Varför du alltid skjuter upp saker – forskarna har svaret

Känslan av att bara inte orka ta tag i något, som att svara på mejl, rensa lådan med gamla kläder eller diska, är något många kan känna igen. Nu har forskare i Japan identifierat en del av hjärnan som kan förklara varför det ibland känns omöjligt att komma igång, rapporterar Göteborgs-Posten.

Hjärnan räknar på belöning och ansträngning

Tidigare har forskare vetat att hjärnan gör avvägningar mellan belöning och ansträngning. Men vad som verkligen händer när vi tvekar inför en uppgift har varit mer oklart.

Det japanska teamet vid Kyoto-universitetet har nu kartlagt en specifik hjärnkrets som fungerar som en slags ”motivationsbroms”. Kretsen består av två delar: ventrala striatum (VS) och ventrala pallidum (VP). Dessa områden styr hur vi upplever belöning och motivation, och skickar signaler som avgör om vi faktiskt tar tag i saker.

LÄS MER: Dermot Clemenger hittad – springer från reporter i Wales

Till exempel kanske du upptäcker att mjölken är slut till morgonkaffet, då kan VS signalera att det är värt att gå till affären. VP hjälper dig att faktiskt ta på skorna och gå. Men om uppgiften känns jobbig eller stressande kan VS–VP-kopplingen bromsa dig – och plötsligt känns soffan mycket mer lockande.

Experiment visar vägen

Forskarna studerade makaker i olika uppgifter, där den ena var enkel och belönande, och den andra kom med både belöning och något obehagligt – en luftpuff i ansiktet. Apornas tvekan inför den obehagliga uppgiften visade på bromsens effekt.

När forskarna kemiskt dämpade kommunikationen mellan VS och VP, blev fler apor villiga att börja även den obehagliga uppgiften. 

– Förändringen efter denna modulering var dramatisk, säger Ken-ichi Amemori, neuroforskare vid Kyoto-universitetet, till GP.

LÄS MER: Minns du 2016? Nostalgitrenden tar över sociala medier

Förståelse för människor och framtida risker

Resultaten kan hjälpa oss att förstå varför människor med tillstånd som depression eller schizofreni ofta kämpar med motivation. I framtiden hoppas forskarna kunna finjustera bromsen med hjärnstimulering eller läkemedel – men det finns risker.

– Att försvaga motivationsbromsen för mycket kan leda till farligt beteende eller överdrivet risktagande, säger Amemori.

Forskarna betonar att det inte handlar om viljestyrka, utan om hur hjärnan hanterar stress. I stället för att pressa motivation med vilja, kan samhället bli bättre på att hjälpa människor hantera motstånd och stress.