Kissie har lagt upp den här videon där hon testar pole dancing mm och hon möter även upp sin bror Peter för att glas vin.
Sen tar hon bilen.

Vad tror ni?
Dricker Kissie alkoholfritt vin och tar bilen för att provocera lite eller dricker hon vin och tänker att hon fortfarande ligger under gränser för vad som är lagligt?

Jag blir utmattad bara jag läser om Kissies planer för Valborg.
Fördrink, dagsfest, mellanfest och fest – och sen förmodligen också sen efterfest.

Hur orkade man är man var ung? Samma sak när man var två veckor på någon grekisk ö och festade varje kväll, var uppe tidigt för att sola på stranden? I TVÅ VECKOR? Och pigg som en nyponros när man kom hem till Sverige igen?

Skulle jag hänga med Kissie i dag så skulle jag förmodligen ha behövt gå och lägga mig någonstans mitt i mellanfesten.
Min Valborg skulle se ut så här:
Fördrink, tupplur, McDonalds + resorb, dagsfest, tupplur, 2 liter Cola Zero, McDonalds, eventuellt mellanfest, tupplur, mer McDonalds,Cola Zero + resorb, kvällsfest en lite stund, Nattmat, Cola Zero, en karta alvedon och ett sjukintyg för kommande vecka.

Någon som känner igen sig?
Och som en parantes till överskriften – jag ÄR gammal. Vem försöker jag lura liksom?

Har ni någonsin varit tillsammans med någon som ni inte kände att ”Shit! This is the one! Det kommer vara vi för evigt”??
Så har jag känt ända sen jag var ung och hånglade bakom någon buske på diskot. Varenda gång jag blivit förälskad, betuttad, kär så tror jag att jag träffat min blivande man. Var. Enda. Gång. Och jag har blivit lika förvånad varje gång det tagit slut även om det varit mina känslor som svalnat.

Är jag bara en obotlig romantiker eller är detta den nya – cyniska – generationen som visar sin nuna?
Är pojkvänner mer en förbrukningsvara än den potentiella äkta mannen nu för tiden?

Om någon skulle förbruka Tjocka Hetsätarkatten för att han inte är ”marriage material” så skulle dom få smaka på CamCam – the fury!

Det här kommer från Kissies snyftinlägg förresten.

Varför skriver man ett sånt här inlägg? Är det för att man verkligen VILL förklara sin eventuella frånvaro på bloggen eller är det för att fiska efter läsarnas sympatier?
Har man sagt A får man säga B är mitt motto men i bloggvärlden verkar det vara helt uteslutet. Allt för att locka till sig fler klick!
Kommer ni sitta och trycka F5 inne hos Kissiemurran nu för att få reda på varför hon gråter eller tänker ni som jag?
Det är nog en nagel som gått av eller nått annat trivialt?