Det är kanske ingen slump att det dyker upp två inlägg i mitt Instagramflöde om det här, nu när det lackar mot jul.
Sanna Bråding skriver sitt inlägg ur det egna perspektivet, medan Fi Lindfors skriver ur ett mer generellt mamma-perspektiv om hur det är att vara en oavlönad projektledare i den egna familjen.
Några vanliga fraser jag fått kastade på mig av ”vuxna” i min omgivning, som är lite lagom chilla och uppenbarligen inte tar ansvar så allvarligt. Jag har många gånger tänkt att det vore så sjukt skönt att vara en sådan som dem. Inte ställa klockan, råka försova sig var och varannan dag, glömma matsäck till barnen, ta en tvåtimmars lunch på jobbet, ta livet med en klackspark, typ alltid komma försent och liksom räknar med att ”någon annan” styr resten. // Sanna Bråding
Det lider mot jul ❄️ och jag lider med alla oavlönade projektledare (som lever med en annan vuxen som bara glider med)
[…]Och ni män som njuter av julmyset som er partner fixat för ”hon gillar att fixa” ? – januari är en av våra två största skilsmässomånader och kvinnor är de som i 3 av 4 fall initierar en split. Ni kan ju ta er en stund att fundera över varför… ??♀️ // Fi Lindfors
En snabb googling visar att det faktiskt är oktober som är vår absolut största skilsmässomånad, och att det är den gemensamma semestern som sätter sista spiken i kistan. Troligtvis är det ”minisemestern” aka alla högtider och lediga dagar tillsammans som gör att kvinnan vill skilja sig innan man når ytterligare ett Alla hjärtans dag-firande att organisera på egen hand.
Vad tror ni?
