Vem som helst kan bli lärare - gissa lite på högskoleprovet bara

Nästan vem som helst kan bli lärare. Det räcker med att skriva ett högskoleprov utan att ens läsa frågorna, kontaterar DN. 

"Höstterminen 2012 antogs 123 personer till landets lärarutbildningar med resultatet 0,1 på högskoleprovet. De antogs enbart tack vare resultatet. Så lågt betyg skulle man inte ens uppnå genom att svara slumpvis på frågorna."

Samtidigt som den viktiga artikeln publicerades föll läraryrets status ännu lite till. Det är precis lika sorgligt som det låter. 

Precis som när vissa säger att de hellre jobbar med något tråkigt så länge man har bra arbetskamrater är jag säker på att det går att applicera även på unga i skolan. 

Det är lättare att ta sig igenom saker som känns jobbiga, svåra eller tråkiga om det som finns runtomkring är bra. Det spelar ingen roll att man trivs i sin klass, att man får en ny ryggsäck inför skolstarten, om maten är bra och vännerna många - om inte läraren är bra. 

Tro mig. Jag vet. Jag kommer ihåg. 

I fyran grät jag floder när min favoritlärare slutade för att bli flygvärdinna. Jag fattade inte ett smack när den nya läraren tog över och det slutade med att jag fuskade mig igenom det ena och det andra. När jag i gymnasiet insåg att historia var ungefär det tråkigaste ämnet som någonsin funnits var det enda som fick mig att gå till lektionerna min lärare. 

Det gjorde att jag till slut fick godkänt och numera faktiskt vet vilket år Sverige senast var direkt delaktig i ett krig. 

När jag under min journalistutbildning pendlade fyra timmar fram och tillbaka till skolan varje dag, och dessutom samtidigt jobbade natt, ville jag bara ge upp. Men en av anledningarna till att jag sällan tog sovmorgon de gånger då mina fotolektioner var tidigt schemalagda var min lärare. 

Fortfarande blir resultaten i skolan allt sämre. Allt fler elever i grundskolan blir obehöriga till gymnasieskolans nationella program. Internationella studier visar att läsförmågan minskar för svenska elever i årskurs fyra. Kunskapsutvecklingen i matematik och naturvetenskap är redan sämre än i jämförbara länder. 

Något måste ändras. 

DN:s Lenita Jällhage föreslår exempelvis att regeringen på allvar undersöker andra alternativ till att ta sin in på högskolan än Högskoleprovet. Som ämnesprov för olika utbildningar som ett alternativ vid sidan om betyg och högskoleprov. "Om man inte vill sänka trovärdigheten för svensk högre utbildning".

Det var sju år sedan jag gick ut nian och fyra år sedan jag gick ut gymnasiet. Inte alls längesedan jag tog min journalistexamen. Jag minns vikten av en lärare som är kunnig – de ansvariga för Sveriges framtid i allmänhet och Jan Björklund i synnerhet verkar helt enkelt inte minnas.