Sherlock Holmes-stjärnan gör en av sina bästa roller i ''The Imitation Game''

- 17/11/2014, 15:40
The Imitation Game.
1 av 2

The Imitation Game.

2 av 2

Berättelsen om den riktiga krigshjälten Alan Turing hölls gömd för omvärlden i 50 år, men i The Imitation Game får världen veta sanningen från andra världskriget. Filmen, som är baserad på boken "Alan Turing: The Enigma" av Andrew Hodges och regisserad av Morten Tyldum, har hyllats av såväl kritiker som publiken och nu får den sin nordiska premiär under Stockholms filmfestival.

"The Imitation Game" utspelar sig under tre perioder i matematikern Alan Turings liv. 30-talets skoltid, där han redan som ung inser intresset med kodernas värld, krigstiden och arbetet med Enigma samt efterkrigstiden där Turing förhörs i spekulationerna kring hans sexuella läggning. Men filmen fokuserar främst på krigsåren, med arbetet att försöka avkryptera tyska krigskoder. Tyskland skickar dagligen ut ett flertal kodade meddelandet med maskinen Enigma, alla fullständigt otydbara. För att kunna ta sig igenom Tysklands säkrade kodsystem, måste man knäcka Enigma, som sägs vara omöjlig att tyda om en inte har nyckeln till kodspråket. Tillsammans med fem av landets bästa kryptare och matematiker får Alan Turing uppdraget. Trots ett flertal misslyckade försök ger de inte upp, även om såväl militärstyrkan som dem själva ständigt ifrågasätter om uppdraget ens är möjligt att genomföra. De jobbar dag och natt mot klockan och ju längre kriget pågår, desto mer ökar oron i gruppen.

"En fröjd att se"

Är det någon som minns att de har läst om Alan Turing på historielektionerna? Någon som skrivit hans namn på ett prov om andra världskriget, någon som hört en lärare berätta om hans jobb som gjorde att kriget kunde avslutas ungefär två år tidigare samt rädda 14 miljoner människor? Jag har då inte gjort det. Min vetskap om Alan Turing och Enigma-maskinen var ungefär på samma nivå som britternas kunskap om tyskarnas koder. Obefintlig. 

Därför är “The Imitation Game” är en fröjd att se, även om den behandlar hemska ämnen som krig och homofobi. Med en stilren design och stadiga kameravinklar tas vi igenom England mellan 30- och 50-talet, såväl i de trygga skolmiljöerna som i krigets hårda kontrast. Men den mesta av tiden spenderas i ett radiolabb, med hundratals papper fyllda med otydbara kombinationer av bokstäver. Och där pågår en ständig kamp. En kamp om tiden, där vetskapen om att soldater dör för varje minut som de inte knäcker koden ständigt jagar Alan och gruppen. Men det är även en kamp om att få förtroende, att lita på sig själv men även att få andra att lita på en. Turing tycks kämpa mot detta filmen igenom, där han ständigt ställs i försvar. Är det inte hans maskin eller metoder som ifrågasätts så är det hans sexuella läggning. Det är jobbigt att se, men samtidigt bjuds vi på en spännande berättelse med såväl ett sorgset mörker som den klassiskt brittiska humorn. Det märks att filmen står på en stadig grund med ett välgjort manus, som har både finess och en kvickhet vilket ger filmen en klockren rytm.

"Jag kommer be på mina bara knän att Cumberbatch får de tyngre nomineringarna till vårens award-season"

Den andra stadiga pelaren i filmen är utan tvekan Benedict Cumberbatch som gör en av sina bästa roller som den komplexa och halvt nervösa Turing. Likheterna mellan rollen som Turing och Cumberbatchs paradroll som Sherlock Holmes i BBC-produktionen skymtar till stundtals när Turing visar sin mer arroganta sida, men framför allt visar Cumberbatch här att han behärskar en mer skör och sårbar sida. Jag kommer be på mina bara knän att Cumberbatch får de tyngre nomineringarna till vårens award-season. I biroll ser vi bland andra Keira Knightley, som den smarta medhjälparen Joan Clarke som tyvärr tvingades gömma sin medverkan i Enigma-spelet på grund av sitt kön. Dåtidens rådande ideologier visar sannerligen upp sina absurda värderingar i den här filmen. Men Keira är en frisk fläkt i den annars mansdominerande miljön och spelar rollen som Joan på ett uppfriskande och trovärdigt sätt. 

Berättelsen om Alan Turing, en av de många dolda hjältarna under andra världskriget som föll offer för samhällets fruktansvärda okunskap, kan inte undgå att beröra någon. Jag vill säga att världen behöver den här filmen. Människor behöver se den och ta till sig berättelsen. Elever behöver ta namnet Alan Turing i mun och veta vilken hjälte han var i de värsta av tider. Men de behöver också veta om hans öde. De behöver veta hur han behandlades, och hur detta till slut drev honom till hans hemska öde. Allt för rätten att få älska vem man vill. Vi måste lära oss av vår historia, särskilt av de berättelser som undanhållits från oss. Det är dags att ge Turing den uppskattning han aldrig fick.

Skrivet av: Elina Hansi för Filmtipset.

Se trailern här.

Betyg: