I juli 2022 medverkade jag i Nyhetsmorgon för att diskutera hur en lag om märkning av retuscherade bilder skulle kunna implementeras i Sverige.
Både Frankrike och Norge har redan liknande lagstiftning, där influencers och företag måste markera retuscherad reklam. I Norge kan brott mot lagen leda till böter.
Till skillnad från Reklamombudsmannens representant så vad jag inte direkt eld och lågor under inslaget eftersom en sådan här lag i mitt tycke är som att sätta plåster på ett skotthål.
Det jag och Reklamombudsmannens representant dock var överens om var och är att det är ett stort problem att mer än varannan tonårsflicka har upptäckt nya “fel” på sin kropp efter att ha jämfört sig med bilder på sociala medier. Unga tjejer matas med bilder på nätet som är retuscherade utan att det framgår, vilket återkopplar till det jag menar med plåstret på skotthålet.

Lite bakgrund om Reklamombudsmannen:
Reklamombudsmannen (RO) i Sverige är näringslivets självregleringsorgan och prövar om anmäld reklam bryter mot Internationella Handelskammarens (ICC) regler för reklam och marknadskommunikation. Det handlar inte om lagstiftning, utan om frivillig självreglering. Enligt ICC regelverk ska marknadskommunikation visa socialt och yrkesmässigt ansvar. RO har flera gånger fällt reklam som främjat ohälsosamma kroppsideal, eftersom det strider mot kraven på ansvar. Deras beslut fungerar som vägledning för marknadsaktörer men de kan inte utdöma sanktioner som skadestånd.

Problemet, som jag ser det, är att lagen endast omfattar tydligt kommersiella bilder – alltså ren reklam.
Enligt mig är alla bilder som exempelvis Bianca Ingrosso publicerar på Instagram kommersiella, eftersom de stärker hennes personliga varumärke, men de skulle enligt lagförslaget inte omfattas.
Om var tionde bild på ett konto är reklam och markeras som retuscherad enligt lagen, medan de resterande nio också är retuscherade men inte märks eftersom de inte annonserar för ett externt företag, så blir lagen ganska tandlös.

Med det sagt så är all rörelse framåt i den här frågan positiv, vilket är varför det gör mig glad att Liberalerna vill att Sverige ska införa en liknande lag.
Enligt partiet med  är det inte rimligt att majoriteten av alla unga tjejer hittar fel på sig själva för att de exponeras för ett helt orealistiskt kroppsideal. Ätstörningar är ett allvarligt samhällsproblem och samhället måste ta ett större ansvar.
I en intervju med jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) på TV4:s Nyheter berättar hon mer om lagförslaget, och om varför ett litet parti som Liberalerna är de som tar tag i den här växande problematiken.
Hon säger:

Vi ser det som ett jättestort problem att mer än varannan tonårstjej sitter och hittar fel på sina kroppar efter att ha följt influencers konton på sociala medier. Vi vill att det ska bli tydligt att många av de bilder som de tittar på är retuscherade.

Där är vi överens, men tyvärr är ju många av dessa bilder av sådant slag att de inte skulle omfattas av den lagstiftning som finns i bland annat Norge, men det är ett steg i rätt riktning, absolut.

I slutet av 2023 lämnades en fråga om det aktuella ämnet in till jämställdhetsministern från Laila Naraghi (S) vilket ministern svarade följande på:

Jag har inte för avsikt att ta initiativ till ett sådant lagstiftningsarbete, som alltså skulle kunna kräva ändringar i grundlagen, men jag avser däremot att arbeta vidare med frågan om att motverka könsstereotyper och normer kring kön som kan ta sig uttryck i bland annat kroppshets.

Nu, ett år senare, verkar ministern ha ändrat uppfattning och tar alltså initiativet för just ett sådant lagstiftningsarbete.
En rapport som lagförslaget tar avstamp ifrån är Hyperidealen 2024 (Tjejzonen) där följande går att läsa, och förbered dig på att det inte är någon munter läsning:
– 83 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de har komplex som begränsar dem i deras vardag
– 92 % av tjejer i åldrarna 16–29 år uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal
– 6 av 10 i undersökningen svarar att de känner press att sminka sig och av dessa svarar flest (75 %) att pressen kommer från dem själva och från sociala medier (65 %)
– Två av fem känner sig obekväma med att gå till jobb eller skola utan smink
– 30 % av tjejer i åldrarna 16–29 år har avstått från fysisk aktivitet som träning eftersom man känt sig obekväm med den egna kroppen eller utseendet
– 72 % av tjejer i åldrarna 16–29 år svarar att de vill se en lagstiftning om märkning av retuscherat innehåll

Vad är era tankar kring allt det här?

Det allra flesta influencers ger sig i kast med eget företagande, utöver det egna personliga varumärket som enbart gör reklam för andra företags produkter.
Givetvis bör man hålla sig uppdaterad vad gäller detta så man vet vilket smygreklam ”to lose one’s shit over” så här kommer en kort redogörelse och lite bakgrund på de influencers där det kanske behövs.

