Snön och vinterkylan börjar bli ett minne blott på de flesta håll i landet. Våren – med allt vad det innebär i form av högre temperaturer, fågelkvitter tidigt på morgonkvisten och krokusar som kikar fram i trädgårdar såväl som parker – har tagit ett grepp om Sverige.
Synonymt med våren är också skiftet från vintertid, ofta kallat normaltid, till sommartid. Denna årliga tidsomställning, då vi vrider fram klockan en timme, har svenskarna genomlevt sedan 1980. Vi kanske därför borde vara vana vid omställningen vid det här laget, eller hur? Men så är inte fallet.
Klicka här för att följa oss på Google
Faktum är att skiftet från vintertid till sommartid fortsatt påverkar oss människor både fysiskt och mentalt och vissa grupper är mer känsliga än andra för omställningen.
– Vissa grupper påverkas mer än andra. Det gäller till exempel små barn, som ofta har fasta rutiner, personer med sömnproblem eller stress, äldre och personer med psykisk ohälsa eller redan rubbad dygnsrytm, till exempel skiftarbetare, säger Hans Lindholm, specialistläkare hos Min Doktor, till Nyheter24.
– Även personer som behöver hög koncentration i arbete eller vardag kan påverkas mer, eftersom trötthet kan försämra uppmärksamhet och prestation, fortsätter han.
Läkaren: Så påverkar skiftet till sommartid din kropp och ditt psyke
Men vad kan det egentligen innebära, för kropp och psyke, att vrida fram klockan en timme?
– Omställningen till sommartid innebär att vi förlorar en timmes sömn, vilket kan rubba kroppens dygnsrytm. Det kan leda till trötthet, sämre sömnkvalitet, koncentrationssvårigheter och påverkat humör, till exempel ökad irritation eller nedstämdhet, förklarar Hans Lindholm, som vidare betonar:
– Det handlar inte bara om att sova en timme mindre – kroppens biologiska klocka styr bland annat hormoner, ämnesomsättning och vakenhet. När rytmen rubbas kan kroppen tillfälligt hamna i obalans, vilket gör att man kan känna sig både fysiskt och mentalt påverkad.
Lindholm uppger att de flesta vänjer sig vid tidsomställningen efter några dagar.
– Men för vissa kan det ta upp till en vecka eller längre innan dygnsrytmen är helt återställd. Hur snabbt det går beror på individuella faktorer, som sömnvanor och hur känslig man är för förändringar i rutiner. Exponering för dagsljus spelar också en viktig roll för hur snabbt kroppen ställer om.
Förbered dig på sommartid – 6 sätt att underlätta omställningen
Om du är en av de personer som av erfarenhet vet att skiftet från vintertid till sommartid påverkar dig, finns det, enligt Hans Lindholm, några steg du kan ta för att underlätta omställningen. Han tipsar om att:
- Justera sömntiderna gradvis några dagar innan, till exempel 10–15 minuter tidigare per kväll.
- Se till att få dagsljus varje dag, gärna på morgonen – det hjälper kroppens biologiska klocka att ställa om.
- Hålla regelbundna sovtider.
- Varva ner utan skärmar innan läggdags.
- Minska koffeinintag och undvika alkohol sent på kvällen.
- Försök minska stress, eftersom stress i sig kan påverka sömnen negativt.
– Det kan också vara klokt att vara extra uppmärksam på trötthet de första dagarna efter omställningen, till exempel i trafiken eller i situationer som kräver mycket fokus, avslutar Lindholm.
Hur mår du av att ställa om från vintertid till sommartid? Kommentera nedan!
