Hugo & Paula:

En av de roligaste sakerna att göra är att läsa Hugo & Paulas bloggar simultant för att se hur de beskriver en och samma händelse i sina bloggar.

Ta det här inlägget från Paula – hennes beskrivning av natten som varit får mig att trycka riktigt synd om henne. Om inte det ena barnet gråter så är det andra vaket och när ett precis har somnat om så behöver det andra kissa…eller leka och så fortsatte det tydligen hela natten. Är det inte ett barn som väcker henne så är det Hugo som gör det när han rasslar in vid midnatt.
Så här beskriver hon natten:

Jag vet inte om jag lever idag. Kvällen/natten var en av dom värsta som vi har haft, sedan vi blev småbarnsföräldrar. Vid kl 22 vakande Leonore och vägrade att somna om.//Paula

Hugo däremot beskriver natten som suverän på sin blogg.
Visst nämner han att Leonore inte velat sova men det verkar inte riktigt påverka honom på samma sätt som Paula.

Jag tog Leonore och gick in till hennes rum, la henne i sin säng och la mig själv på en madrass bredvid. Vi somnade om. 06:10 står hon där igen, Leonore. Hon står i sängen och vrålar på mig. Då fick jag nog och skällde ut henne. Problemet är att skälla ut en 1-åring ger ungefär samma effekt som att säga till en politiker att sluta ljuga. Ingen av dom vet att det dom gör är fel och vet man inte det så är det omöjligt att ta till sig och lyssna.//Hugo

Jag misstänker att Paula och jag nog är rätt lika där.
Jag tror inte att jag skulle kunna ta småbarnsåren med samma klackspark som Hugo verkar göra. Jag skulle förmodligen bli en grinig och blålila grinch som mest av allt bara vill ha en god natts sömn och en concealer som fungerar. Jag är varken mysig eller härlig om jag inte får sova..
När jag passade mina två gudsöner första gången så sov jag kanske 20 minuter på hela natten eftersom jag var livrädd för att nånting skulle hända, andningslarmet skulle sluta funka och allt annat ni vet som man inbillar sig när man inte har någon vana eller koll.
Jag trodde nästan jag skulle få feber av sömnbristen. Men nej..jag var bara trött. Men det är fan inte så bara.. =)

Är det manligt och kvinnligt eller helt beroende på person?
Jag kan liksom få panik när THK börjar härja vid 06.00 när han tror att han håller på att svälta ihjäl.

Hugo & Paula:

Paula har teasat om det här pranket hon körde på Hugo ett bra tag nu och NU äntligen får vi veta vad som faktiskt låg i vattnet och som fick Hugo att FLYGA upp ur badkaret.

Så här beskriver Paula sina förberedelser:

Det var några ekvationer som jag var tvungen att lösa för att få i Hugo i badkaret, så jag gjorde såhär:

– Jag låtsades vara på dåligt humör redan ifrån lunch
– Vid upprepade tillfällen spelade jag att jag var stressad för att göra Hugo redo på att hjälpa till så fort han steg innanför dörren
– Jag hade bjudit hem grannar med barn för att få Hugo att inte bada naken
– I köket lagade jag en laxmiddag för att dölja eventuell doft//Paula

Personligen skulle jag hata om min partner höll på att pranka mig hela tiden – hur Jonna får någon sömn med Jocke i samma lägenhet är för mig en gåta.
Det verkar liksom aldrig bli riktigt bra – som det här lyric-pranket som Therese Lindgren körde på sin nyblivna pojkvän Anders. Han blev ju bara superorolig..

Ja, jag känner mig lastgammal när jag skriver det här men jag gillar inte pranks.
Eller..jag uppskattar dem ungefär lika mycket som Tjocka Hetsätarkatten uppskattar en tom matskål.