Quetzala: Brösten slutar aldrig växa

I dag var jag gäst i en webteveshow på Aftonbladet som heter "Pepp". Jag var där i egenskap av – håll i er nu – expert på träning, hälsa, och relationer. 

Jag vet, ni som hatar mina bantningstips (ät bara en gång om dagen) och mina relationsråd (tolerera typ allt i en relation) går kanske i taket nu men jag är ganska bra på sånt, jag lovar.

Nåväl, med i programmet var även Dominika Peczynski som är chef för otrohetssajten Victoria Milan, och vi pratade bland annat om varför man blir så tjock när man är i en relation och lägger på sig så kallade sambokilon. 

Jag har aldrig fattat den grejen? Är det för att folk blir trygga i sin relation och skiter i?

För mig är det precis tvärtom. När jag är singel så äter jag allt jag ser och kommer över. Röven blir större än någonsin, valkarna skvalpar när man rör sig fram och brösten verkar aldrig sluta växa. 

Och för att på ett lätt patetiskt sätt dölja de här 10 extra singelkilona som jag kallar det så klär jag mig enbart i myskläder och stora tröjor. Om jag under den här perioden träffar en kille som faktiskt blir kär i mig för min "insida" (hahahaha) så vet jag att han är en keeper. 

Om vi mot förmodan sedan blir ihop, ja då slutar jag äta som på beställning. Kollar in hans skitsnygga ex-tjejer på Instagram och ser hur smala och vältränade de är, är så kär att jag inte kan tänka och äta. Spenderar otaliga och maniska timmar på gymmet och petar kraftlöst i lite keso. 

Blir blek och trött och till slut hänger kläderna och brösten ser ut som små blåbär. 

Trygg är dessutom det sista jag är i en relation. Sitter i stället hemma som ett lik och väntar på att han ska ringa och tror att det är slut om han är kort i tonen.

Å andra sidan har jag bara varit ihop med killar som berömmer mig när jag bara äter halva portionen mat, som pikar mig för min "fläskiga röv" och när mina favoritjeans sprack under en romantisk resa till Paris sa min dåvarande kille att jag "kanske inte borde ätit den där omeletten".

Sedan har alla de relationerna slutat i att jag blivit dumpad, förmodligen för att jag utan mat och energi har blivit ett nervsjukt och ganska tråkigt vrak. 

Det är lättare att skylla på det än en platt insida, i alla fall.