GLAAAAAAASS?!?!?!?

Lady Dahmer:

Glass? Vad i ända glödheta helvete? EN GLASS? 
Han borde ha fått en barkbit att gnaga på istället så slipper han få MS och bli värdetransportrånare innan 12 års ålder, precis som Cissis skriver här.
Eller en blöt fimp, that oughta teach him!

En glass? Är det verkligen någonting att ojja sig över? Jag lät min gudson smaka rödvin (okej, cola light men visst fick jag er uppmärksamhet nu?) när han var typ två – borde jag lynchas?
Nu tyckte han ju inte att det var ett dugg gott men han hade säkert kunnat dö på kuppen av alla E-ämnen!!!!!!!!!!!

Jag vill gärna klumpa ihop människor som är dödligt rädda för socker med de som plastbantar – känns det rimligt?

Feminism för femåringar.

Lady Dahmer:

Vi kan illustrera så här:
Det finns bara tio äpplen. I heeeela världen. 10 äpplen = 100% makt.
Kalle (männen) äger sju av dessa äpplen.
Lisa (kvinnorna) äger tre äpplen.
Något snedfördelat om man säger så.

Orättvist liksom.
En del tycker att Lisa ska vara glad att hon har tre äpplen men om det verkligen vore jämställt skulle ju Lisa och Kalle ha fem äpplen var.
Så hur gör man då?

Ska Lisa nöja sig? Ska hon vänta tills Kalle kanske ger bort ett eller två äpplen? Eller ska hon helt sonika ta två äpplen från honom?
Jag röstar för det sistnämnda. Även om det betyder att vi måste slå Kalle i huvudet i processen.
Så! Frågor på det? //Lady Dahmer

Dahmerskan beskriver feminism på ett sätt som till och med femåringar kan förstå och som vanligt ramlar det in kommentarer som inte håller med henne och som tycker att hon borde lämna bort sina barn till socialen.
Jag vet inte om det är fruktreferenserna som stör folk eller att det är för få tropiska frukter på hennes fruktfat men störda är folk. Morr liksom..


Saxat från Lady Dahmers blogg.

Till socialen? Det är en sak att inte håller med henne när det kommer till många saker men en mamma som väljer att vara hemma med sina barn och sätter deras behov först – alltid – ska lämna sina barn till socialen?
Jag kan räkna upp ungefär en miljon andra föräldrar som borde överlämna sina barn till socialen innan Lady Dahmer ens kommer upp i min knakande hjärna.
Det var en av de saker som många av er skrev i hennes pepp-inlägg – att hon verkar vara en fantastisk förälder till sina barn.

Men jag antar att det är det absolut äldsta knepet i boken om man vill trycka till någon riktigt ordentligt – att gå på någons barn eller föräldraskap.
Jag hoppas att hon inte tar åt sig utan skakar det av sig det like a polaroid picture!
*shakey shakey*

Själv hade jag inte ens bemött en sådan kommentar men jag är tydligen ”chockerande obrydd” om vad folk skriver för kommentarer till mig.
Det är jätteskönt kan meddelas.
Än så länge har jag inte tagit åt mig av en enda kommentar som någonsin lämnats till mig på bloggen (med syfte att göra mig ledsen eller arg) så det är bara att ligga i om det är vad ni är ute efter. Trägen vinner! =)

Varför, män? Varför?

Lady Dahmer:

Lady D skriver om ett inlägg som Elaine skrivit och jag skriver om det så det blir mycket ”skriva om” i det här inlägget.

Elaine har svarat på en läsarfråga om hur hon skulle reagera om hennes man valde porr och onani framför henne – och utövade denna självbefläckelse (obs – ironi) framför henne.

Så här skriver Lady Dahmer om det hela:

Eftersom dessa båda uttrycksfulla damer redan sagt i princip allt det jag tänker och känner om ämnet så skulle det bara vara en upprepning om jag skrev samma sak så jag kommer fokusera på någonting annat – en lite mindre frågeställning om ni så vill.

Varför luktar män sig på fingrarna efter att de varit och grävt i kalsongerna? Varför? Är det för att se just HUR illa det är eller förväntar de sig att lukta hallonbåtar?
Jag undrar detta exakt lika mycket som jag undrar varför män – alltid män – måste ”runk-skaka” sina nötter eller annat litet snacks i handen innan de kan slänga in det i munnen?

Jag lovar – nästa gång ni flyger!
Om det bjuds på nötter så garanterar jag att minst en man kommer hälla ut ett par stycken i handen, göra en runkrörelse med handen för att sedan slänga in dem i munnen.
Varför? Är det för att organisera dem i handen så de radar upp sig för enklare inkastning i munnen? Är det ett djupt rotat rörelsemöster i den manliga dna-strängenför du ser ALDRIG en kvinna göra samma sak.

Så män! Varför?
Varför detta skrevluktande och varför detta nötskakande?

Igenkänning noll procent.

Hugo & Paula:

Igår skrev jag ett inlägg om Lady Dahmers missriktade sympatier för oss barnfria och idag tänkte jag spinna vidare på det – ur just den synvinkeln jag skrev om igår. Alltså min egen.
För man kan ju bara utgå från det – hur man själv känner och tänker men för den sakens skull behöver man ju inte trycka upp den i ansiktet på någon annan. Läs gärna det inlägget först om ni verkligen vill hänga med här. =)

Både Hugo och Paula skriver inlägg om saker de saknar från tiden innan de fick barn och min spontana känsla när jag läste dem var att ”Huuuuuuuu, fy! Jag VILL verkligen aldrig ha barn!” och typ ”Stackars dem och alla andra som har barn” för att sedan komma ner till slutklämmen där de båda konstaterar att hur mycket de än saknar saker som sovmorgon, att få äta frukost i fred framför tvn eller att kunna vara spontant och dra på en resa lite hipp som happ så skulle de aldrig byta bort sina liv med Molly och Leonore, eller som Paula skriver:

Med facit i hand är mitt liv ultimat som det är i detta nu. Detta är sånt som jag kan sakna, men som jag aldrig skulle välja bort med det jag har idag. Kärleken är större och starkare.//Paula

Frågan jag ställer mig då är följande:
Tänk om det liksom är så här som jag känner man kan känna INNAN man får barn bara för att man inte VET hur ens liv kommer förändras av barn?
Att det inte betyder att jag inte vill ha egna barn utan att jag bara inte kan tänka längre än näsan räcker?

Katrin Zyto var ju MER än lovligt anti barn innan hon blev gravid med Ringo och nu kan hon säga att hon är så glad att hon ändrade sig och tryckte ut hela tre stycken småkillar.

Ni föräldrar där ute – hur var det för er?
Längtade ni efter barn med varenda cell i hela kroppen eller finns det någon som känner igen sig i det jag skriver? Att ni inte varken tänkt på eller längtat speciellt mycket efter barn men när ni väl blev gravida, att det ändrade sig?
Tänk om det skulle göra det för mig, eller än värre – tänk om det INTE skulle göra det och så står jag där gravid och förberedd på alla nya känslor och så kommer de inte.
Fast så känslokall är väl ingen? Inte ens jag!
Eller jo, vissa är kanske det, som typ Casey Anthony (True Crime) men de flesta människor är det förhoppningsvis inte.

Var det någon som hängde med i vad jag menar?
Är det Lady Dahmers inlägg som ändå krupit in under skinnet på mig eller är det bara min hjärna som i vanlig ordning spelar mig ett spratt?