I mitten på juli gjorde Therese Lindgren om sig till Moa Murderess – med rosa hår, piercingar och allt – och nu kontrar Moa och gör om sig till Therese.
Med tanke på att Moa har rosa hår så är det nog aningens lättare att bli lik henne än Therese, med minimalt med smink och blond frisyr men Moa gör ett riktigt bra jobb.

Om någon skulle vilja göra om sig till mig så är det en förvandling i endast tre steg.
En clip on-lugg, en svart katt utan varken päls eller morrhår och en outfit bestående av bekväma och alldagliga kläder. SCORE!
Vore inte det världens sämsta Halloween-kostym så säg? 😉

Therese Lindgren är Sveriges första ambassadör för ”fast fashion-företaget” Boohoo, något som hon glatt basunerade ut på Instagram  för några dagar sedan, men var det verkligen så lyckat?
Med tanke på Therese är vegan och tidigare kritiserat bland annat dmRetro för att ha sålt jackor med strutsfjädrar, så borde det ligga i hennes intresse att göra lite research för att undvika att arbeta med företag som i princip gör på samma sak?
Men det verkar hon alltså inte ha gjort…

Jag skrev om det här i förrgår, så vill du veta lite bakgrund om vad detta handlar om så kan du klicka på länken.
Att Therese gör reklam för ett företag som använder sig av äkta päls, samtidigt som hon kritiserar andras som gjort samma sak gick inte Dennis Maglic på dmRetro förbi.
Han tog i sin tur till Instagram för att lufta vad han tycker om att Therese inte sopat rent framför sin egen dörr, innan hon pekar finger och kritiserar något som hon själv, just nu gör sig skyldig till.

Tror ni att Therese kände till av Boohoo sålt produkter med äkta päls men kallat det för Faux fur?
Eller blev hon helt enkelt erbjuden en så pass stor summa pengar att hon var beredd att ge upp både sin moral och sina principer?

En sista fråga:
Har allt ett pris? Det tror nog nästan jag…frågan är bara vad det priset är?

Tack för tips!

Therese Lindgren har utsetts till Sveriges första ambassadör för klädföretaget Boohoo.
Många är de som gratulerar henne till samarbetet, men det höjs även en hel del röster från de som är allt annat än imponerade.
Bland annat handlar kritiken om att kostnaden för returer är för hög, men med tanke på att just returer för kläder inhandlade på nätet är en stor miljöbov så vet jag inte om jag tycker att det är enkom negativt.
Visst – billiga kläder i kombination med svindyr retur rimmar kanske lite illa, men kan det få folk att sluta ”slentrianhandla” kläder för att skicka tillbaka hälften och istället kanske kontrollera sina mått före beställning så är det okej i min bok.
Att kläderna håller ”wish-kvalité” är en annan kritik som går att hitta bland kommentarerna under bilden, och att det är så kallat ”fast fashion” som inte bara är dåligt för plånboken utan även för miljön då kläderna ofta håller en tveksam kvalité.

Men…
Det jag reagerar på är att Therese Lindgren – som uttalad vegan och djurrättsaktivist – väljer att samarbeta med ett företag som så sent som i början av 2019 blev påkomna med att sälja äkta päls som fuskpäls.
Hur kan hon vilja representera ett företag som gör så?
Produkter som hon kan komma att marknadsföra som fuskpäls skulle kunna vara gjorda av äkta päls utan att hon vet om det – är det verkligen någonting hon vill stå bakom?