Michaela skrev ett inlägg förra veckan om hur hon som högkänslig person mår av att få negativa kommentarer på sin blogg och hur hon övervägde att sluta blogga på grund av det.
Nu har hon kommit fram till att hon inte tänker lägga ner bloggen utan att hon istället överlämnar kommentarerna till någon som gör en första moderering åt henne innan hon ser dem.

Helt rätt tycker jag.
Mår man så här dåligt av vissa kommentarer så är man kanske inte i rätt bransch?
Eller så är man det och gör de justeringar som krävs för att kunna fortsätta som influencer utan att må dåligt.
Det är varken läsarnas rätt att kräva eller bestämma hur en bloggs kommentarsfält ska utformas utan det är upp till influencern själv att avgöra.
Mest av allt önskar jag att Michaela och andra influencerns bara kunde skaka av sig sånt här likt en nybadad hund som precis klivit ur vattnet, men kan man inte det så är nog det här the next best thing om ni frågar mig.

Risken finns alltid att folk tröttnar på att kommentera om det dröjer innan varje kommentar publiceras men det är förmodligen en risk Michaela både tagit in i beräkningen och som hon är villig att ta.
Vad är er åsikt om helt modererade kommentarsfält?

Om hon ska sluta blogga för att jag kritiserar hennes sponsrade inlägg där hon försöker förmå folk att köpa körlektioner för hutlösa summor även efter att de fått sitt körkort så ska hon nog inte vara i den här branschen. Hon tjänar grova pengar på sitt varumärke och om hon inte kan skilja på person och varumärke utan tar allt personligt så borde hon ha slutat blogga för längesen.

Det är inte första gången jag hör sådana här saker när jag kritiserat ett reklaminlägg.
Förra gången var det Josephine Qvist som tyckte att jag var elak som ifrågasatte lämpligheten i att göra reklam för silikonbröst. hon hade aldrig fått sina tuttar sponsrade om det inte var för sitt inflytande som influencer med mängder av följare men när hon sen kritiseras för det så är hon bara en ”tjej med känslor”.
Michaela Forni verkar vilja plocka russinen ur kakan på samma sätt. Hon vill tjäna pengar på att göra reklam för olika företag – någonting som endast är möjligt eftersom hon som varumärke har så många följare. När samarbetets lämplighet sen ifrågasätts så förvandlas hon helt plötsligt från varumärket som rodde samarbetet i hamn till att bara vara ”en känslig tjej” som känner sig påhoppad.

Det är alla dessa samarbeten som gör det möjligt för Michaela att uppehålla en viss levnadsstandard.
Hon kan åka på lyxsemestrar, bo på Östermalm, köpa svindyra designväskor och allt annat som ”vanliga” människor aldrig inte ens kommer i närheten av just på grund av sitt varumärke och de samarbeten hon ror i hamn med hjälp av det.

Ska hon då undgå all typ av granskning bara för att hon inte kan skilja på person och varumärke och bär hjärtat på utsidan? 
Inte en chans!
Stoppa in hjärtat eller byt jobb.

Ni var några stycken som anklagade mig för att vara cynisk när jag skrev om att Michaela Forni köpt körlektioner för 25 000 kr trots att hon redan har körkort.
Jag anklagades för att både vara raljant och oskön i min ton som inte berömde Michaela för att vara så ansvarstagande och klok som spenderar 25 000 kr på körlektioner.

Är jag fortfarande lika cynisk nu när det framkommit att det här givetvis var en del av ett samarbete och att Michaela med största sannolikhet inte spenderat en spänn på sina körlektioner och möjligtvis även fått betalt för att skriva sina inlägg?
Och är det i så fall så konstigt om jag blivit en smula cynisk efter att bevakat och skrivit om de här människorna i flera år?
Det finns en anledning till att det inte går att lita på ett jäkla jota som kommer från Michaela Forni och hennes gelikar och här har ni ett perfekt exempel på varför.
Det handlar inte om att göra ärliga och transparenta samarbeten utan snarare motsatsen. In i det längsta mörka och mygla vad det handlar om tills de är tvungna att avslöja att det handlar om samarbeten och då göra det på minsta möjliga sätt utan att bli anmäld till KO.

När hon sedan använder jämställdhet som ett argument för att kränga körlektioner och samtidigt slippa betala för sina egna tycker jag bara är smaklöst. Här håller jag helt och fullt med Kajsa som lämnade en liknande kommentar inne hos Forni och det verkar jag inte vara ensam om.

Ett tips till alla er som tvivlar på er egna körförmåga nu efter att ha läst inne hos Michaela att en ansvarsfull förare helst ska spendera 25 000 kronor på körlektionen även efter ni fått körkortet i er hand.
Ta dessa pengar och en kompis du anser vara trygg i trafiken under armen och kliv in på närmaste mack. Hyr en bil och ut och kör med dig. Det är det enda sättet att bli en tryggare bilförare i mitt tycke – att avverka en hel massa mil ute på vägarna.
För samma summa som du får 20 körlektioner för – 25 000 kr – kan du hyra OKQ8’s billigaste bil i hela 83(!) dygn och då kan du även passa på att åka och hälsa på vänner, handla på IKEA och köra 40 varv i en rondell samtidigt som du blir en trygg bilförare.

Att Michaela inte reklammarkerade sitt första inlägg om körlektionerna där hon så utlämnande berättade om hur otrygg hon känner sig bakom ratten är inte bara tveksamt sett till marknadsföringslagen utan också ett riktigt risigt sätt att försöka föra sina läsare bakom ljuset genom att inte ärligt erkänna att det hela rör sig om ett samarbete.
”Jag bestämde mig för att boka 20 körlektioner med honom för att bli trygg i trafiken.”

Nej, det gjorde du inte. 
Eller jo, du kanske bokade in alla dina gratislektioner med honom efter att ha rott det här samarbetet i hamn men att få det att låta som att du är en betalande kund som vem som helst är bara så jävla fult gjort.

Jag blir bara så jävla trött på alla dessa jävla människor som aldrig kan köra med öppna kort.
Är det inte Mogi som skriver varenda jäkla kommentar på sin blogg själv så är det Michaela Forni som försöker kränga på sina läsare körlektioner för hutlösa summor genom mörkade reklaminlägg och snack om jämställdhet.