
Öppet Spår

I avsnitt 304 av podden Daddy Issues berättar Sandra Beijer för dubbel-Julia (Frändfors och Lyskova) att hon är lite av en tempramentsfull bråkare som inte drar sig för att kasta saker på sin partner när topplocket går.
Hon säger att hon kastat värre saker när hon var yngre, men avslöjar att det senaste hon kastade på sin fästman var ett paket muffins som landade på hans axel.
Han satte ner foten och sa att ”så här kan vi inte leva” och det har han ju en poäng i, det medger till och med Sandra själv.
Du hör ett klipp på detta i Instagraminlägget här ovan.
Eftersom jag varit på den mottagande änden av den här ekvationen, i en relation jag hade för många herrans år sedan, så fastnar skrattet i halsen och jag kan helt enkelt inte se det roliga i situationen.
Hade man skrattat gott åt om det var det omvända? Om Sandras fästman var den som kastade saker på henne när de bråkar, om än mjuka bakverk?
Sorry not sorry för att vara en torr och trist tantaluring som inte finner våldsamheter i relationer lustigt alls.
En gång är det ett paket muffins som kastas, nästa gång kan det vara en porslinsmugg och gången efter det en kastrull, en stekpanna eller en mortel.
Vad säger ni om saken?
Lysna gärna på klippet innan ni kommenterar. 🙂
Hej alla tvåbenta läsare,
Idag, under bloggutmaningens 12:e rubrik, ska ni få läsa om min dag som katt. Häng med! ??
07.00 – Morgonmys
Mina människor vaknar och kliar mig behagligt på magen. Jag kurrar och gör mig sådär gullig som jag vet att människorna älskar. Människorna ställer fram min frukost och ger sig av för dagen. Jag sover lugnt vidare och tar en rejäl sovmorgon, morgontrött som jag är.
10.00 – Frukost
Sträcker på mig ordentligt efter en god natts sömn plus sovmorgon. Känner mig energifylld och taggad på dagens äventyr. Jag äter frukosten som människorna ställt fram och lämnar mina skålar när jag är klar. Disken är människornas uppgift, inte min. // Paula Rosas
Paula Rosas har skrivit ett blogginlägg som del av en bloggutmaning och i det beskriver hon ett dygn i livet som katt.
Så himla märkligt alltsammans…
Det var som om man beställt den hysteriskt roliga ”Hunden och kattens dagbok” men från Wish.
Om du missat ”Hunden och kattens dagbok” som Roger läste upp i RIX FM 2006 så kommer det från ett vandringsmail och har blivit programmets absolut mest önskade klipp.
Det är genialiskt och det tror jag inte handlar om att jag haft både hund och katt, för nog är det roligt även för er djurfria människor?
Ah ja, det var egentligen inte det här klippet som det här inlägget skulle handla om, men det är ett helt fantastiskt klipp.
Kanske har jag missat poängen i Paulas inlägg helt? Vad tycker ni om det?
Skulle ni vilja att jag skrev nästa veckas alla inlägg som Sauron?