Therese Lindgren bemöter alla de spekulationer om att hon gjort diverse skönhetsingrepp, men när jag läst hennes text så inser jag att hon inte svarat på frågan om huruvida hon modifierat sitt utseende med hjälp av skönhetsingrepp.

Det är intressant som hon säger – damned if you do, damned if you don’t.

Ponera att jag mår så dåligt över min fula näsa att jag väljer att operera den och sedan berättar på youtube, ja då skulle jag kallas för dålig förebild som triggar unga att operera sig. Skulle jag operera näsan men INTE berätta om det gör jag OCKSÅ fel eftersom att jag då ger unga en skev bild av verkligheten eftersom att jag ”lurar” barn att tro att ett icke-naturligt utseende är uppnåeligt. Förstår du vad jag menar?//Therese

Vad är egentligen bäst?
Att få folk att sluta med skönhetsingrepp är ungefär lika troligt att Tjocka Hetästarkatten slutar vara hungrig eller att jag slutar med rumstempererad Cola Zero så hur ska man göra?
Berätta om det?
Inte berätta om det?

Jag kan spontant känna att det inte riktigt är så enkelt.
Om en person som aldrig skriver om utseende mm gör ett skönhetsingrepp så är det inte så mycket att ojja sig om, medan om en person – som exempelvis Bella som kapitaliserat på att vara ”naturlig”, ”size me” och som högt och tydligt deklarerat att hon är emot plastikkirurgi och att hon aldrig skulle lägga sig under kniven eftersom hon vill vara ett bra föredöme för sina barn – helt plötsligt gör en kovändning där utseende helt plötsligt är det viktigaste som finns och allting de tidigare stått för kastas ut genom fönstret, då är det mer av ett problem.

Så. Summa summarum.
Om du inte pratat utseende innan så behöver du inte heller göra det efter.
Men… har du mer eller mindre gjort en karriär av att vara emot skönhetsingrepp och stolt proklamerat att du minsann aaaaaaldrig skulle lägga dig under kniven, så kan en förklaring vara på sin plats när detta ställningstagande helt plötsligt slopas och ersätts med en utseendefixering av sällan skådat slag .

Vad tycker ni?

Jag stänger av kommentarsfältet här ett tag eftersom det håller på att spåra ur! 
Får se om jag sätter igång det efter att jag granskat alla kommentarer.

Som många av er vet så är jag en poddknarkare av rang.
Lyssnar jag inte på någon bok på Storytel så är det en podd som går.
Just nu har jag bara några minuter kvar på boken ”Brottsplats Sverige” av Börje Heed samtidigt som jag började lyssna på avsnitt 183 av podden True Crime Garage.
ÄLSKAR, ÄLSKAR, ÄLSKAR PODDAR!

Någon annan som verkar gilla poddar är Therese Lindgren.
Hon listar just nu sina favoriter på sin blogg där inte mindre än tre influencers går att återfinna där.
Cissi Wallin & Lady Dahmers återupplivade ”Penntricket” och Kakan Hermanssons ”Under huden” men givetvis också den stora favoriten ”P3 Dokumentär”. De släppte ett nytt avsnitt för bara några dagar sedan om Terroristattackerna i London 2005 där 52 människor miste livet.

Det som dock fångade min uppmärksamhet är inte vilka poddar som Therese Lindgren lyssnar på utan den här kommentaren:

Vad tusan är ”white feminism”?
Och denna ”vita Persson”? Är det Göran Persson?
Nä, jag fattar också att det är ett stavfel som smugit sig in men ändå?
Vit feminism?
Hur många av er har hört talas om det eller vet vad det innebär utan att googla?

Och att de skulle ha tagit det hela ur en vit persons perspektiv?
Ja, hur skulle de annars göra?
Det är väl det enda perspektivet en vit person kan ta det?
Om Natashja och Cissi skulle börja tala om feminism ur någon annans perspektiv som de själva inte tillhör – hur fasen skulle det se ut?
Och mottas?

Kanske är hela det här blogginlägget en demonstration av den utbildningslöshet som Josefine beskriver här ovan, men kan i så fall någon vänlig själ hjälpa den här outbildade smålänning lite på traven till ett större vetande?

 

 

Nu har Therese Lindgrens veganska skönhetsmärke ”Indy Beauty” lanserat och med det vill hon bryta sig loss från det traditionella sättet att marknadsföra liknande produkter, och vill i stället fokusera på att älska sig själv.
Hon skickade ut en enkät till 1500 av sina läsare och resultatet var chockerande!
Inte för att självförakt och att klanka ner på sig själv kommer som en överraskning på något vis, men att läsa att hela 8 av 10 ibland, ofta eller alltid känner sig fula, medan bara 1 av 10 skulle säga samma sak till en annan människa är fruktansvärda siffror.
Så precis som Therese säger så är vi vår egen allra största fiende.

Kampanjfilmen till hennes produkter kommer drygt 4:45 in i filmen här ovan och Therese – och jag så klart – är väldigt nyfikna på vad ni tycker om den?
En av hennes läsare lämnade den här kommentaren på hennes blogg:

Vad tycker ni?
Är det ett bra sätt att försöka distrahera människor från sitt självförakt med hjälp av skönhetsprodukter, eller spär man bara på känslan av otillräcklighet om man behöver alla de här produkterna för att känna sig mindre ful?
Menar Therese kanske att det är distraktionen i sig som gör att man glömmer bort alla jobbiga känslor och att det skulle kunna fungera lika bra med en pärlbricka eller ett block Sudoku?

Jag kommer i alla fall beställa hem ett gäng produkter för att prova och recensera här på bloggen men huruvida de hjälper mot självhat eller distraherar användaren för stunden tänker jag inte gå in på.
Kanske om varje produkt kom med en alldeles egen KBT-terapeut, men tills vidare så jag kommer hålla mig till att enbart testa produkterna.

Therese Lindgren:

Jag blir så glad och stolt som kollega på nätet till Therese Lindgren för att hon gör den här filmen.
Precis som hon säger i sin video så är det nog många unga som tillbringar mer tid på nätet med henne än med sina föräldrar och det är säkert betydligt lättare för många att ställa frågor till henne och som lyssnar på henne än att sina föräldrar.
Det gör mig samtidigt så vansinnigt arg och förbannad att en sådan här video ens ska behövas göras men så ser tyvärr verkligheten ut.
Grooming händer och kan hända överallt men har flyttats från simhallar, idrottsanläggningar och lekplatser ut på internet.
Grooming är olagligt och aldrig ett barns fel – oavsett vad som händer eller har hänt –  och precis som Therese säger så finns det vuxna att prata med anonymt om man tycker att det är för jobbigt att vända sig till en förälder eller annan vuxen som man känner.

Har du blivit utsatt för grooming eller på annat vis fått kontakt med en vuxen som pratar eller skriver till dig på ett sätt gör dig obekväm?
Du kan alltid, alltid kontakta BRIS för att få hjälp, råd och stöd.
Och kom ihåg!
Det är ALDRIG ditt fel!!

https://www.bris.se