En ny svensk kartläggning visar att antalet personer som diagnostiseras med hjärtmuskelsjukdom har ökat kraftigt under de senaste två decennierna. Forskare har gått igenom alla registrerade fall i Sverige mellan 2004 och 2023 – och resultaten pekar på både fler diagnoser och en hög dödlighet.
Totalt fick omkring 57 000 personer diagnosen under perioden.
Bakom studien står forskare vid Uppsala universitet och resultaten har publicerats i den medicinska tidskriften Journal of the American College of Cardiology. Forskarna hoppas nu att kartläggningen ska bidra till tidigare upptäckt och bättre behandling, rapporterar Dagens Nyheter.
Vad är hjärtmuskelsjukdom?
Hjärtmuskelsjukdomar, så kallade kardiomyopatier, påverkar hjärtats funktion och kan i värsta fall leda till hjärtsvikt, allvarliga rytmrubbningar eller plötslig död.

Vanliga symtom är att hjärtat slår snabbt under längre perioder, att man blir ovanligt trött eller lätt andfådd vid ansträngning. Även svullna ben, svimningar och försämrad kondition kan vara varningssignaler.
– Jag träffar de här patienterna varje dag i mitt jobb. Jag blev väldigt förvånad när jag insåg att man faktiskt inte vet hur många som drabbas, säger kardiologen Daniel Lindholm, till DN.
I studien analyserade forskarna alla diagnoser av kardiomyopati i Sverige mellan 2004 och 2023. Under den tiden fördubblades antalet registrerade fall.
Mörkertalet kan vara stort
Trots den stora ökningen är det svårt att säga exakt hur vanligt sjukdomstillståndet egentligen är. En anledning är att många patienter först får diagnosen hjärtsvikt, utan att läkare alltid fastställer att orsaken är en hjärtmuskelsjukdom.
– Mörkertalet är troligen stort, även internationellt. En del patienter får därför en hjärtsviktsdiagnos i stället, utan att man alltid vet vad som ligger bakom, säger Daniel Lindholm.
Det finns flera typer av kardiomyopati. De vanligaste är dilaterad kardiomyopati, där hjärtat vidgas, och hypertrofisk kardiomyopati, där hjärtväggen blir tjockare. I vissa fall kan sjukdomen leda till plötsligt hjärtstopp, något som ibland drabbar idrottare.
.jpg)
Stressrelaterad variant ökar
Bland kvinnor har forskarna sett en tydlig ökning av en särskild typ: Takotsubo-kardiomyopati, som ofta kallas för ”brustet hjärta”. Sjukdomen tros kunna utlösas av stark stress eller trauma och uppmärksammades i västvärlden först under mitten av 2000-talet.
– Vi ser i våra data att diagnosen ökar markant från 2005 och framåt. Tidigare trodde man kanske att de hade fått en hjärtinfarkt, säger Daniel Lindholm till tidningen.
Samtidigt har en annan variant som är kopplad till hög alkoholkonsumtion minskat något bland män.
Hög dödlighet – särskilt bland unga
Under uppföljningstiden i studien avled nästan 40 procent av patienterna. Forskarna såg också en tydlig överdödlighet i alla åldersgrupper.

Särskilt tydligt syntes det bland unga. I gruppen kvinnor mellan cirka 18 och 30 år var dödligheten över 30 gånger högre än i befolkningen i stort. För män i samma ålder var den ungefär 16 gånger högre.
Samtidigt påpekar forskarna att den höga siffran delvis beror på att unga kvinnor generellt har mycket låg dödlighet. Enligt forskarna är nästa steg att bli bättre på att upptäcka sjukdomen i tid.

