
I det här blogginlägget från Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda – så reflekterar hon över hur samhället blivit allt mer gränslöst, särskilt när det gäller tv-program och realityserier.
Det svingas lite åt alla håll här, men jag ska försöka sammanfatta det på bästa vis åt er. Orkar du inte ens med det så kan du skrolla längst ner för en kort sammanfattning av det här inlägget.
Carola kritiserar särskilt dejtingprogram och liknande format, som hon menar inte handlar om att hitta kärlek, utan snarare om att visa upp sig och söka uppmärksamhet för att få sina ”femton minuter i rampljuset”. Hon ifrågasätter deltagarnas motiv och anser att dessa program i högre grad handlar om att exponera kroppen och bygga vidare på sin mediekarriär, snarare än att skapa äkta relationer.
Carola jämför dessa program med sin egen erfarenhet från inspelningen av Familjen Annorlunda, där hennes stora familj följdes av ett kamerateam. Hon poängterar att deras medverkan handlade om att visa upp ett vanligt familjeliv, med fokus på att motverka fördomar om storfamiljer. Till skillnad från dagens dejting- och realityserier, menar hon att Familjen Annorlunda inte handlade om att framhäva kroppar, överdramatik eller intima scener, utan om att skildra vardagen på ett värdigt sätt.
Hon fortsätter med att kritisera program som Paradise Hotel, där hon anser att deltagarna ofta framställs som omogna och självcentrerade, vilket hon tycker förstärks av produktionsbolagets behov av att hålla deltagarna nöjda. Hon beskriver dessa program som fyllda med drama och kallar dem för ”skitprogram” som inte tillför något positivt till samhället.
Vidare framför Carola stark kritik mot OnlyFans och fenomenet att sälja sexuellt innehåll på plattformen. Hon ifrågasätter hur det kan vara lagligt att sälja sex via en tjänst som OnlyFans och menar att detta undergräver årtionden av kamp mot sexköp. Hon riktar särskilt skarp kritik mot feministen och författaren Linda Skugge, som hon menar har tagit en nedåtgående spiral genom att sälja sexuella tjänster på plattformen för att lösa sina ekonomiska problem. Hon ser detta som ett svek mot den feministiska kampen och betonar att det skadar både kvinnor och barn.
Skugge verkar ha haft det kämpigt med ekonomin under pandemin och efter, buhu, som om det inte gäller oss alla? Hon är journalist och har med andra ord en trolig högskolutbildning i bagaget. NÅGOT annat jobb bör hon kunnat få, men nej, hellre sälja sex. HUR fan tänker man?
Carola ifrågasätter hur mammor, och framför allt kvinnor över 50, kan försvara att sälja sex, då hon anser att det ofrånkomligen kommer att påverka deras barn negativt. En av hennes vänninor har ju börjat göra detta, tillsammans med just Linda Skugge. Hon poängterar att barn till personer som säljer sig på plattformen riskerar att bli utsatta för mobbning och andra psykiska påfrestningar. Carola menar att föräldrar måste sätta sina barns behov främst, även om det innebär att offra sina egna drömmar och önskningar.
Den lyckliga horan finns inte, det är ju ändå fastslaget i massiva undersökningar. Simon Häggström, polisen som är specialist och jobbar mot prostituition, säger i en artikel om OF på Expressen: ”Som alltid är det tjejer med sämst mående som blir utnyttjade.”
Hon kritiserar även influencers som förespråkar OnlyFans, och anser att det sänder skadliga signaler till unga. I hennes ögon har männen makten i toppen av plattformen, där de tjänar pengar på kvinnors kroppar, och hon ser detta som ett exempel på hur kvinnor förlorar kontrollen över sina egna kroppar.
Carola Wetterholm avslutar sitt låååånga inlägg med att hävda att det finns en moralisk gränslöshet i dagens samhälle, där respekt, hänsyn och moral har satts åt sidan. Hon beskriver sig själv som någon som står upp för heder och moral, och hon ser på den ökande sexualiseringen i samhället som ett tecken på dess förfall.
Vad tycker du om innehållet i Carolas långa och minst sagt matnyttiga inlägg?
Så här låter det i kommentarsfältet:
