Natalija Tjerhik och Polina Petrasjyna, museianställda från Ukraina, besöker Vasamuseet för att berätta om sina erfarenheter av att skydda kulturarvet under krig.
Natalija Tjerhik och Polina Petrasjyna, museianställda från Ukraina, besöker Vasamuseet för att berätta om sina erfarenheter av att skydda kulturarvet under krig. - Foto: Jessica Gow/TT

De gömde Ukrainas klenoder på topphemlig plats

Sju dagar efter Rysslands anfallskrig satte sig ukrainska Natalija Tjerhik i en lastbil från museet i Zaporizjzja och åkte i väg med landets viktigaste riksklenoder.Nu besöker hon och hennes kollegor Vasamuseet för att berätta om hur man bevarar kulturarv under krig.


I tre dagar färdades Natalija Tjerhik, utställningschef på kulturreservatet Chortytsia, med väl förpackade kulturskatter utan att veta vad slutmålet var. Det enda hon och chauffören hade fått som riktlinje när de startade i Zaporizjzja var – västerut. Först den fjärde dagen fick de exakt information om var gömstället låg. Nu får hon inte berätta det för någon.

Enligt Tjerhik har ryssarna rykte om sig att tortera museianställda i ockuperade delar av Ukraina för att få fram information om kulturskatter. Det har hon känt till sedan 2014 när kriget i Donetsk- och Luhanskregionen började.

— Jag förstod då att om kriget kommer hit är det bäst att flytta på samlingen. Vi måste åka så långt bort vi kan med föremålen, säger Natalija Tjerhik till TT.

Historiska kosacker

Tanja Sjelemetijeva, Natalija Tjerhik, Polina Petrasjyna och Alja Budnykova arbetar med forskning, konservering och utställningar på Khortytsia National Reserve, Ukrainas centrum för marinarkeologi.

I veckan har hon tillsammans med tre kollegor besökt sina svenska kollegor på Vasamuseet i Stockholm för att berätta om hur man bevarar kulturarv under krig. Ett möte som också gett ukrainarna respit från kriget. Och som gett Vasamuseet inblick i hur man ska agera vid en invasion.

Reservatet Chortytsia är som ett stort utomhusmuseum som omfattar framför allt en stor ö med samma namn i floden Dnepr, i den ukrainska storstaden Zaporizjzja. Det är känt för sina vapen och sin kosack-historia, som utgör Ukrainas mest blomstrande tid mellan 1500 och 1700-talet.

För att bevara kulturarvet har man delat upp samlingen i tre kategorier med en högsta och en lägsta prioritering. Viktiga stenskulpturer och skeppsvrak på museiplatsen har grävts ner och sandsäckar har lagts runt för att skydda dem på plats.

Skeppet får stå kvar

Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, har lärt sig mycket av sina ukrainska kollegor om att bevara kulturarv.

Vasamuseet gör nu liknande förberedelser.

— Vi har gått igenom hela samlingen. Vi har också börjat göra samma prioriteringsordning för alla våra museer, men det är väldigt svåra frågor. Vad gör vi om vi inte har tid att rädda hela samlingen? säger Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet.

— Och vi måste acceptera som grundprincip att vi kan inte flytta Vasaskeppet, vi måste skydda på plats.

Arrangemang om gömställen för riksklenoder har inletts, enligt Hocker, men var och hur är topphemligt.

— Vi förstår nu att vi måste vara försiktiga med hur vi sprider information.

Robotar slår ned

Chortytsia ligger bara några mil från frontlinjen söderut. Minst 20 robotar har träffat museiön, men Natalija Tjerhik och hennes kollegor längtar ändå hem. De saknar moderlandet Ukraina och säger att många som flytt vill återvända. Dessutom har de ett viktigt arbete att utföra.

— Jag vill bevara vårt kulturarv för framtiden. Jag vill kämpa för vårt land, säger Polina Petrasjyna, senior forskare och kurator, som även funderar på att ta värvning.

TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!