Visa det här inlägget på Instagram

Syskonen Ingrosso – Bianca, Benjamin och Oliver  som inte behöver någon närmare presentation – ligger i startgroparna för företaget Mino Market (registrerat som Mi-no Market) som enligt Alla bolag ska syssla med export, import och försäljning av livsmedel, samt därmed förenlig verksamhet.
Italiensk mat, det har nog de allra flesta listat ut och det finns kanske ett hål att fylla (no pun intended) på marknaden efter att Paolo Robertos produkter försvann snabbare än kvickt från hyllorna efter hans sexköpskandal 2020. Kanske kommer detta bli nästa stora kändisprodukter inom italiensk mat? Den 18 oktober är det premiär för Mino Market.

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

Iza & Elle Cryssanthander är enäggstvillingarna som tagit sociala medier med storm.
De fick sitt stora genombrott på Musical.ly som sedan blev Tiktok där de ofta publicerade dansvideos på sig själva, något som fick följarantalet att skjuta i höjden. Det skadade nog heller inte att de båda ser ut som Disneyprinsessor.
På Instagram har de imponerande 1 miljon följare, men det är ingenting mot Tiktok där de har hela 6,8 miljoner(!) följare.
Ett av deras tydligaste kännetecken är deras långa blanka blonda hårsvall, så det kommer kanske inte som någon överraskning att de siktat in sig på just hårvårdsprodukter för det första riktiga och gemensamma företaget ”Izel Beauty”. 

Visa det här inlägget på Instagram

Visa det här inlägget på Instagram

För närvarande har företaget presenterat ett schampo och ett balsam, men fler produkter verkar vara i antågande.
Precis som för Mino Market så finns inga produkter från Izel Beauty ute till försäljning än.

Visa det här inlägget på Instagram

Sist men inte minst har vi företaget Ikon Production som grundats av Johanna Nordström och Klara Björk. Ikon är, som namnet avslöjar, ett produktionsbolag som presenteras så här på Instagram:

Efter flera års drömmande om att få jobba och driva bolag ihop har vi äntligen lanserat vårt egna produktionsbolag IKON sthlm.
Med lång erfarenhet både framför och bakom kameran är vi redo att vara med och forma framtidens tv- och reklambransch från grunden.
Har du en idé som du vill förverkliga eller behöver hjälp med? Vi finns här för att göra den till verklighet.
Nu åker vi, häng på!!!!

Johanna Nordström är känd som komiker, poddare, influencer, skådespelare, programledare och musiker och har alltså startat bolaget tillsammans med sin tidigare kollega – producenten Klara Björk.
Bolaget kommer att fokusera på att utveckla och producera en bredd av innehåll på de digitala plattformarna.

Jag fick ett mail från en läsare som gjorde mig uppmärksam på influencern Julia Bergmans företag ”Kind by Julia” och en särskild produkt hon säljer och som riktar sig mot barn. 
Hon upptäckte att influensern Julia Bergman lanserat en multikräm för barn som ska skydda mot kyla, men noterade att första ingrediensen var vatten, vilket kan orsaka köldskador vid minusgrader. Personen lämnade en kritisk recension om detta på produktens hemsida, tillsammans med en annan förälder, Maria. Inom några timmar togs båda recensionerna bort, vilket gjorde att produkten behöll sitt betyg på fem stjärnor.
Avsändaren av mailet uttrycker irritation över att kritik censureras och att influensern inte tar ansvar för sin produkt.

Recensioner är ju så klart avsedda för de som redan köpt produkten, men jag tänker att Julia omöjligt kan veta om recensionen är skriven av en kund.
Det vi dock vet är att hon raderat de kommentarer som uppmärksammar detta.
För den som fortfarande undrar om det här kan stämma så kommer här en skärmdump på Apoteket hjärtats hemsida.
Jag tänker att de nog har hyfsat bra koll på sådant här. 🙂

De skriver följande:

Många dagkrämer innehåller vatten som kan frysa på huden när du är ute i kylgrader. Välj istället en lite fetare dagkräm som innehåller fuktbindande ämnen till exempel karbamid eller glycerin. Då stannar fukten kvar i huden.

Jag har sökt Julia för en kommentar. Hon svarar genom att dela det här inlägget med mig:

Någon frågade om vatten i vår Healing Cream och om man kunde ha den utomhus vintertid. Såhär svarade kemisten:

Vatten i minimala mängder är en nödvändig och vanlig ingrediens i fin kem, då det avdunstar vid applicering. Healingkrämen tillhör denna kategori och är, som alla våra dermatologiskt testade produkter, noggrant kontrollerad för att följa alla gällande regelverk.

Så den kan absolut användas året om inomhus och utomhus ? såklart!!