl så pyntigt!
Konceptet kommer från boken ”Be bold with banans”.

En glaserad potatissallad i form av en limpa

Återigen får ni rota fram förstoringsglaset om ni vill ha receptet. 🙂

You’re welcome! 
Fredagsmyset öppnade precis upp sig med oanade möjligheter.

 

Jag instämmer med Egoina

Egentligen är det helt galet att det tagit till NU för Irland att slopa abortförbudet!
2018 liksom!?

Det är sinnessjukt att någonting vi här i Sverige tar som självklart har varit olagligt fram till nu, i ett annat land, inte långt härifrån.
Jag lyssnade på en intervju med en läkare från England som berättade om hur irländska kvinnor åkte till hennes klinik för att göra abort i hemlighet – ibland bara över dagen –  och hur hon ibland var tvungen att försöka tajma det så att aborten inte gick in i det utstötande skedet förrän kvinnan var hemma igen.
Ett försenat flyg hade kunnat innebära att kvinnans abort satte igång i kön till incheckningen eller ombord på planet och läkaren berättade att hon ofta funderade över hur det gått för alla dessa kvinnor hon hjälpt genom åren.
Herregud, alltså..

Jag älskar svängningarna inne hos Egoina!
Ett inlägg handlar om abortomröstningen och nästa om hennes enorma blåmärke som hon dokumenterat varje dag till bloggen.
Jag känner att jag måste försöka ta reda på hur hon fått det för det var sannerligen allt annat än litet. Stort och färgglatt!
Lite som förra årets Pride-tåg! Stort och färgglatt! 🙂

Men vad har hon gjort?
Försökt mangla sin egna arm?

Tillägg: Det var en loftsäng inblandad och jag är inte förvånad. De är djävulens påfund!

En favorit i repris

Egoina tar en AW med rosévin i en plastpåse-kylare. Herregud, vilka flashbacks!
En sådan har jag inte sett sedan MS Gerda på Kungsholmen brann. Eller rättare sagt, innan MS Gerda brann då alla plastpåse-kylare smälte förmodligen.

Det får mig att fundera över sommaren. Tror ni ”Saint Tropez” kommer kunna göra en favorit i repris?
För er som inte vet vad detta är så är det rosévin blandat med fanta – en drink som helt plötsligt fanns i allas glas någon gång där runt 2007 tror jag och som även fick en egen låt av Dj Mangoo.
I videon hittar vi ingen annan än Kissie!!
Detta måste utan tvekan vara ett av hennes absolut stoltaste ögonblick någonsin! 🙂

Om hon och Andreas någonsin gifter sig så hoppas jag att det blir till den här låten som de gör sin första dans som man och hustru. Episkt!

Bikini och mössa över ögonen – kan någon förklara konceptet för mig?
Nödrimmen står som spön i backen – vem skulle annars rimma tre med knä?
”En, två tre, alla brudar ner på kneeee”?

Men hatten av ändå – låten har över 1 miljon streams på Youtube och fler kan det bli om vi återupplivar den lagom till Stockholmsveckan på Kallis i Visby!
Släng på dig en bikini och en toppluva och du är lika redo för Kallis som för en aningens kylig AfterSki.