Lagom till att hennes BFF Petra Tungården lanserar sin plattform ”Her Hour” så gör Michaela Forni en liknande grej och släpper om ”Daily Forni” i ny tappning. Hon har kort och gott valt att kalla den för ”Forni”, namnet som hennes blogg tidigare bar.
Den finns nu under www.michaela.forni.se för den som undrar.

Men med två mer eller mindre identiska sidor, av två bästa vänner som med största sannolikhet redan delar de flesta av sina följare med varandra så blir ju den naturliga frågan – kommer båda överleva och om inte, vilket kommer få kasta in handduken?

Forni har inkorporerat ljudklipp i sin plattform – någonting som en åksjuk människa som jag ÄLSKAR!
Många av artiklarna kan man alltså lyssna på istället för att läsa och helt ärligt – det är en helt fantastisk idé!
Det gör att jag skulle välja Forni framför Her Hour alla dagar i veckan.

Hur känner ni?

 

Så lät det nämligen förra gången hon bröt mot marknadsföringslagen – hon ”glömde”.
Jag vet ingen annan yrkeskår som ”glömmer” följa de lagar och regler som stipulerats kring deras arbete så mycket som influencers.

Och så undrar de varför de inte tas på allvar eller ofta får höra att de inte har ”riktiga jobb”?
Hmm…I wonder why?

KLICKA HÄR!

Tack för tips!

Michaela-Duon Forni och Hamilton släpper en poesisamling i dagarna och visar nu upp omslaget.
Jag blir inte riktigt klok på vad det föreställer. Kanske är det poängen? Det är vad du tror att det är?
(Gud, så djupt…)

Jag ser ett hjärta och en puckelrygg – är det JAG som är på omslaget? 🙂
Vad ser du?

Tack för tips!

Jag älskar att Michaela Fornis ”icke-materiella” tips inför farsdag består av blommor och vin.
Jag vet inte vad er definition av det är men jag tänker snarare på upplevelser och annat ”ogreppbart” – typ kli på ryggen,  fallskärmshoppning eller liknande.
För visst kan man inte greppa dödsångest med bara händerna? 😉

Hur firar ni mor och fars dag?
Med pompa och ståt eller är kommer ni knappt ihåg det?
Jag minns som barn att jag brukade sura över att det inte fanns någon ”barnens dag”.
Som vuxen inser jag att i princip varje dag var barnens dag så jag har accepterat att det inte finns någon sådan.
Men visst finns det någonting som heter ”menlösa barns dag”? Menlösa? Är inte det ordet jättehemskt? Menlös associerar jag med ”betydelselös” eller ”poänglös”.
Firar man den här dagen? Alltså uppvaktar någon?
Tänk att bli uppvaktad på ”menlösa barns dag”?
Vilket barndomstrauma!

Till farsdag tycker jag att ni kan botanisera loss i min fiktiva webbshop och välja ut någonting riktigt fint till pappsen. 
Icke-materiellt så det förslår eftersom alla presenter är på låtsas.