Att välja eller inte välja kläder dagen före?

Varje kväll lägger jag fram vad jag ska ha på mig till nästföljande dag. Så har jag levt mitt liv sedan Didrik började förskolan för två och ett halvt år sedan.
En sak med mig är att jag är fruktansvärt dålig under stress.
Är det för mycket att hålla reda på nollställs jag, sätter mig istället på sängkanten och stirrar.
Men just därför tänker jag att jag aldrig kan gå in i väggen. När jag har för mycket att göra blir jag så trött att jag bara går och lägger mig och sover. // Sandra Beijer

Om det här knepet hade funkat för mig så hade jag gladeligen anammat Sandra Beijers tips: att lägga fram kläder för nästa dag.
Men icke. De kläder jag tycker känns perfekta idag får mig allt som oftast att vilja krypa ur min egen hud imorgon. *jag kan inte nya det häääääär*
Mina outfits styrs helt av dagsformen, och att bestämma något i förväg är ungefär lika realistiskt som att planera på förhand vilken humörsvängning jag ska ha nästa torsdag.

Någon som känner igen sig, eller är det bara jag som är lite småknäpp?
Det är förmodligen också därför min resväska alltid ser ut som att jag ska emigrera – för jag kan helt enkelt inte bestämma outfits hemma, eftersom jag vet att jag inte kommer vilja ha på mig dem när det väl är dags.
Så ja, jag packar inte en resväska – jag kör mer med flyttlass.

Men hey, man måste ju vara redo om en tisdag plötsligt kräver en paljettklänning, visst visst?

Vad ska Sandra Beijer göra?

Bildkälla: Qasa.se

En av mina uppmärksamma läsare skickade ett tips om att Sandra Beijer lagt upp en annons på uthyrningssajten Qasa.se.
Enligt annonsen ska hon och Björn hyra ut sin lägenhet mellan 1 januari och 18 juni 2026 – och prislappen landar på 40 000 kronor i månaden.

Dock blir det lite dyrare än så för hyresgästen.
Qasa vill nämligen ha sin del av kakan, en serviceavgift på 3 280 kronor, vilket gör att månadskostnaden landar på 43 280 kronor. För det får man tre rum och kök på 80 kvadrat, mitt på Västerlånggatan i Gamla stan.

Vad familjen ska göra under tiden framgår inte, men jag skulle nog sätta mina pengar på Japan.
Sandra har ju själv skrivit att hon gärna skulle bo där några månader, men konstaterade samtidigt att ”Fem veckor var absolut trevligt att umgås med Björn och Didrik 24/7, men det var också två veckor för mycket.” Så… kanske ingen långsemester i Japan trots allt? Paris är lite av en bubblare.

Så vad tror ni – Japan, Paris eller något helt annat?
Och skulle ni hosta upp 43 280 kronor i månaden för att bo i Sandra Beijers lägenhet i Gamla stan… eller nöjer ni er också med att följa den här resan via hennes blogg och Instagram, gratis och utan depositionsavgift?

Best of Twitter?

I år har jag haft en lite bloggserie – Best of Twitter – tillägnad det Twitter som försvann tidigare i år och ersattes av X.
Nu är det dags för den allra sista delen.
Den här gången har vi kommit ända ner till mitten av tiotalet. Det var inte helt lätt att hitta grejer som fortfarande kändes roliga – mycket var, ja ganska daterat. // Sandra Beijer

Sandra Beijer har en bloggserie med roliga inlägg från Twitter, och det fick mig att vilja göra en med kommentarer här ifrån. 
Tyvärr har vi varit tvungen att kontinuerling arkivera kommentarer här inne då mängden drar ner hastigheten och gör sidan seg, men drömma kan man ju.

Fastnade ni förresten någonsin vid Twitter/X?
Jag gjorde det inte, och har samtidigt bevakat plattformen väldans sporadiskt genom åren.

Kul? Inte kul? Next?

String, strukturer & stubb – Sandra Beijer om hårborttagning

Bildkälla: Stella Picture

På lunchen var det dags att vaxa sig. Nu är jag redo för svinsmå bikinis resten av sommaren 😆
Tror förresten att det här är första gången jag någonsin skriver att jag vaxar mig på bloggen? Inte för att det är något särskilt på något vis, men det hade jag ändå inte kunnat göra i förbifarten på tiotalet, utan att få en svans av kommentarer om patriarkala normer.
Minns till exempel när jag någon gång runt 2015 nämnde att jag använde stringtrosor – oj oj oj.

Många beskriver vår tid nu som en backlash för feminismen, att vi har tappat något. Men jag tror tvärtom. Det känns som om fler idag kan vara hela sig själva utan att dölja saker i rädsla att inte bli tagna på allvar. Skillnaden från innan är att fler bär på en medvetenhet om strukter och skönhetsideal. // Sandra Beijer 

Sandra berättar på bloggen att hon intimvaxat sig på lunchen och nu är redo för yttepyttesmå bikinis i sommar.
Hon reflekterar över att det nog är första gången hon nämner vaxning på bloggen, och hur sådant tidigare kunde trigga reaktioner om patriarkala normer, som när hon 2015 nämnde att hon bar stringtrosor.

Tror ni att den tid som är nu är en backlash för feminismen eller håller ni med Sandra som tror att det snaraste är tvärtom?
Är det inte samma sak att vaxa sig som att intimraka sig – om man ska vara krass?
Om syftet är hår ska bort, så spelar det väl ingen roll om man vaxar, rakar, sockrar, epilerar, krämar, sandpapprar eller använder vinkelslip för att ta bort håret? Man kan även rycka ett hårstrå i taget med en pincett, men det är nog inte att rekommendera man inte vill bli klar lagom till första advent.
Eller?

Give me your two cents here!
To wax or not to wax?