Måndag 21 Jun
Stockholm

Farzad Nouri: Nyår är bara fylla

1 av 5
2 av 5
3 av 5
4 av 5
5 av 5

KRÖNIKA. Nyårsafton är fylleristernas julafton.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer
Torsdagar: Farzad Nouri

Farzad Nouri är komiker, bloggare, twittrare samt har en fil. kand i management.

Besök Farzads blogg här.

Och hans twitter här.

Jag ser Facebook-statusar och Tweets om hur fulla alla ska bli på nyårsafton. Jag själv sätter ut odds via Twitter om vem i mitt sällskap som kommer att bli fullast. Man ska inte festa bäst, man ska dricka ”bäst” (mest), det är inte synonymt.

Nyårsfirande handlar inte om fest, det handlar om fylla.

Det börjar redan på Systembolaget. Jag kommer dit dagen innan nyår för att köpa ett par cider (spriten har jag redan hemma), och det första jag ser är tomma kartonger som ligger omkullvälta. Som att någon har tittat i kartongen, sett att den är tom och sen sparkat den med en rejäl tåpaj och mumlat ”helvetesjävlaskitjävel jag är ute för sent”.

Jag går vidare mot ciderhörnan längst in. Det brukar vara raka vägen. Men idag får jag zickzacka mellan människor som trängs i köerna och tomma Corona-kartonger som ligger på det vinterslaskiga golvet. Det är en krigszon. Högljutt och kaotiskt som inne på H&M under mellandagsrean. Det fattas bara att någon ropar ”Every man for himself! Save yourself” och att någon vakt replikerar ”Children and women first!” för att jag ska känna att vi är på ett sjunkande skepp.

Cidern är slut. Kanske lika bra. Dricker man cider får man ju skit för att man inte dricker ”något starkare”.

Trodde den här suphetsen skulle försvinna samtidigt som finnarna och tonåren försvann. Men icke. Jag ifrågasätter mitt umgänge, tänker att det kanske bara är mina vänner som håller på så här. Men jag ser främmande ”vänner” på Facebook hetsa. Jag hör hur någon på tunnelbanan pratar lite för högt i mobilen ”Fyfan vad vi ska bli fulla!”. Överallt hör jag det - i omklädningsrummet, i matbutiken, i hissen, ja, överallt! T.o.m tidningarna gör stora uppslag över hur mycket pizza vi kommer äta dagen efter och hur vi kan ”hindra baksmällan”.

Jag försöker hitta ett mönster men upptäcker inget, jag kan inte dra någon slutsats om att det är en viss ”typ” av människor som beter sig så här. Vuxna som unga, tjejer som killar, innerstadsbor som förortskids. Den enda gemensamma nämnaren är nyårsafton (och någon form av idioti).

Dags för fest. Min vän kommer fram till mig och hetsar ”Vafan, varför super du inte för? Du står här med ett tomt glas?” Jag vill skrika ut ”Väx upp för fan! Sluta vara så jävla omogen”, men jag är en del av det hela så jag svarar: ”Ja, det är tomt för att JAG HAR SUPIT! Ditt glas är ju fullt? Drick!”

Hemgång. Jag går ut på gatan för att få tag på en taxi. Lönlöst att ringa. Inte det lättaste på nyårsafton. Ser en äldre man hjälpa sin fru som ramlat i snön, man skulle kunna tro att hon snabbt borde ställa sig upp så hon inte fryser, istället ligger hon kvar och skrattar, mannen ramlar över henne och de båda ligger där och är lite för fulla. Tänker att det där är någons föräldrar.

Jag hittar en taxi.

Vid S:t Eriksplan blir min taxi stående eftersom ett par medelåldersmän gärna vill dansa framför vår bil. Taxametern tickar och chauffören kollar uppgivet på mig, slår ut med händerna och suckar. Jag himlar med ögonen i en gest som säger ”jag vet, idioter”.Väl hemma är det fyllekäk och vatten. Tvingar i mig vätska.

Varje klunk vatten är som en shot tequila. En kamp.

Vaknar upp dagen, får ett SMS från min kompis ”Tack för igår. Jag hade skitkul… av det jag minns”

Jag svarar: ”Tack själv. Jag tror du vann, du satsade på mig va?”

 

Skrivet av: Farzad Nouri

Kommentera
Kopiera länk
Dela