Att duscha efter gympan

Bildkälla: Hej Hej Vardag.

Jag fick ett mail om ett inlägg på Louise ”HejHejVardags blogg” Edlund Winblads blogg, där det publicerats en fråga om barn och dusch efter gympan.

Vet inte om den här frågan passar i sammanhanget men det skulle vara intressant att höra hur andra föräldrar resonerar i frågan. Duscha eller inte på skolidrotten? Är det nödvändigt? Vem ligger ansvaret om barnet duschar eller inte hos, skolan eller hemmet?

Vems är ansvaret att ett barn duschar? Skolans? Hemmets? 
Under inlägget finns många intressanta kommentarer där allt ifrån duschbås, duschvägran och att man måste lära sig att duscha kollektivt tas upp. Att säga att man är överens är en underdrift, men jag tror att de allra flestas kommentarer är baserade på den egna upplevelsen från skoltiden, men det var ju som sagt en annan tid då.
Spontant tänker jag – en annan tid UTAN mobiltelefoner med kameror.
Barn är utsatta på ett helt annat sätt än idag, och i det här fallet av andra barn som kanske inte förstår konsekvenserna av att ta bilder eller filmer och sprida – på skoj eller för att mobba – och det måste man ta i beaktande.

Hur ser ni på det här?

Hur har Margaux Dietz statistik påverkats av skandalvideon?

Många är ni som undrat över hur Margaux Dietz statistik – följare, prenumeranter och views – sedan hon publicerade den video som nu försatt henne ute i lite av en kyla. 
Jag har tittat på Instagramföljare och Youtubesiffror i det här inlägget och det såg ut så här när jag plockade siffrorna:

Jag har fått frågan ”Varför är det inte fler som avföljt henne på Instagram?”.
Det är en fråga som kan ha många svar, men ett av de allra troligast är att människor är nyfikna, och vill veta om, när och vad hon publicerar nästa gång efter det här incidenten med flera inlägg som sedan snabbt raderades igen.
Bara att ha många följare i sig behöver inte vara positivt, om majoriteten av av följarna är där för att se vad en person stället till med härnäst.
Jag säger inte att det är så med Margaux men i andra fall har de absolut varit så, och ett sådant sammanhang är så klart inte bra att omnämnas som företag. Jämför detta med en influencer med färre antal följare, men där majoriteten av dem är positivt inställda till dem och deras innehåll.

Med det i åtanke så ska man inte enbart stirra sig blind på en siffra, för den säger ingenting om influencerns varumärke och hur starkt eller svagt det är i detta nu.
Det är fler parametrar som spelar in – på gott och ont.


Siffrorna kommer från Social Blade.

Sagolika kvinnorkalendern 2023

Varje år skapar fotograf Caroline Roosmark en kalender med kvinnor som på ett eller annat vis avtryck i vårt samhälle. 
Nu börjar det dyka upp bilder från 2023 års kalender och här är de alla samlade i ett kollage av kreatören själv.
Du hittar bland annat Sanna Nielsen, Lulu Lamotte, Mia Skäringer Lazar och Christina Schollin bland bilderna.

2023 års sagolika kvinnor – med en hyllning till Dagny.
Det var fint att se! ❤️❤️❤️

 

 

Google maps ger bilister bränslesnåla rutter

Det här är alltså inte betald reklam för Google Maps, men jag tänkte däremot ta upp Penny Parneviks reklam för Google Maps som ett exempel på reklam som faktiskt bara är av nytto. (Om man inte anser bilkörande största allmänhet vara djävulens påfund, för då har man ingenting att hämta i det här inlägget.)


Så här skrev nyteknik.se om Googles nya kartfunktion, efter att den lanserats i Sverige:

Samtidigt får tjänsten en ny funktion där du själv kan ange drivmedel på din bil. Genom att klicka i om du kör diesel, bensin, hybrid eller ren elbil kan Google skräddarsy rutten för att minska förbrukningen ytterligare.

Kartappen tar in parametrar som stigningar, antalet start/stopp-moment och hur jämn hastighet det går att hålla på de föreslagna rutterna. Google kommer då exempelvis att premiera vägar där du kan hålla jämn och hög hastighet om du kör diesel, medan en elbil kan ledas på vägar där det finns risk för fler stopp.

Google beräknar att bränslesnåla rutter har gett en reduktion av koldioxidutsläpp med 500 000 ton under det knappa år som tjänsten varit i bruk ute i världen, enligt nyteknik.se
Enligt en undersökning ska tre av fyra svenskar svarat att de är beredda att ändra sin planerade rutt till en mer bränslesnål, om möjligheten finns.
De tillfrågade svarade att de är beredda att – i snitt – öka sin restid med runt 11 minuter för att sänka förbrukningen och utsläppen.

Vad prioriterar du när du reser?
Miljö eller åktid?
Vad är du beredd att offra i åktid?